www.larare.at

Litteraturvetenskapliga begrepp

Genom att ha koll på litteraturvetenskapliga begrepp kan du lättare diskutera litteratur. Sedan står det faktiskt i svenskämnets syfte att elever ska förvärva:

"förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang." samt "genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt."

Genom att använda litteraturvetenskapliga begrepp när du lär dig och framför allt reflekterar över och diskuterar olika typer texter visar du upp förmågan att välja rätt begrepp (ord) "som fungerar väl i sitt sammanhang." Det gäller att "kunna" prata om litteratur med de "rätta" orden för det gynar "kommunikationssituationen".

Mer tydligt blir det när man går till det centrala innehållet för de olika svenskkurserna:

Svenska 1: "Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor."

Svenska 2: "Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning."

Svenska 3: "Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg."

Litteratur: Eleven "kan använda analysredskap och litteraturvetenskapliga begrepp på ett korrekt sätt."

Ordmoln över litteraturvetenskapliga begrepp.

Och för den litteraturintresserade: Litterära uttryck.

Formulär: Litteraturvetenskapliga begrepp (grund) och Litteratur: facktermer

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / 15 vanligaste
 

De 15 vanligaste orden som man har användning av när man diskuterar litteratur.

  1. Analys
  2. Berättelse
  3. Berättelsenivå
  4. Berättarperspektiv
  5. Budskap
  6. Fabel
  7. Intrig
  8. Liknelse
  9. Metafor
  10. Motiv
  11. Peripeti
  12. Sensmoral
  13. Symbol
  14. Tema
  15. Tolkning

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / A
 

 

Allegori =

ursprungligen berättelser och bilder med konsekvent genomförda dubbelbetydelser, så att det som skildras kan framstå som oskyldigt och harmlöst, men i själv verket framställer tankeväckande budskap som även kan vara provokativa. Numera avses med allegori inte alltid genomförda och konsekvent fasthållna dubbelmeningar, det kan även åsyfta tolkningar som lyfter fram mer eller mindre konsekvent genomförda dubbelmeningar.

 

 

Analys =

riktar in sig i detalj på hur en litterär text (eller bild eller annat) är uppbyggd.

 

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / B
 

 

Ballad =

inom litteraturen betyder ordet medeltida (berättande) dansvisa.

 

 

Berättelse =

återger ett händelseförlopp i efterhand, antingen kronologiskt eller med uppbruten kronologi. En berättelse består ofta av följande beståndsdelar: en presentation av personer, plats och tid, en beskrivning av en komplikation eller ett problem som ska lösas samt till sist en avslutning där lösningen på komplikationen presenteras.

 


 

Berättare =

är en gestaltad röst som förmedlar ett händelseförlopp och bör inte förväxlas med författaren.

 

 

Berättelsenivå =

beskriver hur berättandet kan ske på flera olika nivåer i en berättelse, till exempel med ramberättelse och olika berättare i berättelsen. Ett pedagogiskt exempel på berättelse med olika berättelsenivåer är Selma Lagerlöfs ”Den heliga natten”, som är uppbyggd kring två tydligt närvarande berättare i två olika tidsplan och tre olika berättelser, som pågår parallellt.

 

 

Berättarperspektiv =

beskriver rösten i berättandet, vem som berättar och varifrån det berättas, det vill säga berättandets förhållande till berättelsens kronologi samt till den fiktionsvärld och de händelser som det berättas om.

 

 

Bildningsroman =

kallas ibland även utvecklingsroman. Det är en roman i vilken en ung människa växer upp och utvecklas genom olika händelser och situationer.

 

 

Blankrad =

en tom rad utan text.

 

 

Budskap =

är det som läsaren uppfattar som textens grundtanke. Det är sällan entydigt utan varierar beroende av uttolkaren och behöver inte knytas till författarens avsikt.

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / C
 

 

Centrallyrik =

en kort koncentrerad dikt som ofta handlar om ämnen som kärlek, död, natur.

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / D
 

 

Dagbok =

är en kronologiskt och successivt förd redogörelse för händelser i en människas liv, ofta genom daterade textavsnitt.

 

 

Dekadens =

en litterär rörelse runt sekelskiftet 1900 som gick ut på att gestalta motsättningar mellan estetik och etik och mellan materiell framstegstro och andlig pessimism.

 

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / E
 

 

Elegi =

tillbakablickande klagodikt som beklagar och berättar i två rader.

 

 

Epigram =

en kort satirisk dikt med en träffande och elegant formulerad avslutning.

 

 

Epitet =

Epitet (av grekiska "bredvid" och "ställd") är ett biord som ansluts till ett huvudord för att ange en egenskap, t.ex. snabbfotade Akilles. Ett modernare exempel är den mörka medeltiden.

 

 

Episodisk =

när ett verk är uppdelat i berättelser som går att läsa var för sig, men också hänger ihop och tillsammans bildar en helhet.

 

 

Expressionism =

konstinriktning som uttrycker starkt subjektiva och överdrivna känslor.

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / F
 

 

Fabel (betydelse 1) =

anser inom textdiskussioner en sammanfattning av en (fiktiv) text. Avser ett kronologiskt händelseförlopp i en berättelse och brukar i berättande särskiljas från intrig eller plot. Kallas i vissa sammanhang också för story. En bra fabel är en kort och konkret redogörelse över handlingen i en berättelse. Undvik detaljerna och beskriv det stora och framför allt de mest betydelsefulla händelserna.

 

 

Fabler (betydelse 2) =

Denna betydelse av faber räknas till en undergenre till berättelser, vanligen med djur som huvudkaraktärer. Fabeln tillhör de folkliga berättargenrerna med rötter långt tillbaka i tiden och är en kortberättelse koncentrerad till ett enda tydligt händelseförlopp med en moralisk sentens i slutet. I centrum står förmänskligade djur med stereotypa egenskaper.

 

 

Fokalisering =

berättarteknisk term för att beskriva och analysera med vems blick en läsare leds genom fiktiva gestaltningar av händelser, miljöer och personer. Man skiljer mellan intern och extern fokalisering. Extern fokalisering innebär att miljöer, händelser och personer betraktas och bedöms utifrån av berättaren. Intern fokalisering innebär att berättaren så att säga förflyttar sig in i en av de gestaltade personerna och läsaren leds genom de fiktiva gestaltningarna av händelser, miljöer och övriga personer utifrån dennes perspektiv.

Här är ett exempel på extern fokalisering från inledningen till Nils
Holgerssons underbara resa:

”Det var en gång en pojke. Han var sådär en fjorton år gammal, lång och ranglig och linhårig. Inte stort dugde han till: han hade mest av allt lust att sova och äta, och därnäst tyckte han om att ställa till odygd.”

Här är ett exempel på intern fokalisering några stycken längre ner i samma kapitel:

”Han visste inte om han hade sovit litet eller länge, men han vaknade vid att han hörde ett lätt buller bakom sig. På själva fönsterbrädet rakt rätt framför pojken stod en liten spegel, och i den syntes nästan hela rummet. I detsamma som nu pojken lyfte huvudet, råkade han titta i spegeln, och då såg han, att locket till mors kista hade blivit uppslaget.”

 

 

Fri vers =

poesi utan regler på upplägg; t.ex. antal rader, radlängd, antal strofer - med andra ord inget versmått och/eller rim.

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / H
 

 

Hymn =

lovsång som hyllar något.

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / I
 

 

Intertextualitet =

innebär direkta eller indirekta hänvisningar och anspelningar från ett litterärt verk till ett annat.

Ett tydligt exempel är när Pippi Långstrump leker skeppsbrott och själv nämner Robinson Crusoe.

 

 

Intrig =

(även plot) avser kronologin i återberättandet, som inte alltid behöver följa själva händelseförloppets kronologi utan kan till exempel börja med att återge hur ett händelseförlopp slutar.

 

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / K
 

 

Katarsis =

Även katharsis, från grekiska κάθαρσις, är ett grekiskt ord med betydelsen "rening" eller "rensning". Begreppet användes av Aristoteles som menade att tragedin renar oss. Katarsis är definitionsmässigt det plötsliga känslomässiga klimax eller sammanbrott bestående av en överväldigande känsla av förnyelse, av nytt liv. Begreppet uttrycker en stark emotionell upplevelse.

 

Konstsaga =

en berättelse med sagodrag skriven av en namngiven författare.

 

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / L
 

 

Legend =

en berättelse som antas ha en förankring i en historisk händelse eller person och kan handla om ett religiöst under.

 

 

Liknelse =

någonting blir belyst och åskådliggjort genom att liknas vid något annat; en liknelse kan vara en lång berättelse eller ett kort uttryck, exempelvis ”dina ögon är som eldar”.

 

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / M
 

 

Memoar =

är en tillbakablickande beskrivning av ett liv genom ett urval av händelser som omtalas. Alltså en skrift med ett urval av händelser som någon skriver om sitt liv.

 

 

Metafor =

ett ord eller en fras som ersätter och fångar upp en aspekt av det som egentligen avses: en metafor är mer entydig än en symbol eftersom både det som avses, sakledet, och det som det liknas vid, bildledet, tydligt framgår av sammanhanget. Det beror på att man måste ersätta metaforen med sakledet för att förstå den: om Akilles kallas ”lejonet” finns faktiskt inget lejon i innehållet. Ofta skrivs båda leden ut och metaforen blir då som en liknelse där ”som” uteslutits: ”dina ögon är eldar”.

 

 

Metrik =

läran om versers rytm, verslära. Se vers.

 

 

Motiv =

återkommande typsituationer som belyser och gestaltar ett tema. Ibland används också tema och motiv synonymt. Vanliga motiv/teman är vänskap, kärlek, död, uppbrott, sökande etc.

 

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / N
 

 

Naturalism =

en litterär rörelse under det sena 1800-talet som gick ut på att gestalta realistiska händelseförlopp och personer för att undersöka och visa hur givna förutsättningar påverkar människors handlande.

 

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / P
 

 

Parafras =

omskrivning av en redan existerande text, ofta för att förklara innebörden i texten.

 

 

Peripeti =

grek. peripeteia "plötslig förändring", vändpunkt betecknar en avgörande vändpunkt i ett antikt drama. Med peripeti menas också en kraftig vändning eller en upplösning i en film, en sk "Point of no return". Ordet är dock primärt förknippat med de antika dramerna.

 

 

Psalm =

en hyllningssång i en religiös ritual för att stärka känslan av gemenskap.

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / R
 

 

Ramberättelse =

en berättelse som så att säga ramar in en huvudberättelse och ofta utspelas i nuet.

 

 

Rim =

bildas när vissa ljudföljder upprepas i olika ord och vanligen avses slutrim som man-kan och kvinna-vinna. Andra vanliga exempel på rim är upprepningar av ljudlikheter i ordens början, allitteration, och upprepningar av ljudlikheter i betonad stavelse som inte infaller i ordets slut, assonans.

 

 

Rytm =

bildas av regelbundna växlingar mellan starkare och svagare betoning, används ofta för att skapa effekt i litterära texter och för lyrik är rytm en nödvändig del av textens uppbyggnad.

Sensmoral slutsats eller lärdom av moralisk slag som sammanfattar budskapet i en berättelse och ofta avslutar berättelsen.

 

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / S
 

 

Satir =

en text som är skriven på ett elakt och hånfullt, men ändå elegant sätt.

 

 

Sensmoral =

slutsats eller lärdom av moralisk slag som sammanfattar budskapet i en berättelse och ofta avslutar berättelsen.

 

 

Skandera =

att läsa en dikt taktfast.

 

 

Symbol =

något utöver den bokstavliga betydelsen och kan alltså till skillnad från metaforen förstås både bokstavligt och symboliskt; t.ex. symboliserar kronan makt, ugglan symboliserar vishet och hjärtat är symbol för kärlek. I litterära texter används ofta mer tillfälliga och individuella symboler och vad en sådan symbol förmedlar kan tolkas på olika sätt. Se exempel (bild).

 

 

Strof =

en gruppering av ett antal rader som är avskild från nästa grupp med en tom rad, en blankrad.

 

 

Story =

(även fabel) avser ett kronologiskt händelseförlopp och brukar i berättande särskiljas från intrig eller plot.

 

 

Synopsis =

en presentation av något; en sammanfattning av eller en planering över ett innehåll. Läs mer om Synopsis

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / T
 

 

Tema =

en grundtanke eller bärande idé i ett verk; t.ex. en text. Idén formuleras utifrån en subjektiv tolkning av både innehåll, mening och budskap. Man kan säga att det är en texts tes; alltså åsikten eller idén som författaren driver.

 

 

Text =

ett systematiserat upplägg av tecken som bär på en mening; ett innehållet som uttrycks med hjälp av symboler: alfabetets bokstäver.

 

 

Tolkning =

en egen, subjektiv, förståelse av något. Ibland en "upplevelse" eller förmågan att "läsa" t.ex. ett konstverk. Att finna ett budskap eller mening med det.

 

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / V
 

 

Verk =

en konstnärlig produkt och om objektet är en sak kallas det för artefakt.

 

 

Vers =

en rad i en dikt.

 

 

Versmått =

mönster enligt fasta regler när man skriver poesi

 

 

Visa =

tonsatt dikt.

 

Litteraturvetenskapliga begrepp / Innehållsförteckning
 

Självrättande prov

 

 

 


Källa: Litteraturbankens skola. Materialet är utarbetat av Ann Boglind och Anna Nordlund.

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2014)