www.larare.at

Litteraturanalys

Analys innebär att man plockar ner något i mindre delar och med hjälp av delarna försöker man förstå helheten.

Analysen kan berikas med hjälp av följande frågor:

  1. vad?
  2. varför?
  3. hur?
  4. orsaker?
  5. konsekvenser?
  6. lösningar?
  7. förtydligas och konkretiseras?
  8. förenklas eller kompletteras?
  9. koppling till egna erfarenheter?
  10. koppling till andra texter?

Det finns inte ett rätt svar eller en tolkning av en text: man tycker olika. Fastän man tycker olika kan man hitta gemensamma referenspunkter och därigenom möjliggöra vidare diskussion kring en text, men hävdar man att t.ex. Lagen av Kafka handlar om livets möjligheter och lättillgänglighet blir diskussionen kort. Beskriver man bara fabeln (handlingen i berättelsen) blir analysen alltför enkel. Väljer man däremot att tolka verket som en metafor för alienation (utanförskap) har man en "djupare" utgångspunkt för vidare analys.

Det finns i många fall inte rätt eller fel, bara mer eller mindre rimligt när man diskuterar analys. En analys är individuell: "att beskriva hur en kaka smakar" (referens till Prousts Madeleinekaka) genom att referera (göra kopplingar) till bacon måste det vara fel på smaksinnet eller så vill man provocera.

De flesta har svårt att analysera texter och det beror i flesta fall på ovana - att man saknar erfarenhet av att analysera texter. Många däremot reflekterar kring sina handlingar och sitt liv och det är en bra utgångspunkt - gör med texter som du gör med ditt eget liv. I flesta fall är det enbart du själv som står i vägen för dig själv - du kanske har hört uttrycket: "mans worst enemy is man himself"; genom att sätta alltför höga krav inledningsvis hämmas du genom ett alltför tungt ansvar - använd mina analysmallar för att systematisera processen; på så vis lägger du en hel del av ansvaret på modellen istället för på dig själv.

Är du en ovan textläsare och har svårt att plocka ner texter i mindre delar (analysera) - använd dig själv och dina erfarenheter som bollplank när du tar dig an en text. Använd färdiga modeller för att underlätta det praktiska arbetet. Systematisera tillvägagångsättet och gör en sak i taget (det gäller att värma upp innan man bestämmer sig för att hoppa höjd - annars drabbas du lätt av en muskelbristning (sjunkande självförtroende som hämmar dig).

När du blivit mer insatt i både hur man analyserar och litteraturkanon kan du börja koppla texter till andra texter (intertextualitet) vilket i litteraturkretsar visar på framgång.

När du gör en textanalys bör du ta hjälp av Litteraturvetenskapliga begrepp; alltså facktermer inom litteraturstudiet, alltså ord som är kopplade just till verksamheten: litteraturanalys. Lär dig använda "proffsord" när du analyserar litteratur.

Mer: Diskursanalys, Madeleinekaka , Litteraturbegrepp , Formulär

Bra hemsida på engelska: Spark Notes

 

Litteraturanalys / Varför analysera?
    1. för att utveckla ditt tänkande genom att reflektera.
    2. för att förstå människan och dig själv bättre.
    3. för att utveckla ditt skrivande genom att lära dig av författarnas hantverk.
    4. för att få en djupare förståelse för (skönlitterära) texter.
    5. för att få en djupare förståelse för språkbruk i texter.
    6. för att förstå språks uppbyggnad och kännedom om språkliga finesser.
    7. för att lära dig använda relevanta begrepp och använda analysverktyg.

 

Litteraturanalys / Olika sätt att läsa
  

Nivå 1: man ser enbart till vad texten handlar om - berättelsens intrig. Det handlar främst om läsförståelse som påverkas av läsförmåga, språklig nivå och ordkunskap. Det underlättar förstås om du läst många berättelser och förstår berättelsers dramaturgiska upplägg - hur berättelser vanligtvis byggs upp.

Nivå 2: man ser till vad som står mellan raderna, man ser till allmänmänskliga inslag som antingen förklarar människans natur eller förklarar hennes handlingar. Att läsa på denna nivå kräver viss förståelse om människan, viss allmänbildning (som underlättar associationer), kunskap om andra berättelser (hjälper till att upptäcka intertextualitet) som kan kopplas till och hjälpa till att förklara textens djupare lager. Det gäller med andra ord att förstå det outsagda, det onämnda - i motsats till nivå 1 läser man sådant som inte står uttryckligen i texten. Det underlättar om man har både stor erfarenhet av livet och böcker/berättelser i allmänhet, samt vana vid att plocka ner saker i mindre delar och läsa dem på djupare nivå: att analysera.

Biografisk läsning: man läser en text och förklarar den med hjälp av kunskap om författaren. Det hjälper om du har kunskap om litteraturhistoria och förstår allmän psykologi.

 

Litteraturanalys / Fokus
  

Man kan ha olika fokus när gör en litteraturanalys.

 

Litteraturanalys / Kort om-modellen
  
  • Handlingsbeskrivning (fabel)
  • Huvudintrig
  • Tre huvudkaraktärer
  • Vanligaste miljöerna
  • Vad tycker du om berättelsen?

Försök hålla dig kortfattad: max tre meningar på alla frågor förutom 2:an där du bara skriver en mening.

 

Litteraturanalys / Subjektiv modell
  
  • Vad tycker du om handlingen?
  • Vad tycker du om intrigen?
  • Vad tycker du om karaktärerna?
  • Vad tycker du om miljöerna?
  • Vad tycker du om språket?
  • Vad tyckte du om helheten?

Motivera dina svar genom att t.ex. lyfta det du tyckte var bra och vad som var mindre bra? Vad du tyckte om och vad du inte tyckte om. Fundera också över om du kan känna igen dig eller leva dig in i berättelsen?

 

Litteraturanalys / Disposition modell
  

Kronologisk disposition

Berättelse i fast tidsordning: början - mitt - slut, t.ex. filmen Star Wars.

Bruten kronolog

Berättelse med återblickar utan fast tidsordning.

Cirkelkomposition

Början anknyts med slutet som om en orm som äter sin svans. Alltså: du avslutar berättelsen där du började. Att "knyta ihop säcken" är ett ganska effektfullt inslag i alla typer av texter. Du kan också börja i slutet av berättelsen. Ett ex. är Mio, min Mio av Astrid Lindgren

Parallellhandling

Berättelsen har fler handlingar som sker samtidigt och perspektivet byts växelvis, t.ex. Att döda ett barn av Stig Dagerman.

In media res

Börjar i mitten av berättelsen: rakt in i handlingen!

Ramberättelse

En berättelse som omfattar en annan; alltså en berättelse i berättelsen; t.ex. Tusen och en natt och Decamerone.

Perspektivskifte

t.ex. Sandor slash Ida

 

Läs mer om berättarperspektiv


Litteraturanalys / Berättarteknik
  

När man diskuterar berättarteknik och berättarperspektiv kan man fundera över följande:

  1. Författarens närvaro: vem är det som berättar historien?
  2. Vad vet berättaren, eller vad låtsas hen veta, om händelser eller personer?
  3. Hur gör författaren för att beskriva sina karaktärer? Hur gestaltas karaktärernas tankar?
  4. Vilken typ av disposition används i berättandet? Kronologi: i vilken ordning händer saker? vad händer först, vad händer sedan och hur avslutas berättelsen? Läs mer om Disposition ovan.
  5. Finns det metberättande i berättelsen? Alltså berättande om berättande. Ex: Författaren låter någon av karaktärerna berätta en del av historien för andra karaktärer.

 

Litteraturanalys / Språkanalys
  

Hur ser språket ut?

  1. Ordnivå: Många svåra ord? Ålderdomliga ord? Visar författaren prov på brett eller fattigt ordförråd?
  2. Meningsnivå: Komplicerade meningar? Många långa eller korta meningar? Visar författaren prov på ett snyggt skrivhantverk på meningsnivå?
  3. Styckenivå: Komplicerade stycken? Styckena innehåller många sambandsmarkörer som visar på att det går en röd tråd genom styckena? Många långa eller korta stycken? Visar författaren prov på ett snyggt skrivhantverk om man ser till styckena?
  4. Avancerad nivå: Använder författaren stilfigurer?

 

Litteraturanalys / Generell litteraturanalys
  

Det finns olika detaljer du kan leta efter redan när du läser texten du ska analysera. Här nedan radar jag upp några:

Ur vilken synvinkel (berättarperspektiv) är berättelsen skriven?

= ur vems synvinkel handlingen återges.

Jagform? Ex. jag gjorde det, du bara såg på.

Allvetande berättaren? Mannen hade bestämt sig för han var innerligt ond, medan hon passivt bara såg på för hon hade kämpat färdigt.

Tredje person? Ex. Han gjorde det, hon bara såg på.

Hur ser textens komposition ut?

= textens uppbyggnad (t.ex. indelning i stycken osv.).

Återge handlingen / fabeln / intrigen i berättelsen.

= händelserna som utspelas i texten. Sammanfatta berättelsens övergripande handling så kort som möjligt utan att göra texten orättvisa.

Hitta berättelsen huvudmotiv eller huvudtema; kanske också delmotiv eller delteman.

= ämne, vad något berättat handlar om på ett djupare plan. Ett motiv är en typsituation som återkommer i litteraturen. Motiven är tidlösa och kan till exempel vara syskonfejd, en mans kamp mot samhället, oidipuskomplex, frigörelse från föräldrarna etc.

Har texten ett tema (budskap)? Var hittar du budskapet? Är budskapet dolt eller tydligt? Intrigen, karaktärerna, miljön, berättartekniken och olika symboler i berättelsen är saker som tillsammans bidrar till att göra mottagaren uppmärksam på temat. Temat finns nästan aldrig inskrivet i berättelsen utan måste tolkas fram. T.ex. hämnd, olycklig kärlek, orättvisa etc. Motiv kan ofta ses som underteman. T.ex. en son söker sin far eller resan.

Vilka är berättelsens karaktärer och hur ser de ut och framför allt hur skildras de?

= personer i en skönlitterär text.

Finns det parallellhandlingar i berättelsen?

= flera skeenden pågår samtidigt, t.ex. i en roman eller film.

Finns det en inre monolog i berättelsen?

= en persons tankar skrivs ut i texten, och kan ibland vara ganska rörig då vi hela tiden kommer med nya tankar och funderingar.

Hur ser personskildringen (personbeskrivning) i berättelsen ut?

= hur författaren beskriver sina karaktärer. Får deras handlingar stå som beskrivningar för deras egenskaper? Vilka är personerna? Huvudpersoner? Bipersoner? Vilka egenskaper har personerna? Yttre (utseende, jobb etc)? Inre (tankar, känslor, åsikter etc) Vilka relationer har personerna till varandra? Hur skildras personerna?

Direkt – författaren själv beskriver och upplyser eller indirekt – personerna skildras genom sina handlingar, tankar och/eller andra personers omdömen om dem.

Hur ser miljöskildringen (miljöbeskrivningen) i berättelsen ut?

= hur författaren beskriver miljön. Är det direkt eller indirekt? Var utspelar sig berättelsen? Vad är typiskt för miljön? Har miljön någon inverkan på berättelsen eller personerna i berättelsen?

Genom lukter eller andra sinnesintryck? Konkret? Genom de olika karaktärernas perspektiv?

Hur långt tidsförlopp omspänner berättelsen?

= den tid som förflyter under berättelsens lopp; en dag eller flera år?

Bildspel: Litteraturanalysmodeller

 

Litteraturanalys / Stilfigurer
  

Du kan också se om det finns några stilfigurer i texten. Här följer några vanliga:

Bildspråk

= när diktaren skapar en konkret bild för att uttrycka något abstrakt, t.ex. en känsla. Åskmoln, blixtar och dunder – vad kan det signalera för känslor?

Liknelse

= en språklig bild som innehåller jämförelseordet ”som” eller ”liksom”. ”Du är som en ros”.

Metafor

= språklig bild där jämförelseordet ”som” eller ”liksom” saknas.

Personifikation

= en språklig bild där en sak eller ett abstrakt begrepp beskrivs som levande, som mänskligt och med tillhörande mänskliga egenskaper.

Kontrast

= motsatser ställs mot varandra för att göra det ena eller det andra ännu tydligare.

Paradox

= ett påstående som verkar orimligt, men som ändå innehåller en sanning, ung. Motsägelsefullt.

Symbol

= en bild som står för något annat, ofta något abstrakt.

Allitteration

= ord som står nära varandra börjar med samma ljud.

Ironi

= skenbart uttryck för uppskattning som egentligen innebär kritik eller hån, man säger något positivt men menar motsatsen.

Eufemism

= förskönande uttryck för något som anses fult eller tabubelagt (något som anses fult/förbjudet att prata om).

Läs mer om...

  1. Anafor / Upprepning
  2. Anspelning / allusion
  3. Epifor
  4. Liknelse
  5. Metafor
  6. Motsats / antites
  7. Retorisk fråga
  8. Tretalet
  9. Synonymi
  10. Alliteration

 

Och många många fler

 

Litteraturanalys / 8-stegsmodellen
  

1. Genre: vilken typ av text?

2. Synvinkel:

  1. Jagform? - Jag kom fram till busshållplatsen och...
  2. Allvetande berättaren? - Mannen som ännu inte kände till sitt öde slöt det genom att gå fram till busshållplatsen och...
  3. Tredje person? - Han/hon/hen kom fram till busshållplatsen och...

3. Personer: Vilka är personerna? Huvudpersoner? Bipersoner? Vilka egenskaper har personerna? Yttre (utseende, jobb etc)? Inre (tankar, känslor, åsikter etc) Vilka relationer har personerna till varandra? Hur skildras personerna?
Direkt – författaren själv beskriver och upplyser.
Indirekt – personerna skildras genom sina handlingar, tankar och/eller andra personers omdömen om dem.

4. Miljö: Var utspelar sig berättelsen? Vad är typiskt för miljön? Har miljön någon inverkan på berättelsen eller personerna i berättelsen?

5. Handling / Fabel: Sammanfatta berättelsens övergripande handling så kort som möjligt utan att göra texten orättvisa.

6. Motiv / Tema: Ett motiv är en typsituation som återkommer i litteraturen. Motiven är tidlösa och kan till exempel vara syskonfejd, en mans kamp mot samhället, oidipuskomplex, frigörelse från föräldrarna etc.
Har texten ett tema (budskap)? Var hittar du budskapet? Är budskapet dolt eller tydligt?

7. Språk: Vilket sorts språk används? Är det pratigt eller kortfattat, högtidligt eller vardagligt, konkret eller abstrakt, målande eller torftigt? Är boken lätt- eller svårläst? Vem berättar?

8. Tyck till: Vad tycker du om texten? Motivera ditt svar.

Följ gärna upp dina resonemang med citat ur texten. Med hjälp av citaten ger du bevis för vad du skriver/säger.

Följ gärna modellen systematisk och välj att fördjupa dig i de punkter som är aktuella för den text du valt att analysera. Det är ingen mening att skriva mycket om miljön om det inte finns någon, däremot bör man poängtera att det inte finns några miljöbeskrivningar och kanske också dra slutsater av det.

Bilspel: 8-stegsmodellen

 

Litteraturanalys / Litteraturhistorisk modell
  

  1. Vilken genre tillhör berättelsen?
  2. Vilken litterär epok tillhör verket?
  3. Syns några tidstypiska idéer i berättelsen?
  4. Syns några tidstypiska stilideal i berättelsen?
  5. Syns författarens liv i berättelsen?
  6. Vilken påverkan har verket haft på litteraturhistorian?

 

Litteraturanalys / Biografisk litteraturanalys
  

"Litterature must be the axe for the frozen sea within us." (Franz Kafka)

Biografisk litteraturanalys innebär att man läser in författarens liv i den litterära texten. Man skulle kunna tolka utifrån att författaren har skrivit om sig själv i verket; medvetet eller omedvetet.

Läs om Franz Kafka (läraren har tillgång till dokumentet) och ta hjälp av vad Wikipedia skriver om hans författarskap och skapa ett författarporträtt i grupp.

Se gärna filmklipp:

  1. Franz Kafka Biography (10:02)
  2. A summary of Kafka (6:20)
  3. What makes something "Kafkaesque"? by Noah Tavlin (5:03)
  4. Franz Kafka - Top 10 Quotes (3:26)

Och för den prestationsfokuserade och ytterst ambitiösa gruppen: överkurs om Kafka.

Läs därefter hans noveller:

  1. En läkare på landet
  2. Lagen

Leta symboler, finna djupare mening och upptäcka koppling mellan verk och författare.

Diskutera verket och analysera det gärna med hjälp av följande:

En läkare på landet
Lagen

Hästen symboliserar?

Dörrväktaren symboliserar?

Läkaren symboliserar?

Porten symboliserar?

Pojken symboliserar?

Lagen symboliserar?
  1. Kan man finna en kafkastämning (Kafkaesque) i berättelsen?
  2. Finns det absurda scener/bilder i berättelsen och vilken funktion har de?
  3. Kan man hitta Kafkas dominerande faders inflytande i berättelsen?
  4. Har Kafkas klena fysik i barndomen satt sina spår på berättelsen?
  5. Har Kafkas bristande självkänsla satt sina spår på berättelsen?
  6. Skuldbelägger Kafka någon med hjälp av berättelsen?
  7. Kan man i berättelsen se att Kafka privat hade det svårt med samliv?
  8. Finns det i berättelsen ett byråkratiskt förhållningssätt till verkligheten?
  9. Finns det något i berättelsen som visar på hans alienation (utanförskap) i relation till sin nationalitet?
  10. Finns det något i berättelsen som visar på hans alienation (utanförskap) i relation till samhället?
  11. Finns det något i berättelsen som visar på hans alienation (utanförskap) i relation till sin familj?
  12. Är språket vardagligt och enkelt?
  13. Är omgivningen drömlik?
  14. Nämn ytterligare tre symboler till och förklara dem.

Extra 1: Vad är typiskt modernistiskt med verket?

Extra 2: Plocka ut tre citat ur verket och visa på att Kafka är modernist.

Extra 3: Skriv ett fördjupningsarbete om Kafka och utgå utifrån dessa två verk och ännu ett; alltså tre av hans verk.

Extra 4: Gör en litteraturanalys präglad av Freuds psykoanalys.

 

 

Litteraturanalys / Tematisk litteraturanalys
  

Tematisk analys är en allmän analysmetod som används inom olika inriktningar för alla slags kvalitativa frågeställningar. Tematisk analys innebär att strukturera materialet under olika motiv eller teman och sammanfatta resultatet utifrån det.

 

Litteraturanalys / Intertextuell litteraturanalys
  

Ingen text står för sig själv, utan ingår i ett nät av relationer till andra texter. Texter skrivs i en kontext (sammanhang, ett visst perspektiv) och kan alltid jämföras och tolkas med andra texter. Det är en analys- och tolkningsmetod där man söker efter sådana relationer. Det finns likheter mellan intertextualitet och hypertextualitet - båda är "länkar" till andra texter.

En forskare som forskar om intertextualitet är ute efter att se vad texten är sammansatt av, hur betydleser ändras när de sätts i relation till andra texter.

 

Litteraturanalys / Komparativ litteraturanalys
  

Jämförelse mellan två författare/verk/epoker där man ställer upp likheter och skillnader.

  • Exempelvis en jämförelse mellan Upplysningens Robinson Crusoe av Daniel Defoe och romantikens Det skvallrande hjärtat av Edgar Allan Poe.

Eller jämförelse mellan text och film

Eller jämförelse mellan skönlitteratur och serieformat

  • Mary Shelleys Frankenstein
  • Kafkas Processen
  • Kafkas En svältkonstnär

 

Litteraturanalys / Feministisk litteraturanalys

Feministisk litteraturanalys innebär ett fokus på genustillhörighet. Alltså hur män uppfattar något och hur kvinnor uppfattar något. Hur kvinnor skildras och hur män skildras. Att undersöka, vanligtvis, patriarkala strukturer som antingen direkt kränker kvinnor eller försvårar för kvinnor just eftersom att de är kvinnor.

En underkategori till denna typ av analys är queerteorier som också väver in HBTQ, sexualitet och etnicitet.

Du kan använda följande frågor för att se till feministiska perspektiv:

01. Hur skildras kvinnorna i berättelsen?

02. Vilka egenskaper betonas hos kvinnorna?

03. Missunnas kvinnor i berättelsen?

04. Kränks kvinnor i berättelsen?

05. Försvårar det för kvinnor i berättelsen, just för att de är kvinnor?

06. Hur beskrivs männen i berättelsen?

07. Vilka egenskaper betonas hos männen?

08. Finns det en kvinna med en huvudroll? Eller biroll?

09. Vilken roll tilldelas hon? och vilken roll tar hon?

10. Vilken ställning har hon i förhållande till mannen? Vilken är kvinnans sociala och ekonomiska ställning?

11. Hur beskrivs relationen mellan kvinna och man?

12. Har berättelsen minst två (namngivna) kvinnliga rollfigurer som pratar med varandra? (Bechdel-Wallace-testet, är ett test med vilken en films framställning av kvinnor kan bedömas. För att en film ska klara Bechdeltestet måste ovanstående kriterium vara uppfyllt.)

13. Om dessa två (namngivna) kvinnliga rollfigurer pratar med varandra, pratar de om något annat än män?
(Bechdel-Wallace-testet, är ett test med vilken en films framställning av kvinnor kan bedömas. För att en film ska klara Bechdeltestet måste ovanstående kriterium vara uppfyllt.)

14. Uttrycker berättelsen några klassiska patriarkala strukturer? Vilka i så fall?

15. Dra slutsatser. Är berättelsen godkänd utifrån ett feministiskt perspektiv? Motivera ditt svar.

Formulär: Läsning (manligt - kvinnligt)

 

Litteraturanalys / Språklig/formalistisk litteraturanalys

Språklig/formalistisk litteraturanalys även kallat nykritik (new criticism) är en analys- och tolkningsmodell där man sätter texten i sig i centrum, utan att ta hänsyn till den historiska eller biografiska bakgrunden till verket.

Nykritikens förespråkade ägnade sig åt så kallad närläsning, som sedan dess varit en etablerad term. Närläsning innebär att ett verk gås igenom med hänsyn till språkliga och idémässiga strukturer och upplägg, med fokus på detaljer. Verket ses som slutet och autonomt i sig frånkopplat författarens intention.

Alltså: hur ser texten ut? Hur är den skriven? Man ser till de språkliga i en text.

Källa

 

Litteraturanalys / Sociologisk litteraturanalys
  

Sociologisk litteraturanalys innebär att läsaren med hjälp av kopplingar till samhälle och samhällsstrukturer tolkar ett litterärt verk. Konsten är en förlängning av samhället. Ord, intriger och karaktärer är produkter av samhället.

Med hjälp av t.ex. marxistiska teorier kan klassbegreppet, klasstillhörighet, klassöverskridande samt samhällsstruktur fokusera läsningen på politik, kultur och ideologi i ett litterärt verk. Med andra ord kan ett verk förstås utifrån samhället och människornas plats i samhället eftersom verkligheten reflekteras via litteraturen som är som en spegling av samhället.

"György Lukács; en av de mest inflytelserika marxistiska litteraturteoretikerna, menade att konsten utgör en särskild form av återspeglingar av verkligheten där varje enskilt verk skapar ”en egen värld” och ett eget slutet sammanhang. Lukács argumenterade för att realismens författare, och särskilt Balzac, hade en förmåga att genom att använda sig av gestalter, miljöer och händelser kunde avspegla verkligheten och därmed blotta samhällets strukturer. "

Källa

 

Litteraturanalys / Karaktärsstudie
  

Man ser till karaktärerna/personerna i en text och ser hur de ser ut, hur de handlar och vilket avtryck de gör i texten. Hur gör man en karraktärsstudie inom litteraturvetenskap? Här följer några punkter som man kan ta fasta på.

Denna typ av analys kräver en grundlig läsning av litterära verk med uppmärksamhet på vad författaren avslöjar om karaktären genom dialog, berättande och handling. Huvudpersonen är viktigast, och den som spelar skurk i konflikten heter antagonist. Stora författare skapar karaktärer utifrån många aspekter och som också bör ingå i en karaktärsanalys.

  1. Uppmärksamma ord, handlingar, relationer och konflikter mellan karaktärerna.
  2. Anteckna alla viktiga detaljer kring varje karaktär.
  3. Vad har huvudpersonen för huvudsaklig roll?
    • Beskriv hens fysiska utseende och förklara vad utseendet avslöjar om personen. Se till att citera eller parafrasera direkt från arbetet.
    • Diskutera språket som används. Sker några medvetna eller omedvetna språkförändringar?
    • Bakgrundsinformation om karaktären. Var och när var karaktären född och uppvuxen? Hur karaktärens tidigare erfarenheter påverkat vad hen gör och säger?
    • Vad styr karaktären? Känslor, förnuft eller kausala orsakssammanhang?
    • Vilka värden presenteras med hjälp av ord och handlingar?
    • Har karaktären mål eller ambitioner?
  4. Beskriva och analysera de relationer som karaktären har med andra i berättelsen.
  5. Förklara och precisera kampen eller konflikt som karaktären står inför.
  6. Vilka viktiga åtgärder görs av karaktären när hen ställs inför konflikten.
  7. Beskriv hur karaktären förändras eller växer under berättelsens gång. Minnesvärda karaktärer brukar ändras eller växa i ett litterärt verk.
  8. Samla underlag eller bevis för analysen. Om författaren beskriver karaktären som slarvig, bör du ge specifika detaljer för att visa denna karaktärsdrag, citera eller omskriva direkt från arbetet.

Förtydliga alltid med exempel från texten i din analys.

Läs mer om gestaltanalys för film som går lika bra att använda inom litteraturanalys.

Du kan också använda Sigmund Freuds psykoanalys eller Carl Gustav Jung arketyper när du tolkar en karaktär. Ett psykoanalytiskt förhållningssätt där man letar efter och avslöjar teorier bland annat undanträngda drifter som ligger till grund för vissa handlingar. Läs mer om stereotyper och arketyper

Litteraturanalys / Ikaros av Erik Lindegren
  

     Ikaros

Bort domnar nu hans minnen från labyrinten.
det enda minnet: hur ropen och förvirringen steg
tills de äntligen svingade sig upp från jorden.

Och hur alla klyftor som alltid klagat
efter sina broar i hans bröst
långsamt slöt sig, som ögonlock,
hur fåglar strök förbi, som skyttlar eller pilskott,
och till slut den sista lärkan, snuddande hans hand,
störtande som sång.

Sedan vidtog vindarnas labyrint, med dess blinda tjurar,
ljusrop och branter,
med dess hisnande andedräkt, som han länge
och mödosamt lärde sig parera,
tills den återigen steg, hans blick och hans flykt.

Nu stiger han ensam, i en himmel utan moln,
i en fågelfri rymd bland reaktionsplanens larm...
stiger mot en allt klarare sol,
som blir allt svalare, allt kallare,
Uppåt mot sitt eget frusande blod och själarnas flyende vattenfall,
en innestängd i en vinande hiss,
en luftbubblas färd i havet mot den magnetiskt hägrande ytan:
fosterhinnans sprängning, genomskinligt nära,
virveln av tecken, springflodsburna, rasande azur,
störtande murar, och redlöst ropet från andra sidan::
Verklighet störtad
                                utan verklighet född!

 

Generell reflektion

Titeln alluderar till den antika myten om Ikaros, som får ett vingpar av sin far Daedalos, när denne tillsammans med sin son skall försöka fly Kreta och kung Minos. Daedalos uppmanar sonen att inte flyga för nära solen men Ikaros blir allt djärvare och lyssnar inte till faderns ord om försiktighet ,med påföljd att vaxet som håller fjädrarna samman smälter och Ikaros störtar i havet och drunknar.

Modernismen tar inte sällan den antika myten som utgångspunkt men omtolkar den och använder den för sina egna syften. Som en Ikaros vill den moderna människan pröva sina vingar och störtningen behöver inte betyda död utan också födelse. Utan att tyngas av föregående epokers uppfattningar, vill modernisten börja från början i sin strävan att befria sig från föregångarnas verklighet vad gäller form och innehåll.

Språket blir ett redskap att beskriva den nya verkligheten, eller att se på den gamla med nya ögon. Djärva, ibland paradoxala bilder förekommer: broarna i hans bröst sluter sig som ögonlock, fåglarna stryker förbi som pilskott eller skyttlar. Som läsare gör man bäst i att öppna sig för ordens betydelse, tänka efter vad bilden förmedlar. Pilskott är ute för att träffa och fälla den flyende till marken, men skyttlar är redskap när en väv blir till. Hela tiden förekommer i dikten bilder för motsättningar: död - födelse, nytt - gammalt.

1900-talet började under förhoppningens stjärna, människan skulle med hjälp av teknik och vetenskap befria sig själv och skapa ett lyckorike på jorden. Men så kom det krig som sedan kallades första världskriget, tillsynes obönhörligt och med fasansfulla konsekvenser för människans syn på sig själv och sin egen roll.

Denna upplevelse kunde prövas med hjälp av de nya insikter vetenskap och filosofi gav och modernismen är ett sätt att ge tolkningarna av de nya slutsatserna form och innehåll. Grundläggande tankar och tänkare är; t.ex. Freuds psykoanalys:

Lindegrens dikt talar om labyrinten, som naturligtvis är labyrinten på Knossos, den Daedalos fick i uppdrag att bygga för att gömma odjuret Minotaurus, vilket hade uppstått som resultat av brottslig kärlek mellan drottning Pasifae och en tjur.   Men labyrinten kan  också symbolisera det dolda, dunkla i oss, det som härbärgeras i Detet.

Det omedvetna visar sig för oss i drömmar och felhandlingar, men dessa måste tolkas och det är bl a vad psykoanalysen sysslar med.

År 1900 gav Freud ut boken Drömtydning, där han redovisar sina analyser av patienters drömmar och den boken blev en rik källa för författare att ösa ur. När det gäller den föregående epoken har vi sett vilken roll Strindberg ger drömmarna (Ett drömspel).

Existentialistisk tolkning

Existentialismen har sina rötter i 1800-talstänkarna Kierkegaard och Nietzsche men blir kanske allmänhetens egendom först genom Sartres skrifter,

Sartre skiljer mellan:

  • varat i-sig
    • som är allt som existerar utom människan. Det kännetecknas av att det är bestämt till sitt väsen, Sartre säger att det har en given essens. En gråsten till exempel har sina bestämda egenskaper, vilka kan faställas fysiskt och kemiskt. En katt är på ett liknande sätt en lekboll för sina rovdjursinstinkter och när den leker med sitt byte
      gör den det utan att reflektera över det lämpliga i sitt beteende.
  • varat för-sig
    • som är människan och som kan förhålla sig till sig själv som inte entydigt är bestämd till sitt väsen. Hon är en produkt av arv och miljö, som naturalisterna tänkte sig, men hon är inte bara det. Hon kan också överskrida sin fakticitet,
      sin biologi, och välja själv. Sartre säger att för människan gäller att:
      existensen föregår essensen, vilket innebär att hon skapar sig med sina val,
      hon blir den hon är genom sina handlingar och hon förändras ständigt.
  • dömd till frihet
    • hon är inte bara fri att välja hon måste välja, Sartre uttryckte sig ofta paradoxalt,
      liksom för övrigt många modernistiska författare. Att vara människa innebär att tvingas välja och skapa sig själv.
  • ond tro
    • innebär att man avstår från att se sig själv som för-sig och väljer att vara ett i-sig,
      dvs skyller på omständigheterna. Detta är självbedrägeri.
  • ångest
    • uppstår när vi inser att det endast är vi själva som har ansvar över våra liv,
      att det är våra egna val som skapar oss.
  • absurditet
    • människan inser att världen inte är till för hennes skull, att tillvaron är slumpvis ordnad, att det inte finns någon mening med den, och då upplever hon hela tillvaron som absurd
  • fakticitet
    • det som faktiskt händer eller har hänt och som vi inte kan ändra men väl förhålla oss till. En fakticitet vi alla har att leva med är vetskapen om att vi också en dag måste dö.

I Lindegrens dikt ovan handlar det om val och beslut - flykten är ett medvetet val, en handling som skapar essens. Diktens sönderbrutna sista rad tyder på det. "Verklighet störtad" - fakticiteten, det givna överskridet - "utan Verklighet född" den totala friheten.

När det gäller den inledande dikten Ikaros har flera öppningar till tolkning föreslagits med utgångspunkt i viktiga tankegångar under 1900-talet. De flesta modernistiska dikter utmanar sina läsare och en uppfattning hos många författare och kritiker är att föfattaren inte har tolkningsföreträde när det gäller de egna verken. Varje läsare är ett aktivt subjekt som möter en text författad på ett språk som är en allmän egendom. Alla tolkningar är möjliga som har stöd i texten. Först när du drar slutsatser som inte har stöd i  det studerade verket är du illa ute.

Källa

Litteraturanalys / Bedömning
  

När det handlar om att bedöma en analys bör man titta på elevens förmåga att plocka ut detaljer och med hjälp av dem dra slutsatser. Förmågan du bör bedöma är alltså elevens ansträngningar att med hjälp av flera mindre delar förstå en större helhet.

Poängen med analys är med andra ord att hitta detaljer i en text som visar på något större, i flesta fall något allmänmänsklig. Att göra generaliseringar är i detta sammanhang inget fel utan något eftersträvbart. Eleven ska alltså ”leta och hitta” något större tema, övergripande tematik eller en huvudintrig eller någon intressant underintrig.

Eleven ska alltså leta efter kopplingar. Att göra kopplingar mellan del och helhet och med hjälp av delar tolkar en texts innehåll och vidare betydelse.

Och nu till praktiska råd: leta efter citat som används som ”bevis” för ett ställningstagande, leta efter olika typer av (rimliga) resonemang där eleven diskuterar utifrån ett innehåll och leta efter olika typer av slutsatser som baseras på exempel ur texten. Kika också efter egna åsikter som utgår ifrån texten.

 

Litteraturanalys / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)