www.larare.at

Källkritik

"Everything we hear is an opinion, not a fact. Everything we see is a perspective, not the truth."

Marcus Aurelius

Källkritik är en kritisk granskning av källmaterial och en bedömning av dess trovärdighet. Källkritik är en central vetenskaplig metod för att säkra att en studie verkligen bygger på tillförlitliga basfakta.

Vid uppsatsförfattande refererar, recenserar och citerar man ofta andra källor, som man anger i en källförteckning och med en källhänvisning. Uppsatsförfattare bör eftersträva publicerade och sakliga böcker och artiklar som källor, författade av oberoende experter, gärna akademiska forskare. För skolelever är nyskrivna läroböcker användbara som trovärdiga källor.

Ett källkritiskt förhållningssätt innebär att man vågar ifrågasätta påståenden i källor, och alltid frågar sig vem som skrivit texten (vilken kunskap personen har) och varför. Det innebär att man är särskilt skeptisk mot sådant som icke-experter och icke-neutrala personer skriver i bloggar, på nätforum och på privata webbplatser, mot reklam, politiskt och religiöst vinklade budskap, studentuppsatser, med mera.

Källkritik handlar mycket om att skapa sig en uppfattning om den helhet (kontext).

 

Källkritik / Fråga dig själv om...
  
  1. Vem är källans författare? Är författaren expert på området och neutral?
  2. I vilket syfte har källan skapats? För att sakligt presentera faktauppgifter, för att göra reklam, för att argumentera för egna åsikter eller för att underhålla?
  3. Är informationen aktuell? Går det att hitta något datum för publiceringen?
  4. Har andra faktagranskat och godkänt publiceringen? Ligger en myndighet eller stor organisation bakom informationen, och är det viktigt för organisationen att informationen är korrekt? Är källan en forskningspublikation som har granskats av andra forskare? Är källan en lärobok som har getts ut på ett akademiskt läromedelsförlag?
  5. Kan andra kontrollera uppgifterna? Uppger författaren i sin tur källor, eller redovisar författaren tillvägagångssätt som han eller hon har använt för komma fram till sina slutsatser på ett sätt så att undersökningen eller experimentet kan upprepas?
  6. Går det att hitta andra trovärdiga källor? Säger andra källor samma sak?

 

Källkritik / Kriterier
  
  • Identifikationen av källan
    • där man försöker bedöma dess upphovsman, dess tillkomstsituation, avsikten med tillkomsten och om källan är äkta eller inte.
  • Tidskriteriet (även samtidighetskriteriet)
    • där man bedömer upphovsmannens (samtidsvittnets) närhet i tid och rum till den information källan förmedlar, det vill säga om det är förstahandsuppgift från ett ögonvittne, eller om muntlig tradition kan ha förändrat uppgiften.
  • Tendenskriteriet
    • där man bedömer upphovsmannens intresse av att påverka opinioner i en bestämd riktning.
  • Beroendekriteriet
    • där man bedömer samstämmiga källors interna beroende av varandra.
  • Urvalskriteriet
    • där man bedömer upphovsmannens val av källor och deras tendens, vilket även omfattar en bedömning av vilka källor som saknas och eventuellt skulle kunna förändra utsagan.

 

Källkritik / Användning (form)
  

Att referera betyder egentligen återföra, vilket innebär att man återger huvudinnehållet i något. Att referera är alltså att både välja ut och välja bort.  Det är framför allt fyra saker man måste tänka på för korrekt referatteknik:

  • Försöka se vad författaren haft för huvudpoäng och välja ut det viktigaste

Leta efter huvudpunkter, stryk under dem. Leta efter ord, uttryck och begrepp som den omgivande texten förklarar eller berättar mer om.

  • Omformulera och använda ett ”neutralt” språk.

Om du bara upprepar samma formuleringar som i huvudtexten plagierar du. Finn egna formuleringar.

  • Vara saklig, korrekt och opartisk

Sakligt innebär att man inte lägger till något som inte fanns i originaltexten, och korrekt att alla uppgifter är riktigt återgivna. Opartisk innebär att du inte ska blanda in några egna åsikter. Referatet ska bli enklare och tydligare än originalet!

  • Tala om var man hämtat sina uppgifter (källhänvisning)

Ange källa – läsaren ska kunna leta fram originaltexten och läsa den. Vanligt är att man anger källa först. Man kan också behöva påminna läsaren om att det är någon annans tankar man återger. För det använder man referatmarkörer: anser, påstår, hävdar

Något om att citera

Citera sparsamt! Citera endast när du finner särskilt välformulerade eller fyndiga meningar. Två viktiga regler är att det som citeras ska stå inom citattecken (”) och att allt måste återges exakt som det står.

 

Källkritik / Internet som källa
  

Via Internet har spridningen av information upplevt en ökning, och en bred allmänhet kan numera på webbsidor och bloggar publicera texter som kan nå en stor publik. Att så många fler nu kan publicera information, utan behov av mellanliggande kontroll från förlag eller redaktioner, innebär också större källkritiska krav på varje Internetanvändare.

Det vanligaste problemet med information som sprids på Internet är att det ofta inte klart framgår vem eller vilka som skrivit texterna och varifrån informationen hämtats. Ofta ligger texter kvar länge på webben, utan tydlig datering som förklarar att informationen kan vara föråldrad. Beroendekriteriet är nödvändigt att tänka på, eftersom texter ofta kopieras från ett ställe till ett annat, utan att detta nämns. Tendenskriteriet är än mer viktigt, eftersom Internets snabba informationsspridning och livliga opinionsbildning leder till många oklarheter kring varför informationen sprids.

Anpassad sökning på Google

 

Källkritik / Wikipedia som källa
  

Att använda Wikipedia som källa är allt vanligare bland skribenter, därför att det går så snabbt att hitta faktauppgifter där, och därför att Googlesökning ofta leder till Wikipedia. Wikipediaartiklars trovärdighet är starkt varierande, men kan bedömas med enkla kriterier. Wikipediaartiklar är främst användbara för att hitta mer auktoritativa källor.

 

Källkritik / Innehållsförteckning
  

 

Bearbetad Källa av Joni Stam

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2015)