www.larare.at

Rutiner

Innehållsförteckning -

Denna sajt är ett försök att skriva ner hur jag arbetar som lärare och hur jag lyckas fullfölja mitt uppdrag. Samtidigt som det är ett sätt att hjälpa både nya och gamla lärare att utveckla sitt egna lärande. Jag tror på kollegialt lärande och precis som Hattie lyfter jag det högt och anser att bara tillsammans kan vi både höja elevers studieresultat och jobba med skolutveckling. Sedan tror jag att genom att dela erfarenheter med varandra leder det till självreflektion som i sin tur kan omsättas till skolutveckling; vilket jag anser är en mycket viktig del i vårt uppdrag.

Bildspel: Rutiner, Informationshantering och Lärande

 

Rutiner / Kursstart
 

Jag inleder alltid en kurs genom att prata om mig själv, följt av att eleverna presenterar sig själva.

Vi pratar lite löst om ämnet, kanske gör en Mind map eller försöker komma fram till det som är viktigt i kursen. Jag presenterar en preliminär grovplanering och samlar in åsikter och önskemål. Vad skulle de vilja arbeta med? Ser vad jag kan ta med och vad jag inte kan ta med utifrån det centrala innehållet och kunskapskraven i kursen.

I vissa fall presenterar jag det centrala innehållet och kunskapskraven, men min erfarenhet säger att det är bättre att komma igång och arbeta med kursinnehåll så fort som möjligt. Det finns en risk med att ta upp centrala innehållet och kunskapskraven i och med att formuleringarna kan "skrämma" vissa.

Jag presenterar mitt sätt att undervisa och går igenom hur lärplatformen ska användas.

Jag samlar in allas mejladresser och lägger in dem på deras personliga sida och skapar mejllistor. Det är viktigt att etablera en möjlighet till mejlkontakt så fort som möjligt så att jag kan kommunicera med eleverna med hjälp av mejl, enligt egen mening det mest smidiga sättet att kommunicera med eleverna.

 

 

Rutiner / Förhållningssätt till styrdokument
 

Klicka här .

 

Rutiner / Kursupplägg
 

Innan kursstart skissar jag på ett kursupplägg som jag presenterar för eleverna och som de får kommentera och ha åsikter om. Gör de ändringar som är möjliga - minst ett önskemål måste igenom.

När grovplaneringen är klar avsätter jag den tid som de olika momenten får ta i anspråk. Min erfarenhet säger att alltid ha luft mellan momenten. Det är inte heller smart att lägga ut allt i kalendariet, utan lägga in momenten successivt - helst ska nästföljande moment alltid finnas tillgänglig - så det gäller att inte glömma lägga in det. Annars kan ju inte eleven ha framförhållning. En framförhållning som är en förutsättning för både framgångsrika studier och tillämpning av flipped classroom.

Läs mer om: Kursupplägg , Tidigare kursupplägg/planering , Flipped classroom ,

 

Rutiner / Lektionsstart
 

Varje lektion inleder jag med att välkomna eleverna. Oftast skriver jag upp dagens aktiviter i vänstra övre hörnet på vita tavlan. Eller så visar jag upp webbkalendariet på projektorduken. Så här brukar det se ut:

Idag (Veckonummer)

  • Starttid
  • Välkomna
  • Praktisk information (t.ex. schemaändringar eller tider för handledning)
    • Schemaändring
    • Tid för handledning
  • Påminnelse om (t.ex. en inlämningsuppgift)
  • Återkoppling (till förra lektionens innehåll eller förra momentets innehåll)
  • Dagens aktivitet (det vi ska jobba med)
    • Övning 1
    • Övning 2
  • Vad händer nästa lektion? Så att eleverna kan förbereda sig: det flippade klassrummet.
  • Eventuell samling innan lektionen avslutas (avstämning - hur har det gått?).

För de grupper som jobbar väldigt mycket självständigt är det extra viktigt med gemensamma lektionstarter och gemensamma lektionsavslut.

Rutiner / Lektionsupplägg
 

Vad lektionstiden ska användas till skiljer sig från grupp till grupp. Vissa grupper kan arbeta under strörre friheter och de ska också få göra det, medan andra behöver lektionstiden till att arbeta på.

I kursen inledningsfas känner jag efter vilken typ av elever jag har och vilka önskemål som finns, samt hur behovet ser ut. Jag brukar utgå från följande punkter:

Klassrummet ska vara en bra plats att studera på därför lyfter jag följande med mina elever: Klassrumsklimat

Längden på lektion kan variera därför lägger jag upp lektionerna olika:

Korta lektioner (ca 50min)

Här gäller det att inte ha för lång introduktion om man vill att eleverna ska arbeta med något. Vad gäller föreläsningar kan en föreläsning vara under hela lektionen, men helst ska den följas av diskusion eller frågestund. Ett annat alternativ är att starta klassen på en gång - hoppa över den vanliga starten - och få dem att arbeta med något som de redan känner till. Arbetet kan avslutas med en mindre inlämning - i övrigt är det inte att rekommendera att samla in material som produceras under en så kort tid (om det inte är litet arbete förstås). Det optimala är om det är ett inslag som eleverna känner till sedan tidigare så att det inte går tid till att förstå instruktionerna. Ett annat alternativ är att fortsätta arbeta med det de redan inlett. Grupparbete är inte att rekommendera - däremot "bikupan" (man vänder sig till klasskamraten bervid och ventilerar en fråga under en kort tid) kan användas. Det är lätt att en kort lektion kan gå bort på grund av oreda eller praktisk information som måste avklaras, men låt gå - sånt är livet: "some you win, some you loose".

"Vanliga" lektioner (ca 70min)

Här kan du vara lite mer öppen när det gäller upplägget och förslagen nämnda ovan kan också tillämpas här. Främsta fördelen med denna längd på en lektion är att du kan ha en föreläsning/genomgång följt av arbete och kanske till och med avsluta med en inlämning. Lektionslängden är också väl lämpad för grupparbete, kanske till och med gemensam genomgång, men ett råd är att inte "klämma in" genomgången.

Långa lektioner (ca 90min)

Här har man möjlighet att lägga in lite längre läsavsnitt och grupparbete och med fördel en gemensam genomgång. Lektionen kan också användas till att introducera ett nytt moment som kräver en mer detaljerad genomgång av både instruktioner och examinationsform av momentet. Lektionslängden är idealisk för arbete med en progressiv breddning genom att eleven först läser något, diskuterar innehållet med klasskamrater, skriver något och läser någon annans text och vädrar innehållet i hel- eller halvklass.

Mycket långa lektioner (över 120min)

Det här är en utmaning att behålla elevernas uppmärksamhet och framför allt fokus och (sam)arbetsvilja. En lösning är genom mix-it-up, vilket innebär att man lägger in andra medier såsom bild, ljud och film i en och samma lektion. Man får inte heller glömma att lägga in raster. Vad gäller upplägget kan det se ut på samma sätt som jag diskuterat här ovan, men med reservationen att lektionsinnehållet måste varieras för att eleverna ska orka i mål.

 

 

Pedagogisk tanke / Riktad undervisning
 

Genom att "hitta" kunskapsnivå och finna vilka behov som finns kan jag föreslå fakta och övningar så att eleven lättare kan klara en kurs delmoment samt nå högre kunskapsnivå.

Riktad undervisning kan också innebära att medvetandegöra elevens möjligheter att nå ett högre betyg och hänvisa till fakta och övningar som hjälper eleven att prestera högre.

Riktad undervisning handlar i stort om att hjälpa eleven med "rätt" material.

Läs mer om: 5 nivåer inom skrivande ,

 

Rutiner / Öppet dokument
 

Ett öppet dokument är en fil som ligger " i molnet", vilket innebär att man jobbar emot en webbadress; inte en fil. Fördelarna med "öppet dokument" är många och man kan t.ex. använda konceptet när eleverna ska skriva ett arbete eller ett prov på en lektion. Man börjar med att skapa ett "öppet dokument" till var och en, delar därefter ut länken till var och en och innan man börjar kan dokumentet vara låst och vid lektionsstart öppnar man det. Och när lektionen tar slut stänger man redigeringsmöjligheterna (alltså stänger dokumentet) och då kan inte eleven fylla på med mer - skrivtiden är slut. Vill man göra skrivningar på flera lektioner är det bara att öppna dokumentet inför nästa lektion och eleven kan fortsätta jobba i dokumentet.

Ett öppet dokument kan också användas i ett kollektivt arbete för alla med länken har möjlighet att redigera i det. Tanken med detta koncept är att lärare tillsammans med elever kan skapa ett gemensamt material.

När man är klar kan man antingen spara materialet i ett annat dokument med enbart visningsrättigheter som därefter publiceras i Kalendariet eller så kasseras innehållet.

Detta dokument är öppet att redigera i.

 

 

Rutiner / Elevmöte
 

I mötet med elevgruppen är jag inledningsvis rätt så medgörlig, kanske till och med lite inställsam och framför allt humoristisk och öppen för att lätta upp stämningen - gärna lite självutlämnande för att visa på att bakom denna hårda lärarfasad gömmer sig en riktig människa av kött och blod. Inledningsvis ställer jag inte så höga krav på gruppen, men går förstås igenom de regler som gäller och kanske de regler som ska gälla - att ta kollektiva beslut stärker gruppen. Successivt blir kraven högre och på så vis kan en stökig grupp bli lugnare. Det gäller att skapa förtroende och framför allt en kontakt oss människor emellan. Det handlar väldigt mycket om respekt och lyhördhet för varandra.

I mötet med den enskilda eleven försöker jag förhålla mig ödmjuk och vara lite mindre "humoristisk" för att mötet ska bli mer personligt. En elev kan vara en helt annan individ enskilt än i grupp och det är viktigt för mig som lärare att bemöta detta på ett respektfullt sätt för då etableras en kontakt, annars kan det bli ett avståndstagande som står i vägen för vidare samarbete. Det handlar i mycket om att se eleven och förklara vad man kommer att ställa för krav på hen - kommunikationen måste vara rak. För om man inte uttryckligen säger vad som krävs kan eleven lätt sväva ut i en sorts ovisshet som inte är bra för studierna.

 

Rutiner / Elevens ansvar
 

Jag förespråkar frihet under ansvar vilket innebär att jag inledningsvis ger elever, som tror att de klarar av det, stort ansvar och fråntar dem det om de inte kan hantera det. Ambitionen är att eleven ska "äga" sitt lärande vilket höjer motivationen genom att man har "koll" på sina studier vilket indirekt leder till inkludering och framför allt insyn i den egna lärandeprocessen. Det är viktigt att eleven känner tillhörighet och själv kan "styra" över sina studier och sitt lärande. Jag är övertygad om att tidigare fråntagande av elevansvar bara bidragit till sämre studieresultat. Ungdomars inställning gentemot "att bli styrd" är en av förklaringarna till att många "curlade" elever misslyckas fastän lärarengjort så gott hen kunde.

Av eleven förväntar jag mig:

  1. Aktivt deltagande på föreläsningar (helst göra anteckningar)
  2. Aktivt deltagande i seminarierna/grupparbeten (helst föra protokoll)
  3. Ha koll på centralt innehåll och kunskapskraven för den kurs man läser
  4. Sätta upp egna rutiner både vad gäller studieteknik och studieresultat
  5. Aktivt ansvarstagande när det gäller de egna studierna
  6. Ha kontinuerlig kontakt med läraren

 

Rutiner / Det dagliga arbetet
 

 

 

 

 

Rutiner / Det "omöjliga" uppdraget
 

 

 

Rutiner / Kvalitet och kvantitet
 

 

 

Rutiner / Lektionsbortfall
 

Se det som jag skrivit om vikariefrågan .

 

Rutiner / Stress
 

 

 

 

Rutiner / Handledning
 

Handledning .

 

 

Rutiner / Möten
 

 

 

Rutiner / Lärarens ansvar
 

 

 

 

Rutiner / Närvaro - frånvaro
 

Närvaro - frånvaro .

 

 

Rutiner / Dead line
 

Dead line .

 

 

Rutiner / Klassrumsklimat
 

Klassrumsklimat .

 

 

 

Rutiner / Ordningsregler
 

Ordningsregler .

 

Rutiner / Kommunikation
 

Ett genomgående tema är kommunikation vilket innebär att lärare och elev har en kontinuerlig dialog i anknytning till lärandet. Detta sker bäst via mejl därför vill jag att mina elever har en mejladress som de går in på minst en gång i veckan (helst oftare). För att det ska uppstå en givande kontakt måste också eleven "lära sig" använda mejlen som verktyg i sitt lärande.

Lärande börjar och slutar inte med lektionen utan är ett kontinuerligt arbete där kommunikation är ytterst viktigt!

Läs mer om: informationsförmedling .

 

 

Rutiner / IKT
 

IKT står för informations- och kommunikationsteknik: IKT .

 

Rutiner / Kontroll
 

 

 

 

Rutiner / Bedömning & betygsättning
 

Bedömning .

 

Rutiner / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)