www.larare.at

Källhantering

Innehållsförteckning -

En källa är, så som namnet avslöjar, ursprunget till något: fakta. En källa kan vara text, bild, film eller annan media. Om någon säger att Nisse är en tjuv - vem är källa? Antingen har du hört det ryktesväga och det håller inte, för källan är inte tillräckligt tillförlitlig - om någon däremot visar fram ett rättegångsprotokoll där man kan läsa att Nisse dömts till 30 dagsböter för stöld fungerar rättegångsprotokollet som tillförlitlig källa. Om du träffar Micke som är Nisses bästa vän och via honom får reda på att Nisse är en tjuv är det mer tillförlitligt än ett rykte, men dock bristfälligt.

Vad är källhänvisning? Man anger vem som ligger bakom fakta. Är man källkritisk tar man hänsyn till om källan är tillförlitlig eller inte.

Så fort du använder fakta ska du ange källan. Så här anger du källan i brödtexten (Efternamn på författaren, datum). OBS! Se till att använda dina egna formuleringar i hänvisningen; t.ex.

Att hantera sina brorsöner med stor finkänslighet och takt är viktigt för goda framtida relationer (Anka, 2008).

Och när man ska avsluta sitt arbete ska det alltid finnas en källförteckning där information om vilka källor du använt i ditt arbete ska stå. Så här ställer man upp en källförteckning:

efternamn, förnamn, titel på arbetet i kursiv stil, publiceringsplats (om den är publicerad i en tidskrift, annan bok eller på internet) och publiceringsår

Är det en Internetadress så lägger man till hela adressen under publiceringsplats

Ex Stam, Joni, Källhantering, http://larare.at/organisation/kallforteckning.html (2015)

Fråga: Hur gör man om författarnamn saknas. På flera hemsidor och ibland också i viss kurslitteratur saknas skribentens namn. I flesta fall finns en avsändare (en förening, en redaktion osv), men inte en specifik person som skrivit texten; hur gör man en källhänvisning då?

Svar: Du använder avsändaren som finns och i referatmarkörerna kan du använda dig av författarna, skribenterna eller föreningens eller gruppen namn.

Varför är det så petigt med hur man ställer upp en källförteckning? Det finns två dominerande system: Harvard- och Oxfordsystemet och som används över hela världen. Lär du dig systemen nu så blir det lättare för dig att skriva akademiska texter som t.ex. uppsatser och rapporter i alla ämnen.

Harvardsystemet

Oxfordsystemet

 

Källhantering / Referatteknik
 

När man i en text hänvisar till en annan text kallas det för: att referera eller göra en källhänvisning. Du markerar alltså i brödtexten att du som skribent inte ligger bakom det du refererat och för att detta ska bli tydligt används referatmarkörer, t.ex. författaren anser, skribenten diskuterar, Svensson skriver i sin artikel osv.

Det finns två syften med att referera. Det ena är för att inte ta åt sig äran åt något som andra har skrivit. Det andra är för att kunna kunna spåra fel, förutsättningar m.m, vilket är viktigt ur ett källkritiskt perspektiv (Thurén, 2003). En texthänvisning med tillhörande referens skall alltså innehålla så mycket information och vara så tydlig att man kan hitta originalkällan.

När du referar återger du vad någon annan skrivit och för att inte bli anklagad för "stöld" ska man i löptexten markera varifrån man tagit fakta. Det underlättar också faktagranskningen om det uppdagas att fakta har varit felaktigt - du vill väl inte stå som avsändare om fakta är felaktigt?

Läs mer om: Referat ,

 

Källhantering / Citat
 

Citat markeras med hjälp av citattecken: ", även kallat hartassar.

Ett citat är ett ordagrant återgivande av en annan text. Du "plockar ut" något utan att ändra på det. Används ofta i faktatexter där man vill använda ursprungsformen för en formulering eller idé. För det mesta skriver man med egna ord, men om man märker att ens egna ord inte når upp till samma kvalitet som originalet; plockar man originalet och citerar personen som skrivit det.

I informella sammanhang kan citat användas för att markera ironi; alltså man skriver motsatsen till det man egentligen tycker.

Citat kan också användas om man vill visa på att orden har en annan betydelse än den vanlig.

Citat används också när det handlar om medvetna felskrivningar, talspråkliga uttryck eller egenskapade ord; men var försiktig med detta i formella texter.

Med citattecken kan man markera ord, satser, delar av meningar, hela meningar eller hela stycken som antingen är viktiga eller fungerar bäst återgivet i ursprungsform.

Jag uppmanar till att citera så lite som möjligt, men ska man göra det så måste man göra rätt och citatet får inte vara lösryckt och passera okommenterat.

Kortare citat

Om du tycker att en formulering är väldigt bra kan du återge den ordagrant genom att citera. Använd citationstecken (hartassar) för att markera vad som är ordagrant "lånat". Ex.:

Kalle Anka berättar att "jag ju alltid varit en förebild vad gäller att hantera konflikter" (Anka, 2008).

Långa citat

Om citatet består av flera meningar markeras det istället genom indrag i texten.

En annan tidigare brottsling är Modesty Blaise:

Modesty Blaise är en före detta brottsling som numera lever på rätt sida av lagen. Tillsammans med sin medhjälpare från förr (Willie Garvin), bekämpar hon numera brott som hon antingen snubblar på eller blir tillfrågad av sir Gerald Tarrant, chef för underrättelseväsendet, att försöka lösa. (Holmes, 2007)

Ironiska kommentarer med hjälp av citattecken ska man vara vara försiktig med.

Detta funkar:

Uppsägningarna vid den amerikanska biljätten General Motors kommer nästa år att beröra "bara" ca 3 000 personer.

Men citattecken får inte sättas ut bara därför att man inte orkar tänka ut ett mer passande ord eller för att man inte riktigt vill stå för ordvalet. Här följer två exempel på felaktig eller mindre lyckad användning av citattecken:

  1. Hans tal var kvällens "höjdpunkt" och alla applåderade uppskattande.
    • Kommentar: Sammanhanget gör troligt att höjdpunkt här har sin vanliga användning och inte skall uppfattas ironiskt.
  2. Johan är som vilken kille som helst. Han gillar att spela fotboll och "meka" med moppen.
    • Kommentar: Visserligen är ordet meka vardagligt. Men tillsammans med kille och moppe passar ordet bra och behöver därför inte omges av citattecken.

 

Källhantering / Varför ska man ange källa?
 

1. Så att läsaren kan gå tillbaka och kontrollera att du inte hittat på dina uppgifter.

2. Så att din källa ska kunna ta åt sig äran för de uppgifter han eller hon har vaskat fram.

 

Källhantering / När och hur anger jag källor?
 

1. Varje gång du citerar någon eller refererar något från källan.

2. Efter din uppsats skriver du en källförteckning över samtliga källor i artikeln.

 

Källhantering / Så här bygger du upp din källförteckning
 

Så här skriver du in dina källor i en källförteckning:

Tidning

Efternamn på författare, förnamn. "Titel på artikel inom citattecken". Namn på tidning i kursiv stil, datum. Kent, Clark. "John 'Metallo' Corben i farten igen!". The Daily Planet, 28/9 2008.

Tidning på webben

Efternamn på författare, förnamn. "Titel på artikel inom citattecken". Namn på tidning i kursiv stil, datum för artikelns publicering. Uppgift om var du fått tag på texten. Wayne, Bruce. "Min date med Catwoman". Svenska dagbladet, 1 september. 2008. Tillgänglig: Mediaarkivet 3 september 2008.

Tidskrift (Månadstidning etc)

Efternamn på författare, förnamn. "Titel på artikel inom citattecken". Namn på tidning i kursiv stil, år:nr Bradshaw, Carrie. "När jag skiljde mig från Mr Big och flyttade till Grönland för att bli polarforskare". Cosmopolitan 2010:4

Bok

Efternamn på författare, förnamn, boktitel i kursiv stil och avsluta med utgivningsår inom parentes.
"Anka, Karl, Effektiv konflikthantering, Ankeborg: Ankpressen (2008)

Muntlig källa eller e-post

Efternamn på källan, förnamn och ev tjänstetitel. Tid och plats för samtalet, eller datum för e-postmeddelandet. Skutt, Lille, kanin. Intervju den 5/4 2008 i Farmors stuga, Höga Berget.

Källor som enbart finns elektroniskt

Vissa dokument finns enbart i elektronisk version. Rätt ofta saknas uppgift om utgivningsår. Det är emellertid relativt vanligt att antingen det aktuella dokumentet, eller hemsidan till webbsidorna där det aktuella dokumentet finns, har uppgift om datum för senaste uppdatering. Du använder i så fall detta datum och anger att det är senaste datum för uppdatering av sidorna. Larsson, Jerker (1998). Extranet : tillämpning av elektronisk handel med extranet. (Elektronisk). (Studentarbete vid Högskolan i Örebro]. Tillgänglig:< http://www.geocities.com/Pipeline/6988/Eh_med_e.htm >

TV/ Radio/ Multimedia

Du skall ange vilken typ av media du har läst. Det skall anges inom en parentes och placeras sist i referensen. Du bör också ange format. Exempel: video:DVD, film:35 mm och mikrofilm:8mm. TV-program beskrivs som videoupptagningar. Namn på filmen, radioprogrammet etc (Årtal). Publiceringsstad: utsändningsdatum. Bolag. Format (t. ex. Tv-program, DVD, radioprogram) Grannfejden avsnitt 2: Clark Kent och Alexander Luthor (2008).
Programledare: Karl Anka och Robert Aschberg. Metropolis:20/8 – 08. TV Metropolis. DVD-upptagning.

Bilder - klicka här.

 

Källhantering / Harvardsystemet
 

Harvardsystemet (eng. parenthetic referencing) är en standard för hur man anger källor inom parentes, och tillämpas i många akademiska texter.

En referensapparat enligt Harvardsystemet består av texthänvisningar och referens- eller källförteckning. Texthänvisningen består i allmänhet av en parentes med författarens efternamn och verkets utgivningsår samt eventuellt sidnummer (Guide till Harvardsystemet, 2013). I brist på person angavs den här referensen med dokumenttitel.

Texthänvisningarnas utformning varierar exempelvis med antalet författare etc. Vissa av reglerna är alltid strikta medan andra varierar mellan publikationer och institutioner beroende på traditioner och dokumentmallar. Varianten (författare, årtal) är vanligt förekommande för källhänvisningar inom samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik, och rekommenderas av American Psychiatric Association (APA) och American Chemical Society (ACS). Varianten (författare, titel) eller (författare, sidnummer) är vanligt förekommande inom humaniora, och rekommenderas av Modern Language Association (MLA).

Texthänvisningens syfte är att peka till den fullständiga referensen. Referenser samlas vanligen i en källförteckning sist i texten och består av information som möjliggör en eftersökning av källan. I källförteckningen skrivs referenserna efter modellen:

Efternamn, Initial (utgivningsår). "Artikeltitel", Tidskriftsnamn, utgivningsort, förlag/organisation, volym/utgåva nummer, ISBN.
Efternamn, Initial (utgivningsår). Boktitel, utgivningsort, förlag/organisation, volym/utgåva/rapport nummer, ISBN.

På senare år har ISBN-nummer och utgivningsort börjat ses som överskottsinformation och kan därför utelämnas i de flesta enklare texter.

Källa

 

Källhantering / Oxfordsystemet
 

I högskolevärlden är det vanligaste systemet Oxfordsystemet och att lära sig och använda systemet redan nu förbereder dig inför högre studier.

Enligt Oxfordsystemet används noter med källreferenser. Noterna kan antingen placeras längst ned på sidan, så kallade fotnoter, i slutet av varje kapitel eller avsnitt, eller (vanligast) samlas i ett särskilt avsnitt i slutet av verket, så kallade slutnoter.

Typografiskt skrivs notreferensen i upphöjt läge, exempelvis 1 för att hänvisa till den första noten.

Oxfordsystemet kan användas både som källhänvisning och extrainformation som man vill delge läsaren.

Källa

 

 

Källhantering / Bilder
 

Vilka bilder får jag använda?

Du får inte använda rättighetsskyddat material. Du måste ha koll på upphovsrätt. Vill du söka och använda en bild från webben måste du göra en avancerad sökning där du scrollar ner till användningsrättigheter: klicka upp "rullgardinen" och välj ett av alternativen. Vill du vara riktigt säker på att du får använda bilden väljer du: får användas, delas och ändras även kommersiellt.

Sedan finns det olika bildtjänster (t.ex. flickr) där du kan få tag på bilder. Det viktigaste är att du väljer en bild som är fri att använda - Creative Commons är en sådan markör)

Hur ska man "källhantera" en bild?

Det är lika viktigt att markera var en bild kommer som var fakta kommer ifrån. För det första ska avsändaren skrivas ut - i andra hand den som ligger bakom bilden (den som gjort bilden). Sökmotorer som t.ex. Google är aldrig avsändare - bara förmedlare. Webbplatsen där bilden lagts ut är avsändare och vill man vara riktigt exakt så kan man också ta reda på vem som producerat/tagit bilden.

Läs mer om: Flickr , Upphovsrätt , Creative Commons ,

 

Källhantering / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)