Det flippade klassrummet (eng. the flipped classroom) är en form av "blended learning" med stark tonvikt på att använda sig av digitala verktyg. Modellen innebär att läraren vänder på de traditionella begreppen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet, vilket ger tid och utrymme i klassrummet för mer laborativt arbete. Modellen kallas också för det omvända klassrummet.
Innehåll
Inför ett moment förbereder läraren det centrala innehållet med genomgångsmaterial i form av till exempel en webbsida, blogg, videofilm, wiki, podcast eller ljud. Tanken är att det finns ett färdigställt material tillgängligt för eleven innan klassrumssituationen. Eleverna får i uppgift att gå igenom materialet före lektionen så att det på lektionen kan ägnas åt fördjupning, analys, individuell anpassning samt feedback. Studier har visat att metoden kan leda till markanta förbättringar i elevresultat.
Det flippade klassrummet innebär ett större ansvar för eleven att aktivt ta del av undervisningen. Det innebär också att läraren kan använda det frigjorda utrymmet på lektionstid till pedagogiskt väl genomtänkta aktiviteter åt eleverna.
Det ursprungliga Flipped Classroom konceptet går ut på att läraren spelar in sina egna genomgångar som sedan delas med eleverna genom exempelvis YouTube. På senare år har det utvecklats nya koncept för att flippa klassrummet. Ett av dessa är "lightflipp", som innebär att läraren istället för att spela in själv använder material utvecklat av andra för att förebereda eleverna inför lektionen. Detta miskar arbetsbelastningen för den enskilde läraren då denne inte behöver förbereda och spela in sitt egna material. Ytterligare så finns det kompletta koncept där stora delar av den svenska läroplanens material finns inspelat anpassat efter årskurserna. Vissa av dessa plattformar, exempelvis Studi.se
och MyStudyWeb
, ger även läraren möjligheten att dela ut och följa upp de utdelade uppgifterna samt ta del av statistik kring uppgiften.
Det finns mycket diskussion kring det flippade klassrummet. Fördelarna är bland annat att eleverna får möjlighet att lära sig i sin egen takt, de har hela tiden tillgång till genomgångar (vilket ger möjlighet att upprepa en föreläsning så ofta de vill) och tid för verkligt och ett fördjupat arbete i klassrummet. Förespråkarna hävdar att ett flippat klassrum har potential att engagera eleverna även i andra områden än just det ämne som är flippat. De är närvarande och blir medvetna om sitt eget kunskapsinhämtande genom en konstruktivistisk inlärningsmodell. Motståndarna till att flippa klassrummet visar på att elevernas eventuella avsaknad av internetuppkoppling eller dator hemma blir en svårighet och att modellen enbart innebär en förflyttning av dåliga föreläsningar i klassrummet till webben. Det skulle också innebära tidsbrist för elever hemma om alla ämnen är flippade, eftersom de inte skulle hinna se alla filmer i alla ämnen.