www.larare.at

(Elev)respons & coachning

Respons i allmänhet handlar om bearbetning av ett material tillsammans och vi lärare vill att elever ska ge varandra så mycket respons som möjligt så att vi kan lägga kraft på mer avancerad respons utifrån ett didaktiskt pedagogiskt upplägg, ämne, kurs och styrdokument.

Elevrespons handlar främst om att hjälpa andra, men också om att själva lära sig mer genom att hjälpa andra.

"När du hjälper någon annan uppför berget bestiger du det samtidigt själv." (okänd)

Genom att se hur andra löst uppgiften hjälper eleven att jobba mer med sitt eget arbete. Genom att elever hjälper och blir hjälpta av varandra underlättar lärandeprocessen.Men för att det ska fungera optimalt måste det vara ett bra klassrumsklimat där alla vågar säga vad de tycker.

Det finns två sätt att arbeta: respons och Elevcoachning. Respons är starkt knutet till ett arbete medan elevcoachning handlar om ett längre åtagande.

Genom att elever ger varandra respons eller elevcoachning utvecklas de själva: man lär sig av att lära.

För att undvika offentlig kamratslakt ska elevresponsen vara konstruktiv och om önskemål finns också "privat". Det ska vara ok att svara fel; till och med bra om man svarar fel.

Men hur ger man konstruktiv kritik? För det första kan man byta ut ordet: kritik mot förslag, frågeställning, förtydligande; alltså

  • Konstruktiva förslag
  • Konstruktiv frågeställning
  • Konstruktivt förtydligande

T.ex. kan du säga eller skriva på följande vis:

  • Jag föreslår att du...
  • Hur menar du när du skriver...
  • Jag förstår inte XXX; skulle du kunna förtydliga

Respons handlar främst om att genom att hjälpa en klasskamrat och själv lära sig mer. Genom att lära andra lär man sig själv. Se bild.

En mer "mogen" och framför allt formell form av respons är oppositionen som är vanlig inom högskolevärlden och denna sajt avslutar med genomgång av denna form av respons. Och använd gärna olika typer av digitala resurser vid respons.

Läs mer om: Klassrumsklimat , Coachning , Publikstöd , Digitala resurser , Formulär , Google-dokument

Människan är ett flockdjur och att hjälpa varandra och stötta varandra ligger så att säga i vårt DNA som är väldigt lika våra urfäder/urmödrar: aporna. Se experiment: Teamwork & Sense of Equality in Monkeys (speciellt det svartvita gamla experimentet där den ena apan klappa den andra apan på axeln gång på gång för att uppmuntra och motivera vidare arbete.

Teamwork & Sense of Equality in Monkeys (filmklipp)

 

(Elev)respons & coaching/ Respons på vad?
  

Skrivandet

Muntlig presentation

 

Förståelse

 

(Elev)respons & coaching/ Skrivandet: helheten
  

En avcheckningslista för detaljerad respons av en text: Dispositionen, Innehållet och Språket.

Dispositionen

      • Fungerar styckeindelningen?
      • Finns en tydlig inledning?
      • Fungerar avslutningen?


Innehållet

      • Löper en röd tråd genom texten - kan man följa med i resonemanget?
      • Finns nödvändig information med i texten? Inga "tankeluckor"?
      • Följer textförfattaren kraven för den valda texttypen (är det verkligen en recension, ett referat, en intervju)?

Språket

      • Kontrollera stavning!
      • Var uppmärksam på särskrivningar!
      • Förekommer satsradningar?
      • Fungerar interpunktionen (punkt, komma, frågetecken, talstreck, utropstecken, kolon…)?
      • Finns det syftningsfel?
      • Förekommer upprepningar?
      • Är stilnivån jämn eller blandas ord från en stilnivå med en annan (till exempel "förvisso" med "farsan")? Om det är blandat, fungerar blandningen eller låter det märkligt?

Källa

Hjälpmedel

 

(Elev)respons & coaching/ Skrivandet: textnivå
  

När du skrivit en text av något slag är det viktigt att du själv går igenom din text och rättar den så gott du förmår innan det är dags att någon annan (en klasskamrat eller din lärare) läser den. Jag kallar detta för en ”självbesiktning”. Det betyder inte att texten måste vara perfekt och färdig innan man lämnar in den, utan att man tar för vana att arbeta medvetet med sin text.

Använd denna checklista för en självbesiktning av texten:

  1. Har du följt instruktionerna för uppgiften? Fanns det en tänkt mottagare och ett tydligt syfte med texten? Är din text i så fall mottagaranpassad och svarar den upp mot syftet?
  2. Använd datorns stavningskontroll för att kontrollera din text. Är du osäker på din stavning, be någon titta igenom din text. Så kallade särskrivningar kan stavningsprogrammet inte rätta, dessa måste du kolla själv. Med särskrivningar menas ord som ska skrivas ihop, och det kan bli riktigt tokigt om man skriver isär dem:
    • sjuk lång hårig sköterska
    • kassa biträden
    • gul nackad papegoja
  3. Gör sedan en utskrift. Läs igenom din egen text, helst flera gånger. Har du gjort några slarvfel? Du kan också gärna läsa din text högt, det är då du får en känsla för interpunktion (komma, punkt, stor bokstav) och meningsbyggnad. Blir dina meningar för långa eller för korta? Långa meningar är krångliga att läsa och korta meningar gör texten hackig.
  4. Fundera över innehållet. Förstår du själv vad du skrivit? Är budskapet tydligt? Skulle någon som inte varit på din praktikplats hänga med i din presentation? Titta också på dina underrubriker. Handlar texten om det du sagt att det ska handla om?
  5. Har du styckeindelat din text? Det vill säga markerat med blanksteg eller indrag när du gått vidare till något nytt ämne eller någon ny tanke? Kom ihåg att ett stycke bör bestå av minst tre meningar, annars blir det för hackigt.
  6. Hur är ditt språk? Har du valt de rätta orden? Skriver du jätte- och väldigt? Då bör du kanske fundera över om det finns något annat ord som är mer exakt. Tänk också på vem du vänder dig till, vem som ska läsa din text.
  7. Se upp med följande ord:
    • våran ska vara vår
    • eran ska vara er
    • sen ska vara sedan
    • medans ska vara medan
    • småord som så, ju, väl, nog, typ
  8. Finns det ett sammanhang i din text? Hör meningarna och styckena ihop eller hänger de löst? Använder du dig av sammanhangsord som för det första/för det andra, sedan, därefter, eftersom, bland annat, därför, däremot, avslutningsvis?
  9. Har du valt en lämplig, informativ rubrik?
  10. Har du skrivit ditt namn, kurs och uppgiftens namn i dokumentet?

     

(Elev)respons & coaching/ Hjälp i skrivandet
  

 

(Elev)respons & coachning/ Skrivandet: Opposition
  

När uppsatsen blivit inlämnad är du ännu inte klar för det är dags att försvara den och opponera på en klasskamrats uppsats. En opponering är ett seminarium där en uppsats eller ett examinationsarbete granskas inför en betygsättning.

Seminarierna är inlärningstillfällen där det viktigaste inte är själva
slutprodukten, utan samtalet kring produkten. Ännu viktigare är att den konstruktiva kritiken ska vara uppbyggande, inte raserande. Den kritiska
granskningen är central i all forskning, och det är viktigt att inte vara ”elak” och ”felfinnare”, utan eftersträva efter ett balanserat och konstruktivt samtal.

Under opponeringen får respondenten – den som genomfört arbetet – presentera, förklara och försvara det hon gjort. Arbetet granskas av en opponent som ställer kritiska frågor. Det är ett krav att du ska vara både opponent och respondent för att bli godkänd i en examination.

Först får respondenten presentera sitt arbete, hur hon gått tillväga och vilka slutsatser man kan dra av arbetet. En bra presentation är kort, kärnfull och intresseväckande! Här passar det också bra att respondenter lyfter fram eventuella fel eller brister i arbetet.

Checklista för respondent

  1. Först kontrollerar respondenten att alla läst arbetet
  2. Sedan presenterar hen titel och tematik för uppsatsen, samt en kort motivering av ämnesval
  3. Därefter presenteras syftet, de centrala utgångspunkterna, tillvägagångssättet och huvuddragen i resultatet

OBS! Presentationen får inte gå ut på att man läser upp sitt arbete eftersom man ska utgå ifrån att alla läst texten!

kritik ska vara konstruktiv (t.ex. så att man ger alternativa förslag till hur vissa saker kunde ha gjorts, tipsar om källor, diskuterar material- och
metodval m.m.)

Därefter får opponenten uttala sig:

  1. Först en kort sammanfattning av arbetets tematik, syfte och huvuddragen av resultatet. Detta för att säkesrställa att respondenten förstått huvuddragen i arbetet.
  2. Därefter en detaljgranskning; styrkor och brister samt förslag på försbättringar.
  3. Avslutningsvis en slutplädering; intryck och slutbedömning.

Syftet brukar anses vara att få fram en konstruktiv dialog mellan opponent och respondent. Opponenten uppmanas därför att ställa öppna frågor som ”Vad tror du om…?” eller ”Varför valde du att…?”

Efter opponeringen sätter en examinator betyg. Examinatorn, inte opponenten, är den som avgör om arbetet är godkänt.

Checklista

1. Vad är helhetsintrycket?

2. Har arbetet ett lämpligt/bra innehåll och är skriven så att man får en god förståelse av innehållet?

3. Vilken litteratur har använts? Är den relevant och ger en nyanserad bild?

4. Finns det en problemformulering?

5. Har skribenten använt en viss metod och vilken i så fall?

6. Är analysen rimlig?

7. Är analysen tillräckligt genomtänkt och har analysanden ett nyanserat perspektiv?

8.  Är diskussionen och slutsatserna väl underbyggda?

9. Uppvisar arbetet förmåga till kritisk utvärdering av resultaten?

10.  Är arbetets struktur tydlig samt är språkbehandlingen och formalia godtagbar?

  • Finns en titelsida samt är titeln adekvat?
  • Är sammanfattningen förståelig även om resten av rapporten inte lästs?
  • Finns innehållsförteckning, inledning, diskussion och slutsatser, källförteckning, och eventuella bilagor med?
  • Ger rubrikerna god vägledning samt är styckesindelningen sådan att rapporten blir lättläst?

11. Är alla referenser i texten med i källförteckningen samt är de fullständiga och korrekt uppställda?

Formulär: Opposition (1)

Läs mer om Källförteckning .

Ännu en checklista

  1. Är rubriken relevant och avspeglar innehållet?
  2. Är problemformuleringen (dvs. syftet och de mer specifika frågeställningarna/hypoteserna) sakligt och tydligt presenterade?
  3. Är innehållet sakligt och logiskt disponerat, finns det en ”röd tråd” genom uppsatsen?
  4. Hur väl har författaren lyckats hitta relevant material och av det gjort ett gott urval?
  5. Är analys och tolkning rimlig?
  6. Vilka är de centrala resultaten och är författarens slutsatser väl underbyggda och tillförlitliga?
  7. Ökar resultaten våra kunskaper om ämnet?
  8. Bekräftas eller omkullkastas det vi redan visste om ämnet?
  9. Är arbetets formalia väl utarbetat och integrerat?
  10. Stavfel, grammatiska fel, hänvisningsfel etc. ska samlas på en sk eratalista; ett separat dokument som ges till respondenten efter
    genomgången

Källa

Formulär: Opposition (2)

 

(Elev)respons & coaching/ Formulär
  
  1. Kamratrespons på text 
  2. Elevrespons - referat 
  3. Elevrespons - referat - alternativ 2 
  4. Respons på vetenskaplig text 
  5. Kamratrespons (uppsats) - grundläggande variant
  6. Kamratrespons (uppsats) - grundläggande variant med skrivmöjligheter
  7. Kamratrespons (uppsats) - avancerad variant
  8. Kamratrespons (uppsats) - avancerad variant med skrivmöjligheter
  9. Opposition
  10. Opposition (2)
  11. Elevrespons - artikel

 

(Elev)respons & coaching/ Muntlig presentation
  

 

Formulär

  1. Elevrespons - muntligt anförande
  2. Elevrespons - NP: del A, muntligt anförande
  3. Elevrespons - muntligt anförande 

 

(Elev)respons & coaching/ Förståelse
  

 

Formulär

  1. Kamratrespons på sammanfattning


(Elev)respons & coaching/ Styrdokument
  

 

 

 

(Elev)respons & coaching/ Lärarhandledning
  

 

 

(Elev)respons & coaching/ Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2014)