Dramaturgiska grepp -

Här änedan följer några exempel på dramaturgiska grepp som kan användas i skrivandet för att skapa spänning och engagemang. Dessa dramaturgiska grepp kan hjälpa till att skapa struktur, spänning och engagemang i ditt skrivande. Använd dem som verktyg för att utveckla en stark berättelse och hålla dina läsare intresserade och involverade.

Introducera en konflikt eller ett problem som huvudpersonen måste möta och övervinna. Konflikten kan vara både intern (inom karaktären själv) eller extern (med andra karaktärer eller omständigheter).

Bygg upp spänning genom att gradvis öka dramatiska inslag och intensitet i berättelsen. Använd cliffhangers, oväntade vändningar eller tidsbegränsningar för att hålla läsarens intresse.

Ge dina karaktärer utrymme att utvecklas och förändras under berättelsens gång. Visa deras inre konflikter, motivationer och förvandlingar för att skapa en stark och engagerande berättelse.

Inför en punkt där hela berättelsen tar en ny riktning eller något oväntat inträffar. Det kan vara en överraskande upptäckt, en karaktärsavgörande beslut eller en dramatisk händelse som förändrar hela handlingen.

Använd olika tidsstrukturer som flashbacks, framåtskridande eller parallella berättelselinjer för att skapa variation och spänning i berättandet.

Utveckla en djupare tematik eller budskap som genomsyrar berättelsen. Diskutera större frågor som moral, rättvisa eller mänsklig natur för att ge berättelsen en mening och resonans.

Variera tempot i berättelsen för att skapa dynamik. Använd korta, snabba avsnitt för att bygga upp intensitet och längre, lugnare avsnitt för reflektion och karaktärsutveckling.

Tydliggör huvudpersonens mål och motivation från början och skapa hinder och utmaningar som de måste övervinna för att uppnå det. Detta håller läsaren engagerad och nyfiken på hur karaktären kommer att klara sig.

Använd symbolik och metaforer för att ge djup och dimension till berättelsen. Genom att använda visuella eller språkliga bilder kan du förstärka teman och skapa en rikare läsupplevelse.

Ge berättelsen en tillfredsställande avslutning genom att lösa konflikter, ge svar på frågor och ge karaktärerna en meningsfull utgång. En bra upplösning ger läsaren en känsla av avslutning och kan lämna en varaktig effekt.

Fördjupning

Parallellhandling är ett dramaturgiskt begrepp som innebär att två berättelser äger rum samtidigt men ofta på olika platser. Vanligtvis är parallellhandlingar ett spänningshöjande verktyg. Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez följer flera generationer av familjen Buendía, där parallella handlingar speglar deras öden och utmaningar.

En cliffhanger är en spännande sekvens i en film, TV-serie eller liknande, som lämnas oavslutad. I Oliver Twist av Charles Dickens används cliffhangers genom hela romanen (ursprungligen publicerad som följetong) för att hålla läsarna fängslade med frågor om Olivers öde.

Deus ex machina är en oväntad, onaturlig eller osannolik karaktär, föremål eller händelse som plötsligt introduceras i ett fiktivt verk eller drama för att hantera en situation eller intrig. I många grekiska draman är Deus ex machina vanliga i form av gudomliga ingripande då gudarna räddar hjältarna ur hopplösa situationer.

Point of no return inträffar för det mesta sedan filmens olika rollfigurer har hunnit presenteras ordentligt, i t.ex. Macbeth av William Shakespeare då Macbeth mördar kung Duncan finns ingen återvändo för honom; detta leder till hans undergång och tragedi. Efter point of no return kommer vanligtvis en konfliktupptrappning, som sedan leder till en konfliktupplösning och slutligen en avtoning.

Röd tråd är ett begrepp inom retoriken som syftar på att man i en längre redogörelse ska kunna följa ett sammanhang. Inom berättarkonsten (narratologin) har "den röda tråden" blivit ett uttryck för en sammanhängande berättelse, och om sammanhanget förloras sägs berättaren "tappa tråden".

Dramatis personae = den del där författaren räknar upp de medverkande rollfigurerna. Detta är särskilt vanligt i teaterpjäser; både i Romeo och Julia och Hamlet av William Shakespeare öppnas med en lista över karaktärer, nyckelpersoner och deras relation till varandra.

Persona non grata = en person som är oönskad eller utstött i sitt sociala sammanhang. Emma ur Madame Bovary av Gustave Flaubert blir gradvis utstött från sitt samhälle på grund av sina utomäktenskapliga relationer och ekonomiska problem, vilket gör henne till en oönskad person bland sina grannar och bekanta.

 

Läs mer om olika berättartekniska inslag i klassiker.

Joni Stam (2015)