 |
Hjälp till eleven
|
Här har jag samlat elevfrågor och lagt till sådant som jag ansett är användbart för lyckade studier.
Hjälp till eleven / Hur kommer man igång? |
 |
Ibland kan vara svårt att komma igång med ett arbete och då finns det några metoder som underlättar. Här tänkte jag presentera några av dem och i grund och botten handlar det inte om så stora ansträngningar.
För det första måste man bestämma sig för att göra uppgiften. Vill du inte göra den så är det förstås svårare att göra den.
För det andra behöver du läsa instruktionerna noggrant och helst också diskutera dem med en klasskamrat.
För det tredje behöver du läsa in dig på den information (fakta) som behövs för att klara av uppgiften. Här finns det också en poäng i att göra det tillsammans med någon och diskutera hur man förstått informationen.
Därefter är det bara att sätta igång. Bara och bara? Här kan det också uppstå problem när man inte vet hur man ska börja. Och för att kunna detta behöver du ha avklarat de tre första stegen ovan. Sedan kan du fortsätta på följande vis:
Tal
Det finns många sätt att öppna ett tal på, och det enklaste är egentligen att nämna hur du inte bör inleda. Säg inte att detta ska jag tala om... utan gå rakt på sak istället och börja med att berätta om ämnet. Bakgrundsinfo är alltid bra och en personlig koppling är också bra. Alltså lite fakta om ämnet du ska tala om och vilket typ av relation du har till ämnet.
Skrift
I formella texter, t.ex. uppsatser börjar du ofta genom att skriva vad du ska göra. I mer informella texter är det alltid bra att börja med något personligt. Det kan se olika ut, men vanligast är nog att skribenten redogör för varför hen skriver om det hen skriver om och på vilket sett man kan knyta an ämne och person.
Argumentation
I vilken ordning ska du ta argumenten? Det vanligaste sättet att inleda en argumentation är att presentera tesen; alltså det du hävdar: ditt påstående. Tillsammans med tesen finns ofta en kort bakgrund, som sätter in frågan i sitt sammanhang.
Det finns förstås alternativa sätt att börja: t.ex. kan man ställa en fråga, eller redogöra för ett exempel. Oavsett hur du väljer att inleda är det viktigt att du har en intresseväckande inledning, så att åhöraren/läsaren vill ta del av resten.
Hjälp till eleven / Hur fungerar betygssystemet? |
|
Hjälp till eleven / Bildning och utbildning |
|
Vad är skillnaden mellan bildning och utbildning? Man kan säga att utbildning sköter skolan, medan bildning är ditt eget ansvar och din egen vinst. Skolan förväntar sig att du ska vara mottaglig för utbildning. Att öppna ditt sinne för bildning är ditt eget val. Det är inte alltid ett lätt val, men det är värt priset i långa loppet.
Hjälp till eleven / Fem viktiga förmågor |
|
För att lyckas med sina studier kan det finnas en viss poäng med att öva på följande förmågor:
1. Analysförmåga
Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar.
2. Kommunikativ förmåga
Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa.
3. Metakognitiv förmåga
Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva.
4. Förmåga att hantera information
Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet.
5. Begreppslig förmåga
Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang.
Bildspel: Fem viktiga förmågor
Läs mer: Förmågor för 2000-talet
,
Hjälp till eleven / Varför analysera texter? |
|
- för att få en djupare förståelse för skönlitterära texter
- för att lära sig använda litteraturvetenskapliga analysverktyg
- för att skaffa dig en stomme för skrivandet av recensioner, analyser och artiklar
- för att lära dig av författarnas hantverk
Hjälp till eleven / Läsbarhetsindex (LIX) |
|
LIX
Hjälp till eleven / Hur mycket ska jag skriva? |
|
Ett enkelt, kanske drygt svar är: så mycket som uppgiften kräver, men ska man vara mer konkret kan man utgå från följande riktlinje när det gäller minimum: tre stycken med tre meningar per stycke.
Hur långt man ska skriva skiljer sig alltså från uppgift till uppgift och innehållet är i flesta fall viktigare än antalet sidor. Sedan är det så att räkna texter i sidor inte längre är smidigast när vi skriver på datorer för typsnittsstorlek, radavstånd och antalet stycken (med eller utan blankrad) varierar så pass mycket. Därför är det enklare att ge ett riktmärke utifrån antalet ord än att sätta upp regler för typsnittsstorlek, radavstånd och styckeindelning med eller utan blankrad.
1/4 A4 sida = 100 ord = 600 tecken = 7 meningar
1/2 A4 sida = 250 ord = 1500 tecken = 15 meningar
1 A4 sida = 500 ord = 3000 tecken = 30 meningar
1½ A4 sidor = 750 ord = 4500 tecken = 45 meningar
2 A4 = sidor 1000 ord = 6000 tecken = 60 meningar
För att nå de högre betygskraven: C och A behöver du visa upp:
en övning, uppgift eller examination är komplex, med flera nya detaljer och exempel. Innehållet är utförligt och nyanserat med flera välgrundade belysande detaljer. Arbetet är väldisponerat omfattande och genomarbetat och utfört metodiskt och strukturerat med gott resultat och med god precision. Reflektionerna/analysen är avancerad och noggrant genomförd. Övningen, uppgiften eller examinationen är utförd med säkerhet och med (mycket) gott handlag efter samråd med lärare.
Inom svenskkurserna ska även texten innehålla goda formuleringar och språket vara träffsäkert.
Om du lyckad göra detta i en kortare examination med hjälp av 200 ord är det bra, medan många andra behöver 400 för att klara av det. Sedan finns det de som inte kan skriva kort och koncist och behöver därför 600 för att uppnå kunskapskravet.
Hjälp till eleven / Klara studier (framgångsrikt)? |
|
Ingen är smed vid födseln (bygger på ett finskt ordspråk: "ei kukaan seppä syntyessä ole") vilket betyder att övning ger färdighet för att anlita ett svenskt ordspråk. Desto mer ansvar du tar för dina studier desto större kontroll har du över dina studier och desto större kontroll desto bättre översikt.
Att överblicka över sina studier och framförallt sina studieresultat kan vara nyttigt - bara man inte gör det för ofta. Tiden är alltid knapp och de som säger att tiden inte räcker till har felprioriterat sin tid. Lägg tiden på något konstruktivt; alltså göra dina skolarbeten, inte oroa dig inför dem.
Betyghetsen kan ibland stå i vägen för en god studiekarriär. För det handlar om att göra karriär även på denna nivå. Dina framgångar i grundskolan underlättar dina framgångar på gymnasiet och dina studieresultat på gymnasiet underlättar för din högskoletid. Stressa inte upp dig, utan arbeta systematisk; strukturera din tid, planera dina studier och ha kontroll över dina studier.
Tycka vad man vill om betygssystemet, men det är ett faktum man måste acceptera och förhålla sig till både som lärare och elev. Det finns forskning som säger att betyg kan vara direkt "skadligt" på lärande medan andra menar att betyg fungerar väl som motivator vilket leder till bättre prestation och därigenom bättre betyg. Det viktiga är dock att inte blanda samman kunskap och lärande med betyg; ett högt betyg säger inte per automatik att du bär på mycket kunskap. Ett bra betyg visar på att du lyckats visa upp det som står i kunskapskraven. Däremot kan höga betyg visa på att du är duktig på att läsa och förstå instruktioner, samla relevant fakta och leverera en inlämning som uppfyller kraven inom ett visst kunskapskrav. Därför är det viktigt, om du vill ha ett högt betyg, att ha koll på kunskapskraven i kursen. Och för att verkligen förstå skillnaden mellan E, C och A behöver man också ha koll på värdeorden. Och är du minsta lilla osäker på hur kravet ska tolkas och hur orden ska förstås pratar du med din lärare.
Vill man ha höga betyg bör man ha kontinuerlig kontakt med läraren, också utanför lektionstid för att på så vis effektivisera sitt arbete och lägga tid där det verkligen behövs. Slösa inte energi på fel saker; energin ska du använda för att göra ett så bra arbete som möjligt. Alltså: ta hjälp av din lärare för vi är i skolan för elevernas skull i lärandets tjänst!
Att ligga steget före kanske är få förunnat, men jag intygar om att det ger resultat. Om du redan känner till grunddragen i en föreläsning har du lättare att ta till dig innehållet. Om du känner till uppgiften innan du tar dig an den så uppkommer inga obehagliga överraskningar och du kan koncentrera dig på att göra arbetet, inte spekulera i uppgiftens innehåll och form. Glöm inte fördela din tid rätt.
Genom att se till rubrikerna, stryka under
Vad gäller studier spelar det egentligen ingen roll hur kursen är uppbyggd (via bok eller via nätet) för det allt landar i är elevens engagemang. Mitt jobb som lärare är också att väcka och stimulera ett sådant engagemang. Du kan komma långt om du har både vilja och engagemang och jag vill att eleven "vårdar" det väl för det kommer att föra dig långt och göra dig framgångsrik i vad du än väljer att göra. Vill man så är halva "fighten" redan avgjord.
Den andra halvan handlar om enträget arbete och envishet och framför allt lite jävlar anamma för det finns faktisk inga genvägar till lärdom; allt handlar om hårt arbete. I grund och botten handlar det om att skriva, skriva, skriva och läsa, läsa, läsa. Men det räcker inte för du måste också reflektera över hur du och andra skriver, vad det står i texter och viktigast av allt driva ditt eget lärande framåt för kunskap och lärande är färskvaror och lägger man av rostar färdigheterna.
Hjälp till eleven / Studieteknik |
|
Hjälp till eleven / Vad är presentationstekniskt hjälpmedel? |
|
Hjälp till eleven / Kunskaps(re)produktion |
|
Vad är skillnaden mellan kunskapsreproduktion och "kunskapande"? Kunskapsreproduktion innebär att återge fakta, medan kunskapande handlar om att använda fakta för att upptäcka "ny fakta". "Ny fakta" betyder inte att det du skriver om aldrig tidigare har skrivits om, utan det handlar om att du använder material för att skapa ett eget material. Exempel på kunskapsreproduktion är att "plugga in" ett material och presentera det på t.ex. ett skriftligt prov. Exempel på kunskapande är att man läser flera texter kring ett visst område och drar slutsatser av det lästa; reflekterar, analyserar, bearbetar nya kunskaper och presenterar sina resultat i t.ex. en uppsats. Båda formerna fyller en viktig funktion i skolans värld; kunskapsreproduktionen är nästintill en förutsättning för kunskapande.
Läs mer om "kunskapande"
Hjälp till eleven / Framgångsrikt lärande & vad är värt att lära? |
|
Jag tänkte börja denna text med några klischéer: "man lär så länge man lever - man lever så länge man lär", "kunskap är bot mot dårskap" och "kunskap idag kan vara okunskap i morgon".
Skolan förbereder dig inte bara för vidare studier och jobb, den förbereder dig också till insiktsfull samhällsmedborgare. Detta ska förstås inte likställas med ekonomisk framgång som är en helt annan sak. Ingen kan sätta fingret på vad som är värt att lära och vad som kommer att hjälpa dig att bli antingen framgångsrik människa eller människa som gör ekonomisk framgång. Däremot kan man säga att all ansträngning ger erfarenheter som i sin tur möjliggör andra erfarenheter. De finns flertalet tänkare som tänker sig att utvecklingen är som en trappa; man kan inte hoppa upp på översta trappsteget innan man avverkat alla de andra trappstegen. Om man återgår till det första citatet så borde man vara som visast när man är gammal och dummast när man är ung, vilket tyvärr inte alltid är fallet, men jag skulle vilja ändra på citatet lite: "är man både lärd och ödmjuk så blir man ännu mer lärd" - till detta citat kan man tillföra de två följande och där igenom har vi nått en ny livsvisdom.
(lite väl flummigt - ska fixa det i framtiden när jag blivit mer lärd).
Hjälp till eleven / Förhållningssätt till lärare och lektioner |
|
Här tänkte jag skriva några tips och råd när det gäller mötet med (nya) läraren. Lärar-elev-relationen är speciell och kan se ut på olika sätt. Här nedan tänkte jag ventilera några relevanta frågeställningar och reda ut vissa sakförhållanden som kommer att göra det lättare för dig att ha en sund och givande relation till din lärare.
För det första kan första intrycket skapa dig en skev uppfattning av verkligheten. Jag har mött lärare som öppnar stark och fångar alla, men ett sådant tempo kan ingen hålla i längden och i slutet av terminen hade han förlorat mångas förtroende. Sedan finns det lärare som inte gör speciellt mycket väsen av sig inledningsvis, men vars popularitet växer med tiden. Dessa två ytterligheter är sällan fallet utan din lärare kommer förmodligen ligga i mellanregistret.
Med andra ord; låt er inte luras av första intrycket för det har väldigt lite att göra med de verkliga sakförhållandena. Var öppen och positivt inställda, då kan undervisningen bli så mycket bättre. Detta betyder förstås inte att du inte ska förhålla dig skeptisk gentemot nya lärare – tvärtom: du ska vara uppmärksam och lyhörd och lär känna läraren och dennes syn på utbildning genom att ställa frågor. Den som tiger – den samtycker. Har du en "dålig" lärare ska du påtala detta annars har du accepterat att du inte förtjänar en bra lärare.
Jag är övertygad att alla lärare vill göra ett bra jobb – det finns förstås undantag, men de är ytterst få och jag vet att de flesta anstränger sig för att klara sitt uppdrag. Om man gör det bra eller dåligt är en annan sak – vissas undervisningsstil kanske inte passar dig alls – vad gör du då? Antingen så anstränger du dig och anammar (accepterar) lärarens sätt att undervisa för det är dina betyg det handlar om. Eller så ifrågasätter du hans metoder, men har läraren tillräckligt goda argument så kan du inget göra för läraren strävar att nå så många som möjligt genom att lägga sig på en nivå som passa de flesta.
Om jag har elever som är omotiverade, kritiska gentemot mig som både lärare och vuxen så försvårar det min situation och kan i värsta fall leda till sämre undervisning. Jag blir faktiskt en sämre lärare om jag inte känner mig uppskattad – däremot om jag undervisar elever som uppskattar min undervisning vill jag leva upp till elevens förväntningar och blir i samma stund också uppmuntrad att göra ett bättre jobb. Uppskattning ger positiv energi och jag blir bättre, eleverna får mer. Alltså denna uppåtgående spiral kan få undervisningen att nå nya höjder.
Hjälp till eleven / Motivation |
|
Hjälp till eleven / Att föra anteckningar |
|
Vad jag märkt har det blivit allt mer sällsynt att anteckna under föreläsningarna på gymnasienivå, medan på högskolan hör man tydligt pennornas skrap mot pappret. Då kan man fråga sig är det så att det är viktigare att anteckna på högskolenivå och mindre viktigt på gymnasienivå?
Jag tror att det handlar om ansvar; på högskolan har studenten mer ansvar för sina studieframgångar än eleven har på gymnasiet. Gymnasiet kryllar av curlinglärare som hjälper och hjälper tills de blir röda i ansiktet - jag är tyvärr en av dem, men jag jobbar på att bli bättre.
Summasumarum: tar du ansvar för dina studier antecknar du - överlåter du ansvaret till läraren låter du bli.
Mina rekommendationer är förstås att du ska anteckna - övar du mycket på gymnasienivå blir det lättare på högskolenivå och du slipper anteckningar som är alltför omfattande eller inte begriper. Jag talar förstås från egen erfarenhet, men jag gjorde misstaget att anteckna för mycket.
Vad ska man anteckna och vad ska man inte anteckna? Vad är värt att anteckna? Det finns faktiskt inga givna svar på dessa frågor, men jag kan trösta dig med att du med tiden lär dig sålla. Alltså att välja det ena framför det andra och efter allt onödigt antecknande lär du dig vad som är värt och anteckna och vad som inte är värt att anteckna. Och desto mer du antecknar desto snabbare lär du dig den teknik som fungerar bäst för just dig.
Genom att se till rubrikerna, stryka under
Hjälp till eleven / Nyckelord? |
|
Nyckelord är som nycklar in i texten, eller rättare sagt förståelsen av texten. Nyckelord är ord som sammanfattar innehållet till enstaka ord eller formuleringar. Och med hjälp av nyckelord kan du återberätta det du läst. Du letar fram ord som beskriver texten och dess innehåll; det kan vara övergripande tema, viktiga händelser i berättelsen, viktiga detaljer, ord som summerar händelser osv..
Definition av begreppet: nyckelord = betydelsefulla eller betydelsebärande ord/meningar tagna ur den text du är satt att läsa. Kan alltså innehålla ett eller flera ord. Man kan klippa ut en mening eller delar av en mening – markera det genom att använda citationstecken. Ordet eller orden är till hjälp när du ska minnas eller återberätta en texts innehåll.
Hur vet man vilka ord som är betydelsefulla och betydelsebärande? Det finns inget entydigt svar på det. Det handlar om erfarenhet genom övning. I början kanske du plockar ut 75 % ur en text och det är alldeles för mycket. Ta till exempel en bok som du ska skriva en sammanfattning om och boken har hundra sidor – det vore rätt så knäppt om du skrev en sammanfattning på 75 sidor, eller hur?
Ett tips är, när du har skrivit för många nyckelord, att rensa bort hälften av nyckelorden. Efter en del övning (det finns faktiskt inga genvägar – så egentlig mening är detta ingen lathund) kommer du att öva upp ett öga för det väsentliga i en text.
Ännu ett tips när du ska ta ut nyckelord är att se till rubrikerna och bildtexterna – där brukar det viktigaste stå. Använd rubriker och bildtexter, samt faktarutor.
Och avslutningsvis ännu ett tips – nu börjar det kanske bli tjatigt – är att läsa en text och lägga undan texten och försöka memorera vad du kommer ihåg. Fundera över varför du just kommit ihåg de detaljer som du skrivit ner – försök komma underfund med hur du tänker och vad som styr ditt tänk. Det är svårt, men givande för framtiden. Kommer du ihåg oviktiga saker? Det gör alla, men med träning och med koppling till rubrikerna kommer du ganska snart att komma underfund med den ytterst betydande och utomordentligt värdefulla hemligheten med att anteckna rätt. Men för att få rätt måste man göra många fel; det är min filosofi och den funkar.
Formulär
Hjälp till eleven / Goda råd när du ska skriva prov |
|
När man ska skriva prov gäller olika regler, men en del förhållningssätt gäller i alla lägen och här kommer jag att presentera dem:
1. När man skriver prov så gäller det att du läst på (självklart)
2. När man ska skriva ett prov måste man i förväg vara införstådd i vad som gäller; alltså vilket material man har tillgång till och hur provet är konstruerat. Det är viktigt att du frågar läraren så fort du känner att något är oklart.
3. Var noggrann med instruktionerna. Följer du inte instruktionerna får du fel på frågan och det kan vara ödesdigert om du besvarat en fråga som egentligen inte finns. Läs gärna instruktionerna och provfrågorna flera gånger - eller fråga läraren om instruktionerna inte finns eller är oklara. Ibland kan frågorna tolkas på olika sätt - se till att din tolkning överensstämmer med lärarens.
Check: Innan du börjar skriva ska du alltså veta vad provet handlar om, vilken form provet har, vilket material du ska ha med dig till provtillfället och när du börjar skriva ska du vara väl insatt i och förstå instruktionerna och provfrågorna.
1. När du vänt provbladet ska du ta det lugnt och systematisk. Läs provfrågorna och säkerställ att du förstått dem. Har du svårt att komma igång så rekommenderar jag att du börjar med de "lättaste" frågorna. Är du laddad så kan du vinna på att börja med den "svåraste" frågan. Du väljer. Det viktigaste är att du inte får panik och springer runt i klassrummet och låter som en huvudlös höna (hur låter en sådan?).
2. När du ska skriva ett fleralternativsprov ska du välja frågor strategiskt. Sätt frågorna i relation till den tid du har till ditt förfogande. Har du lite tid så måste du prioritera; välj inte bara lätta frågor för då lär du inte komma att nå tillräckligt många mål (detta säger jag med viss reservation i och med att lätta frågor kan ha komplexa svar) - välj de frågor som du är mest intresserad av och kan mest om (självklart). Om tiden tillåter kan du erinra dig (minnas) vad som står i kursmålen och betygskriterierna och försöka ta hänsyn till det medan du bearbetar frågorna. Det kan alltså finnas en poäng i att innan ett prov läsa in sig på kursmålen och betygskriterierna för just detta moment. Finns inte det så kan du alltid fråga läraren för det är dennes skyldighet att informera vilka kursmål och betygskriterier som gäller för just detta prov.
3. När du är klar så läser du igenom frågorna och svaren. Besvarade du frågan eller inte? Är ditt svar "utflippat" (att du inte besvarar frågan) eller "yvigt" (att svaret är diffust, oklart och ofokuserat) så kan svaret förbättras genom en kortare redigering (långa texter är inte per automatik bättre texter!). Försök få dina svar så korta och koncisa (begränsade, innehållsrika och korrekta) som möjligt.
Check: När du skriver provet ska du ha förstått provfrågorna och veta vilka du ska besvara och i vilken ordning. När du arbetar med frågorna är det bra om du känner till kursmål och betygskriterier för just detta prov. Och när du "skrivit klart" ska du läsa igenom både frågor och svar så att det finns en tydlig kongruens mellan dem. Svaren ska vara korta och koncisa, inte utflipprade och yviga.
Läs också: regler vid salsskrivning
Hjälp till eleven / Råd vid grupparbete, debatt eller diskussion |
|
Läs mer om grupparbete.
Hjälp till eleven / Hur gör man källhänvisningar och källförteckning? |
|
Hjälp till eleven / När och hur kan jag få handledning? |
|
Hjälp till eleven / Hur får man ett A? |
|
Svar: Genom att ta kontroll över dina egna studier och arbeta systematisk! Glöm inte: skyll inte på att du har ont om tid - se hellre över hur du förvaltar (använder) din tid. Och ta hjälp av denna sajt - inte bara en gång utan återkom gärna för repetition är trots allt kunskapens moder.
- Förbered dig inför varje lektion och för ständigt anteckningar och glöm inte att renskriva anteckningarna.
- Engagera dig! Genom att både läsa in material i förväg och tillämpa nya kunskaper så fort som möjligt. Det är med nya kunskaper som med språk - tillämpar du inte lär du dig inte.
- Var aktiv på lektionerna genom att göra anteckningar och ställa frågor.
- Ställ relevanta frågor! Detta gör du genom att ha läst materialet i förväg, pratat och framför allt bearbetat materialet med dina klasskamrater.
- Bearbeta allt! Skicka aldrig in arbeten som inte är tillräckligt bearbetade för "anything you say can and will be used in a court of grading" (se Mirandavarning
Läs mer:
Hjälp till eleven / Terminologi |
|
Vad betyder ordet terminologi? Man kan säga att det handlar om ordval i en specifik situation; en mängd ord, uttryck och termer som är specifika för ett visst fackområde. Syftet med ämnesspecifik terminologi eller faktatermer är att underlätta kommunikationen mellan personer inom ett speciellt området.
När du använder sig av terminologi/facktermer så ska du alltid förklara orden först. Ta det till vana att alltid först definiera dem. Genom att definiera ord lär man sig förstå dem bättre och det blir lättare och mindre krystat att använda dem.
Ta gärna en titt på: TNC - terminologicentrum
Hjälp till eleven / Datahjälp |
|
Hjälp till eleven / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2012)