www.larare.at

Bedömning och betyg

"Man får inte ett betyg - man förtjänar det." (lärarcitat)

Det finns olika teorier i hur man bedömer kunskap och inom gymnasieskolan har bestämt sig för att använda en bedömningsskala på sex nivåer. Det nya betygssystemet består av A, B, C, D, E och F där tre av nivåerna är uttryckligt formulerade (E, C och A), två är mellanlägen (D och B) och ett uttrycker icke godkänt. Man kan se det nya systemet mot det gamla:

Men det är inte hela sanningen för bilden är en förenkling. Det nya systemet hänger samman på ett annat sätt där ett betygskriterier återfinns på tre nivåer, i stigande skala: E, C, och A. Och F innebär underkänt!

 

Bedömning och betyg / Betygsnivåerna E, C och A
  

1. För att få ett E betyg måste alla betygskriterierna på E-nivå vara uppfyllda.

2. För att få ett C betyg måste alla betygskriterierna på C-nivå vara uppfyllda.

3. För att få ett A betyg måste alla betygskriterierna på A-nivå vara uppfyllda.

Att nå E-nivå i en uppgift visar på att eleven tillförskaffat sig översiktliga kunskaper - alltså har någorlunda "koll på läget" - om däremot eleven visar på kunskaper som kan anses vara utförligt genomförda når denne C och den eleven som både är utförlig och nyanserad i sin inlämning når A. Sedan har vi mellanlägena: D och B: den som får ett D är översiktlig, men har inte riktigt nått "utförlig" och den som får ett B är utförlig men är inte tillräckligt nyanserad.

Nyanserat innebär att man undersöker eller redogör något utifrån fler än ett perspektiv. Alltså: använder t.ex. fler sinnen för att förstå något: du tittar på äpplet och beskriver hur det ser ut, du känner på äpplet för att kunna prata om dess form, textur och vikt och du smakar på äpplet för att beskriva hur det smakar. Du kanske till och med undersöker dess fruktkött, ser till att den innehåller kärnor och drar slutsatsen att det är en stenfrukt, kanske också knyter den till en specifik art eller växtfamilj och i det ögonblicket blir du också utförlig.

A - Elevens inlämning är utförligt och nyanserat presenterad
C - Elevens inlämning är utförligt presenterad
E - Elevens inlämning är översiktlig

Stigande av komplexitet

Inom det nya betygssystemet vill man tala om progression - alltså utveckling och denna utveckling ska vara uttryckligen formulerad vilket den är (se ovan). Utifrån ett teoretiskt perspektiv kan man tala om användningen av en SOLO-taxonomi (organisering) = Struktured Observation of Learning Outcome - vilket innebär en strukturerad observation av lärandets utfall. Man kan utgå från följande nivåer (5).

Fem nivåer av förståelse (kopplade till det nya betygssystemet)

Nivå 1
Eleven kan visa lösryckta bitar av information utan organisation och utan mening.

Nivå 2
Eleven påvisar enkla detaljer.

Nivå 3 = godkänt = E
Flertalet detaljer.

Nivå 4 = VG = C
Detaljer och Relationer.

Nivå 5 = MVG = A

De högre betygen innebär en högre abstraktionsnivå i "kunskapandet" - detaljer, relationer och den praktiska nyttan i kunskapen som ska föra eleven mot vidare kunskapande med hjälp av insiktsfullhet och analys.

Värdeord som används vid bedömning (bild)

Sajt: värdeord

 

Bedömning och betyg / Mellanbetygen D och B
  

Om du bara når t.ex. 70% av E-kraven får du betyget F. Alltså: når du inte alla E-krav får du ett F.

Mellanbetyget: D markerar att man inte riktigt nått upp till C.
Alltså: om alla E-krav är uppfyllda och mer än hälften av C-kraven har du ett D.
Om du däremot nått alla E-krav och bara 40% av C-kraven får du betyget E.

Nytt VT2016: Om en elev inte uppfyller merparten av betygskriterieret för C, men istället har vissa särskilt välutvecklade kunskaper ska också kunna få D.

Mellanbetyget: B markerar att man inte riktigt nått upp till A.
Alltså: om alla C-krav är uppfyllda och mer än hälften av A-kraven har du ett B.
Om du däremot nått alla C-krav och bara 40% av A-kraven får du betyget C.

Nytt VT2016: Om en elev inte uppfyller merparten av betygskriterieret för A, men istället har vissa särskilt välutvecklade kunskaper ska också kunna få B.

 

Bedömning och betyg / Underlag för betygssättning
  

Enligt läroplanen ska läraren använda all information som finns tillgänglig om elevens kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterierna. Läraren ska göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper vid betygssättningen.

Betygskriterierna är inte kopplade till särskilda arbetsområden och de olika delarna i det centrala innehållet nämns oftast inte på detaljnivå i betygskriterierna. På så sätt är det alltså ofta möjligt att uppfylla betygskriterierna även om det saknas bedömningsunderlag i någon eller några delar av det centrala innehållet. I vissa ämnen finns några delar ur ämnets centrala innehåll särskilt omnämnda i betygskriterierna.

Inget prov, inte ens ett nationellt prov, kan ensamt utgöra betygsunderlaget. Syftet med prov och andra redovisningsformer måste vara att läraren därigenom skaffar sig underlag för att kunna bedöma elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna. I vissa fall förekommer det att eleverna får göra omprov flera gånger och i princip tills eleven fått ett godkänt resultat. Det är givetvis ett tveksamt tillvägagångssätt om inte eleven under tiden mellan prov och omprov getts möjligheter att inhämta de kunskaper han eller hon saknar. Detta sker lämpligen genom att eleven får mer undervisning. En elev kan även i vissa fall behöva hjälp i form av särskilt stöd.

Nationella prov finns för att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning.

Läroplanerna betonar att eleverna ska få tillfälle att visa sina kunskaper på olika sätt. Vid betygssättningen är det viktigt att flera olika typer av underlag används. Det finns en risk för att skriftliga prov överbetonas.

Olika redovisningsformer

En elev kan visa vad han eller hon kan på många sätt. Förutom genom tal och skrift kan det ske med hjälp av tecknade bilder, datoranimationer, bildspel, videoinspelningar, dramatiseringar, praktiska arbeten eller andra redovisningsformer. Eleverna kan med fördel vara delaktiga i valet av redovisningsformer.

Läs mer om: Examination

Elevens uppförande ska inte påverka betyget

Betyg ska sättas utifrån de kunskaper eleven har visat i ämnet eller kursen. Att en elev är flitig och sköter sig ska inte i sig vägas in i betygssättningen. Däremot är en elevs sätt att sköta skolarbetet, liksom närvaro och god ordning, ofta en förutsättning för att eleven ska kunna tillägna sig det som ingår i ämnet eller kursen.

Källa (bearbetad av Joni Stam)

 

Bedömning och betyg / Styrdokument
  

Klicka här.

 

Bedömning och betyg / Missnöjd?
  

Om du är missnöjd med ett betyg ska du så fort som möjlig ta upp det med berörd lärare. Nyckeln till rättvis bedömning är kommunikation.

Om betyget redan är satt kan man läsa upp betyget efter kursen?

Om eleven får F i ett betygskriterier har eleven rätt till att läsa upp betyget följande termin. Då ska man också ta hänsyn till tidigare inlämnat material.

Om eleven får F i flera betygskriterier får eleven läsa upp betyget följande termin. Då ska man också ta hänsyn till tidigare inlämnat material.

Om eleven får E i ett betygskriterier har eleven inte möjlighet att bara läsa upp detta betygskriterier utan måste pröva hela kursen efter avslutade gymnasiestudier. Eleven får göra en sk särskild prövning (som kostar eleven 500 kr). Då behöver man inte ta hänsyn till tidigare inlämnat material.

 

Bedömning och betyg / Hur brukar jag bedöma elevtexter
  

När det gäller att besvara en fråga eller bearbeta en frågeställning rekommenderar jag att man inledningsvis tar upp fakta, bearbetar fakta och avslutningsvis kommentera fakta. De egna reflektionerna ska baseras på egna reflektioner.

Jag utgår ifrån:

  1. Om du har löst uppgiften på rätt sätt (förstått uppgiften och följt instruktionerna) och lyckats pricka de förväntningar (kursmål) som jag som lärare har på dig när det gäller just detta arbete.
  2. Språklig kvalitet (form) - själva hantverket: skriva
    • Språkriktighet
    • Meningsbyggnad
    • Styckesindelning
  3. Innehållets upplägg (val av innehåll och disposition)
  4. Kreativitet och idédjup
    • Genomtänkta och utarbetade resonemang

Första punkten är viktigast, andra nästintill lika viktig medan tredje och framför allt sista punkten (4) är en indikator (signal) för ett högre betyg. Mycket för att andra punkten är förutsättningar för att nå fjärde punkten. Ett rikt språk möjliggör de rika tankarna.

När det gäller kommentarer använder jag det verktyg som ordbehandlingsprogrammet erbjuder.

Läs mer om: Ge kommentarer i Google dokument,

 

Bedömning och betyg / Bedömning av grupparbete?
  

Hur brukar jag som lärare bedöma ett grupparbete? Hur sätter jag som lärare ett individuellt betyg på en kollektiv prestation? Det finns olika vägar att ta:

För det första kan man strunta i det som hänt inom gruppen och istället fokusera på slutprodukten och om inte den är tillräckligt bra måste gruppen göra om arbetet (detta tillvägagångsätt är vanligt inom näringslivet).

För det andra kan man be gruppen föra arbetslogg - alltså skriva upp vem som gör vad och denna logg utgör sedan vägledning för läraren som kan se vem som gjort vad (vanligt inom högskolevärlden).

Och för det tredje kan man som lärare prata med gruppen och se vad som gått bra och vad som gått sämre och på så vis uppmuntra till vidareutveckling och förhoppningsvis lär sig eleverna att arbeta bättre i grupp nästa gång (denna linje följer en formativ linje - se ovan).

 

Bedömning och betyg / Frågor och svar (FAQ)
  

Fråga: Hej! Jag såg nu att ja bara fick D på mitt tal och har läst kriterierna för C och det är något som jag själv absolut jag tyckte jag uppnåde så är nyfiken hur du bedömde mitt tal. Jag vet inte men du kanske bara har skrivit fel? Har hört vad andra som fått A vilket inte alls var mycket bättre än mitt eget framförande. Sen ser jag att mitt kurs betyg bara är ett E när mina nationella är ett D och C. Förstår inte meningen med att göra ett nationellt prov då det tydligen inte har något betydelse om jag nu fattat rätt.

Svar: Jag förstår din förvirring i och med att man inte ska blanda ihop momentbetyg och slutbetyg. Ett momentbetyg mäter elevens framgång i momentet. Momentet kan härledas (kopplas) till ett eller flera betygskriterier på E, C och A-nivå. Om man får ett D på ett moment betyder inte det att man får D i slutbetyg - det betyder att du nått E och nästa kommit upp till C: det är ett mellanbetyg! När du får ett D i ett moment betyder det att du uppfyllt betygskriterieret E med råge. När läraren ska sätta ett slutbetyg ser denne till vilka krav som är uppnådda: för ett E måste alla E-kraven vara uppfyllda, för ett C måste alla C-kraven vara uppfyllda och för att få ett A måste alla a-kraven vara uppfyllda. Om du får ett D betyder det att du nått alla E-krav och nåt mer än hälften av C-kraven. Det finns inga D-krav och B-krav - de visar bara att man inte riktigt nått upp till nästa betygsnivå.

Vad gäller det muntliga så har jag gjort en bedömning utifrån en mall (mallen ser du när du klickar på Läs mer i det momentet). När det gäller C-betyget är det infört och du har med hjälp av NP nått C3, men . För att du ska få D i slutbetyg behöver du visa prov på 3 av 5 betygskriterier på C-nivå - och du har klarat ett, därför får du ett E i slutbetyg.

 

Bedömning och betyg / Material till lärare
  

Ämnesplanens struktur - betyg och bedömning (pdf från Skolverket)

Kunskapsbedömning á la Skolverket (pdf) - mycket omfattande material (77 sidor)

 

Bedömning och betyg / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)