pedagogik

	Pedagogik

Pedagogik är läran om "hur man lär ut", alltså hur man bildar människor och ger dem en utbildning. Det finns vissa strategier och tekniker för undervisning (didaktik) och detta område är ett mycket aktivt och omdebaterat område inom forskningen. En mer snäv definition av begreppet skulle kunna vara att pedagogik innebär läran om undervisningen i ett sociologiskt eller kulturellt perspektiv, särskilt med avseende på individens och samhällets påverkan på varandra samt utbildningens mål och syfte.

Pedagogik är ett tvärvetenskapligt ämne som bl a innefattar allmän psykologi, ledarskap, organisationsteori, kunskapsteori, intelligensforskning, filosofi och sociologi.

Läs mer: Ledarskap , Organisationsteori , Kunskapsteori , Min (Jonis) syn på undervisning , Min roll som IKT-pedagog

Pedagogik / Olika inlärningsstilar

Inlärning kan ske via olika sinnen. Den abstrakta informationsförmedlingen sker via syn och hörsel medan den konkreta inlärningen nås med hjälp av sinnena: känseln och smaken. De två förstnämnda är de vanligaste medan känseln i allmänhet och smaken i synnerhet är svåra att få med i undervisningen. Synen och hörseln är de sinnen som skolan specialiserat sig på medan förskolan har ett större fokus på känseln och smaken. Frågan som uppstår är förstås om det går eller om det är fruktbart att använda sig av känseln och smaken på gymnasienivå? Kanske inte.

Jag försöker i min undervisning variera mig och informationsförmedlingen sker på olika sätt. Med andra ord försöker jag så långt det går att använda mig av variation som jag tror berikar både inlärning och intresse. Jag eftersträvar lektioner i en sorts "mix-it-up"-formation där jag försöker få in fem centrala delar:

Lyssnandet - t.ex. föreläsningar, högläsningar, gemensamma genomgångar, analysera och/eller diskutera i helklass eller mindre grupper, lyssna till respons (från både klasskamrater och lärare) och seminarier.

Skrivandet - t.ex. skriva på tavlan, skriva texter, skriva anteckningar, skriva stödord / nyckelord, skriva enskilda arbeten, skriva berättelser, skriva redogörelser, skriva sammanfattningar, skriva analyser, skriva läsloggor, skriva läsloggor, skriva elevrespons och skriva protokoll.

Läsandet - t.ex. läsa av tavlan, läsa innantill vid högläsning, läsa andras arbeten (ge respons), läsa texter, läsa berättelser, läsa instruktioner (tolka instruktioner).

Talandet - t.ex. besvara frågor inför andra, uttrycka sig inför andra, uttrycka sig, högläsningar, dela med sig av egna erfarenheter/funderingar och utrycka olika önskemål.

Reflektion - t.ex. uttrycka egna åsikter, uttrycka egna slutsatser, uttrycka kritik, uttrycka beröm och analysera.

Pedagogik / Assimilation och Accommodation

Jean Piaget utvecklade en teori som behandlade kunskapsinhämtning, framförallt kunskapsutveckling. I korthet handlar det om två utvecklingsplan där det första: assimilation innebär anpassning av det yttre så att det passar det inre. Jag måste utveckla och precisera tanken för att du ska förstå och här följer ett exempel som illustrerar ordets innebörd. Du ser en bil som körs av en förare. Denna bild överförs till "ditt inre"; din förförståelse av vad en bil är, hur en bil "beter sig" och vad en bil har för funktion. En bil är ett fordon på hjul som drivs av en motor, en bil förflyttar sig genom att en person styr den och dess funktion är att förflytta sig. Kunskapen om bilen har assimilerats via en överensstämmelse mellan förväntning och sakförhållande; alltså jag förväntar mig att bilen ska bete sig på ett visst sätt och dess beteende bekräftas via mina sinnen: jag ser bilen, jag hör bilen, jag kanske till och med kan känna på bilen - jag upplever en bil. Men vad händer om jag lär mig mer om "bilens väsen"; jag lär mig hur en motor fungerar, hur kraft kan överföras och hur konstruktionen hålls samman - då får jag en mer komplex bild av bilen: jag kan bilen mer utförligt, jag förstår hur bilen kan förflytta sig och jag förstår med hjälp av mekanikens lagar att död materia kan förflytta sig. Jag förstår hur olika material kan byggas samman och utgöra något mer än varje enskild del. Jag kanske också lär mig förarens roll och psykologi och kan förutsäga dess beteende. Denna kunskap har accommoderats in i ditt "inre" och förändrar din erfarenhet av en bil: bilen är mer än bara en bil: den är en sinnrik, komplex och fantastisk sammansättning av olika material och uppfinningar till en enhet som går under namnet: bil och den manövreras av en förare.

Hur kan då assimilation och accommodation anknytas till pedagogik och framför allt till min syn på inlärning? Ännu ett exempel får illustrera kopplingen: en elev kommer från grundskolan till gymnasiet och har vissa förväntningar på undervisningen. Förväntningarna har förstås präglats av elevens tidigare lärare, undervisningsmiljö och kunskapsinhämtning. Första tiden med den nya läraren kommer att vara problematisk i och med att eleven är van att bli undervisad på ett visst sätt (har vissa förväntningar) och det finns inte två lärare som undervisar på samma sätt, vilket inte per automatik betyder att elever inte får en likvärdig undervisning, utan det betyder att vägarna till kunskap ser väldigt olika ut. Skolan är idag målinriktad och vägen mot målet kan se olika ut och bör se olika ut.

När den första chocken lagt sig och eleven accepterar att hen ska dras med den nya läraren ett längre tag drabbas hen av nästa chock då synen på kunskap och kunskapsinhämtning skiljer sig mellan lärare. Säg att eleven är van att få kunskap, upptäcka relevant kunskap och återge kunskap (assimilation) och nu tvingas använda sig av kunskap för att skapa ny kunskap (accommodation). Själv gör jag en åtskillnad på kunskapsreproduktion och "kunskapande" då kunskapsreproduktion (assimilation) handlar om att återge fakta och "kunskapande" (accommodation) handlar om att använda sig av fakta för att etablera ny kunskap och på så vis får man djupare kunskaper.

De flesta elever kan besvara frågorna: vad ser du? Och vad händer? medan varför något sker är en mer komplex frågeställning. De grundläggande kunskaperna (fakta) möjliggör att eleven kanske klarar av kursen, men resulterar inte i högre betyg. Att förklara skeenden, att analysera och reflektera med hjälp av fakta möjliggör däremot högre betyg. De mest framgångsrika eleverna lär sig att alltid se till de "bakomliggande" orsakerna vilket bidrar till bredare förståelse och djupare kunskap.

Eleven har en viss uppsättning kunskaper som antingen fördjupas eller förkastas - detta är en process som pågår hela livet. Förut trodde majoriteten att människan var skapad av Gud medan i dagens sekulariserade samhälle är de flesta ense om att människans existens kan härledas till evolutionsteorin.

Läs mer om: Kunskapande ,

Pedagogik / PBL

Problembaserat lärande (Problem Based Learning, PBL) .

Pedagogik / Motivation

Motivation .

Pedagogik / Fem viktiga förmågor

För att lyckas med sina studier kan det finnas en viss poäng med att öva på följande förmågor:

1. Analysförmåga

Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar.

2. Kommunikativ förmåga

Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa.

3. Metakognitiv förmåga

Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva.

4. Förmåga att hantera information

Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet.

5. Begreppslig förmåga

Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang.

Pedagogik / Lektionsupplägg & planering

När det gäller lektionsplanering arbetar jag rätt mycket efter konceptet "trial and error" - jag testar och prövar olika varianter av lektionsupplägg och försöker variera min pedagogik så att den på bästa sätt väcker elevens intresse. Jag strävar efter variation i min undervisning - mest för att bibehålla elevens uppmärksamhet och nyfikenhet. Jag förutsätter att alla vill lära sig, att alla vill växa intellektuellt - jag tror på att alla elever vill lära sig; det gäller bara att väcka kunskapsivern hos dem och det gör jag genom "mix it up"-lektioner. Denna varionssträvan gäller både pedagogik och framställning. Jag blandar gärna kunskap, entusiasm och humor och försöker skapa en miljö som öppnar för vidare lärande. Jag vill på mina lektioner skapa ett forum där elever vågar vara nyfikna - jag till och med uppmuntrar mina elever att göra fel, för det öppnar ofta för vidare diskusion. Och är det inte så att om man inte vågar chansa avtäcker man inte nya områden, om man inte tänjer på gränser når man inte vidare i sitt "kunskapande" - och det är detta tänjandet som möjliggör ny kunskap.

Alla mina lektioner är förstås inte lyckade, långt ifrån, men skam den som ger sig.

Detta låter kanske som idealistiska fantasier i skolvärld som blir allt mer kvantitativ, men jag vägrar tumma på min huvudverksamhet: jag är lärare och min arena är klassrummet och jag arbetar i elevernas tjänst. Jag ser mig i första hand som folkbildare - jag vill hjälpa ungdomar att bilda sig.

Läs mer om: Lektionsinledningar , Lektionsupplägg , Tidigare planering

Pedagogik / Seminarium

Seminarium

Pedagogik / Elevrespons

Elevrespons .

Pedagogik / Formativ bedömning

Formativ bedömning .

Pedagogik / Summativ bedömning

Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Den person som bedöms får inte/sällan en återkoppling i form av information som förklarar varför denne har gjort fel alt. kunde göra annorlunda. Exempel på summativ bedömning: Körkortsprov.

Bedömning har vanligtvis flera syften. En bedömning med avsikten att summera vad eleven lärt sig har ett summativt syfte. Det innebär inte att den summativa bedömning inte kan användas för att främja elevens kunskaper. En summativ bedömning är alltså inte tillräcklig. Det finns ett behov av att koppla samman den diagnostiska, formativa och summativa bedömningen.

Pedagogik / Hur jag bedömer elevarbete

Det finns i stora drag två sorters uppgifter

1) Övningsuppgifter:

öva färdigheter

stöta på svårigheter & få hjälp

testa olika infallsvinklar

bygga på sig så många övningar som möjligt för att bli bättre

2) Examinationsuppgifter:

visa upp färdigheter

koppla färdigheter till kursmål och betygskriterier

Läs mer om: Bedömning .

Pedagogik / Riktad undervisning

Jag har en ambition att försöka nå alla elever och lära alla och då krävs en variationsrikedom och därför har jag börjat laborera med uppgifter och momentavsnitt kopplade till olika svårighetsgrader. Jag inledde med att markerade övningar och uppgifter med hjälp av olika färgkoder: grön = lätt, orange = svårare och röd = svårast och utökade konceptet så att moment kan innehålla flera avsnitt kopplade till dessa färgkoder.

Detta innebär att uppgifterna är indelade i olika nivåer; uppdelade efter hur mycket arbete och hur omfattande förkunskaper som krävs för att klara uppgiften. Kunskaps- och ambitionsnivå styr valet. I vissa fall står eleven för valet i andra jag som lärare - eller så tar vi ett gemensamt beslut då elevdemokratin bestämmer valet av nivå.

Pedagogik / Processinriktad undervisning

Lärandet är en process. Det gäller att fokusera på själva processen, inte produkten. Resan är viktigare än målet och det är under resan du lär dig; målet är bara det kvitto som bekräftar att du lärt dig något.

Läs mer om processkrivning

Pedagogik / Återkoppling

Återkoppling i undervisningen, eller eng. feedback, är ett av de viktigaste pedagogiska redskapen för att främja lärandet. Själv strävar jag efter att inleda alla lektioner med en återkoppling till föregående lektion och varje nytt moment ska ställas i relation till tidigare moment. På så vis påpekar man att i inlärning och "kunskapande" finns ett kontinuitetstänkande där allt hänger samman och kunskaper kan och bör krokas i varandra för att utgöra grund för djupare förståelse och möjliggör till och med helt ny kunskap.

En kvalitativt givande återkoppling ger studenten sådan information om sin prestation att hon eller han vet vad som behöver korrigeras och utvecklas; på så sätt är återkopplingen en viktig hjälp för studenten för att kunna uppnå kursmålen. Studenten behöver alltså aktivt arbeta med återkopplingen, som istället för feedback snarare skulle kunna kallas för feed-forward.

Återkopplingen bygger på en syn på lärande som en kommunikativ och interaktiv situation eller en dialog mellan student och lärare. För att ha en positiv effekt på lärandet behöver därför återkopplingen både formuleras på ett konstruktivt sätt och vara en integrerad del i undervisningen och studentens lärprocess.
Innehåll

Summativ och formativ återkoppling

Återkoppling kan ges i olika former – t.ex. muntligt eller skriftligt, individuellt eller riktad till en grupp. Den kan även ges av olika parter, t.ex. från lärare till student eller studenter emellan (se Kamratgranskning).

Summativ återkoppling

Summativ återkoppling ges i regel i slutet av en kurs, ofta kopplad till eller enbart i form av ett slutbetyg.

Formativ återkoppling

Formativ återkoppling ges fortlöpande under en kurs utan att samtidigt behöva innebära ett betyg. Den formativa återkopplingen fokuserar snarare på arbetsprocessen än den färdiga arbetsprodukten och ska motivera studenten till att utveckla och fördjupa sina kunskaper och färdigheter.

Källa

Läs mer om feedback.

Pedagogik / Utvärdering

För att ständigt bli en bättre lärare använder jag mig av utvärderingar där eleverna får komma med kommentarer på mig som lärare. Man kan också se det som en kvalitetskontroll.

Läs mer om: Utvärdering ,

Pedagogik / Centralt innehåll och kunskapskrav

När det gäller det centrala innehållet och kunskapskraven som eleven ska uppnå försöker jag få in så många kunskapskrav som möjligt i en uppgift - så långt det är möjligt utan att det blir absurt. Min ambition är att koppla alla moment till både centralt innehåll och kunskapskrav.

Skolverkets förhållningssätt till betyg

Alla kunskapskrav som jag samlat ihop

Kursers centrala innehåll som jag samlat ihop