www.larare.at

I klassrummet

Innehållsförteckning -

Det viktigaste i ett klassrum är faktiskt inte lärande, utan det är trivsel och god relation med både klasskamrater och lärare. Trivs du och har goda klasskamrater, samt en lärare som du kommer överens med kommer du längre i ditt lärande. Lärande skulle rent teoretisk och förenklat kunna delas upp i tre delar:

  • 20% Metodik = hur man lär ut (själva pedagogiken)
  • 40% Relationer = inställning till både klasskamrater och lärare
  • 40% Genomförandet = lärandet (lektionerna och handledningen)

Studietiden kan bli väldigt bra om alla hjälps åt - tillsammans når man trivsel och för att trivas tillsammans måste man anstränga sig själv och ställa krav på varandra. Det går inte att skapa trivsel ensam!

Det här är er arbetsplats, det är också min arbetsplats och vi ska arbeta tillsammans - så varför inte försöka göra det så bra som möjligt så att alla trivs. För om man inte trivs, inte har god relation med klasskamrater och lärare drabbas man negativt. Skolan blir tråkig, lektionerna blir tråkiga och du slösar bort värdefull tid.

Därför uppmanar jag alla att tänka till. Vad vill jag med min tid här på skolan? Vad vill jag med mina studier? Vad är meningsfullt för mig, just nu!

Glöm inte följande värdegrundsprinciper:

  1. Hänsyn
  2. Jämlikhet
  3. Ärlighet
  4. Respekt
  5. Trygghet
  6. Ansvar

 

I klassrummet / Praktisk övning
 

Läs sajtens inledning eller lyssna på ljudfil:klassrumsklimat

Dela därefter upp klassen i tre grupper:

Grupp 1: Hänsyn, Jämlikhet och Ansvar

Grupp 2: Ärlighet, Trygghet och Ansvar

Grupp 3: Respekt och Ansvar

Instruktioner:

Börja med att förklara ordets betydelse så att ni vet vad ni jobbar med. Diskutera i gruppen hur ni tolkar ordet och kom överens om en gemensam tolkning.

Sedan ser ni till hur ordets innebörd (alltså tolkningen av ordet) ska bidra till bättre klassrumsklimat. Ge gärna exempel på vad man kan göra, hur man ska göra och hur man ska tänka i anknytning till ordet.

Alltså:

  1. Vad?
  2. Hur?
  3. Tanke?

Avslutningsvis sammanställs materialet och visas upp. Dokumentet kan också plastas in och sättas upp på väggen som påminnelse. Dokumentationen kan alltså med fördel lyftas och diskuteras många gånger; kanske också läggas ut på webben så att man kan kolla upp hur man jobbar med klassrumsklimatet för det är ett långsiktigt projekt.

Dokumentmall i Word-format.

 

I klassrummet / Jag som lärare strävar efter att...
 
  • bygga upp en trygghet i klassrummet.
  • få in omvärlden in i klassrummet.
  • arbeta med "infärgning" (en form av ämnesintegrering och avser samverkan mellan kärnämne och karaktärsämne).
  • arbeta programanpassat och ämnesöverskridande.
  • förklara varför eleven ska lära sig just det här.
  • producera meningsfullhet
  • förklara hur man lär sig.
  • entusiasmera.
  • Involvera eleven att sjäv ta del av och reflektera över sin inlärningsprocess.
  • lära eleven att själv ta ansvar för sina studier.
  • bistå med redskap och övningar så att eleven når målen.
  • förklara arbetsgången: instruktion - produktion - struktur - gensvar - presentation

Samtalsunderlag om klassen behöver "svetsas" samman

  1. Vad får ske i klassrummet? Lärande! Arbetsro!
  2. Vad ska vi syssla med på lektionstid? Arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål; både ni som elever och jag som lärare vill att ni klarar kursen. Lektionerna ska användas till att hjälpa varandra att nå i mål.
  3. Hur får man ett bra klassrumsklimat? Genom att hjälpa varandra. Och göra det man ska göra. Ge varandra arbetsro.
  4. Vad är respekt? Vara lyhörd (lyssna till andra), hjälpa andra, anpassa sig utefter andras behov och kräva att andra anpassar sig också. Kompromissvilja och medmänsklighet är centralt.
  5. Vad är kränkning? När man inte respekterar någon och ännu värre: poängterar/visar detta offentligt.
  6. Lärande eller bara vara "på plats". Det mest destruktiva som finns är att vara på en plats som känns meningslös. Att bara "sitta av" en lektion är det värsta du kan göra emot dig själv! Du ska försöka hitta mening och om du inte hittar det kan du fråga en klasskamrat och om ni båda inte finner någon mening kan ni kräva en förklaring av läraren.
  7. Koncentration - fokus. Om man blir störd kan det ta upp till 20 min att återuppta koncentration, därför är det viktigt att respektera arbetsro. Vi måste visa hänsyn genom att ge varandra arbetsro och möjlighet att lära för det är det som ska ske i klassrummet! Läs mer om hur man kan bli mer fokuserad: Koncentration - fokus.

 

I klassrummet / Ordningsregler
 

Jag blir väldigt sällan arg på mina elever och skäller aldrig för jag lär i enlighet med Bamses visdomsord:

"Ingen blir snäll av stryk"

Därför vill jag ställa upp följande riktlinjer som kan tolkas som ordningsregler i klassrummet så att lärandeklimatet ska bli så bra som möjligt för alla. Det viktiga är att arbetsro råder och är det stökigt i en klass måste något göras omedelbart.

Till varje lektionspass ska du ha med dig, och jag menar allvar, arbetsmaterial: dator eller papper och penna. Hur skulle det se ut om en snickare kom till jobbet utan hammare - han skulle bli hemskickad på en gång.

När det gäller inställning och attityd så är det viktigt att man är öppen för oliktänkande och har en trevlig attityd gentemot klasskamrater och lärare, då blir det så mycket trevligare att arbeta ihop. Därför är attityd faktiskt en ordningsfråga!

När det gäller mobiltelefoner får ni gärna ha dem på lektionen, men på ljudlös och i fickan eller väskan. När ni arbetar med enskilt arbete får ni gärna lyssna på musik i lurar, men ha inte för hög volym för då stör du dina klasskamrater.

När det gäller "spring i bena"; om man har svårt att sitta still och kanske också svårt att hålla tyst - då kan man gå ut en stund och hjälper inte det så pratar man med mig så hittar vi en lösning.

Om man vill säga något till en klasskamrat så gör man det med låg röst och inte tvärs över klassrummet. Bäst är att gå fram till den man vill prata med och prata (tyst). Är det något som inte gäller skolarbetet tar man det på rasten och kan det inte vänta går man ut.

Det är alltså inte förbjudet att prata på lektionerna. Jag till och med råder er att ta hjälp av era klasskamrater innan ni tar hjälp av mig när du arbetar med svenskauppgifter. Om man fortfarande inte förstått kan man hoppa över uppgiften och börjar på nästa. Det är viktigt att du inte kommer av dig när du fått upp farten - bibehåll farten och arbeta vidare så gott det går. Ett vanligt problem i klassrummet är att man blir störd och då tar det mycket längre tid att göra en uppgift. Och hinner man inte med alla kurskrav kan man inte få ett slutbetyg i kursen.

 

I klassrummet / Närvaro - frånvaro
 

För att klara sina studier måste man ta ansvar för sin närvaro, främst i skolarbetet, men också i skolan. Detta gör man genom att förbereda sig inför varje lektion genom att se på webben vad som ska behandlas under lektionen. Man ska också vara aktiv under lektionen för då bidrar man till en bra lärandemiljö i klassrummet.

Och arbetar man inte under lektionstid måste man arbeta mer på sin fritid, annars kan det vara svårt att nå kunskapskraven. Tanken är att varje lektionspass ska lära dig något. Man kan förstås komma till skolan och vara med på alla lektioner och ändå inte lära sig något - då är man kanske frånvarande mentalt, men närvarande i klassrummet. I detta fall ser din närvarostatistik bra ut, medan din kunskapsnivå drabbas negativt. Se till att vara närvarande när du är i skolan annars är det meningslöst att sitta på lektionen om du inte gör något.

Alltså gäller det att arbeta med skolarbete. Det viktigaste är att inte gå miste om något för det kommer att straffa sig. Bygger man t.ex. ett tak och glömmer förstärka och fästa bjälkarna ordentligt kommer taket att falla - samma gäller kunskap. Viss kunskap kräver förkunskaper och om du saknar dessa blir det mycket svårare att inhämta nya kunskapen.

Och kan man inte komma på ett lektionspass, ska man ta reda på vad man går miste om genom att gå in på webben och se vad som behandlades under lektionen eller fråga en klasskamrat.

Varför ska jag komma till skolan om jag kan göra allt hemma? Närvarostatistiken är kopplad till ditt studiebidrag; så om du inte är i skolan får du inget studiebidrag. Det är rätt så självklart att om du inte går i skolan ska du inte heller få ekonomiskt stöd att gå i skolan. Men viktigare är den sociala funktionen som gynnar inlärningen. Via klassdynamiken och klassgemenskapen blir det ett bättre klassrumsklimat och det gynnar inlärning och det, kära vänner, är vetenskapligt bevisat.

När det gäller ämnet Svenska ligger fokus på språket som används för att kommunicera med varandra och i skolan träffar du andra som du diskuterar ämnet svenska med och som du samarbetar med för att lära dig att hantera språket ännu bättre. Alla kan vi svenska, men alla kan och ska vi bli bättre, annars sker ingen utveckling i lärande. Vi lärare vill se att ni elever utvecklas och det gör man om man tar sina studier på allvar och är i skolan.

När det gäller ämnet filosofi så utgår man väldigt ofta utifrån olika frågeställningar som leder till vidare diskussion och är du inte i skolan missar du denna fördjupning som möjliggör bredare kunskap i ämnet.

Ännu ett viktigt inslag är att i skolan möter du läraren och läraren delar med sig av sina kunskaper och allt som sägs under en lektion kan omöjligtvis transkriberas (skrivas över) till webben. Desto mer tid du får med läraren desto bättre både när det gäller lärarens förståelse av din kunskapsnivå och din inlärning; det är en "vinn-vinn-situation".

När det gäller lärarens frånvaro så får eleverna i flesta fall instruktioner om hur de ska bedriva självstudier. När läraren blir sjuk är det inte per automatik ledigt - tiden måste faktiskt tas igen. Om vi väljer att "ta ledigt" när läraren är sjuk - måste vi jobba ikapp den missade lektionen vilket innebär att kursen måste komprimeras och det finns stor risk för "korvstoppning" (vilket innebär för mycket inlärning under för kort tid). Därför är det bättre att följa instruktionerna och jobba på, då får ni maximal utdelning av kursen och ni förtjänar faktiskt inte mindre.

Alltså för att klara av sina studier på bästa möjliga sätt måste man ta ansvar för sin närvaro i skolan och medverka aktivt i skolarbetet. Det vinner alla på.

 

I klassrummet / Det klasslösa lärandet
 

Med "det klasslösa lärandet" menar jag att man borde försöka att inte dela upp elever i klasser utan istället jobba mot kurs. Alla som läser t.ex. Svenska 1 läser tillsammans i en enda "klass" där flera lärare samarbetar med kursen och eleverna som läser kursen. Vinsterna är att eleverna verkligen får en likvärdig utbidning och det kollegiala lärandet förstärks och tillämpas koncentrerat mot kurs och utifrån kursinnehåll.

Men hur ska det ske i praktiken? Säg att det handlar om fem olika program med ca 25 elever i varje program. Allt som allt handlar det om 500 kurspoäng och 125 elever. Alltså en heltidstjänst som kan delas upp på minst tre lärare (helst fyra så att man kan jobba i par).

Alla 125 elever kan självklart inte vara i samma klassrum samtidigt, men finns det en aula i skolan så kan alla vara med på en storföreläsning och på så vis spar man in på föreläsningar som också kan göras mycket bättre för man lägger ner mer krut på varje föreläsning. Samtidigt som lärarna inledningsvis kan föreläsa i de moment som de är bäst på och slipper de som de inte är så bra på. På så vis kan de lärare som inte är så bra på ett moment lära av sin kollegas föreläsningar. Och på så vis kan lärarna jobba upp sig så att de blir bra på allt!

I vanligt fall behöver fem kurser ha tillgång till fem klassrum men genom att "släppa" vissa så att de kan jobba självständigt kan de sitta var som helst och jobba, men för att de inte ska "fastna" ska det alltid finnas lärare tillgänglig (antingen fysiskt eller via webben) för det handlar absolut inte om "lärarlösa lektioner". Det viktiga är att inkräva resultat efter varje pass och finns det inget måste man "plocka in" dem och prata med dem och deras studier.

Man kan ha två olika lektioner/seminarier i gång samtidigt medan två lärare bara jobbar med handledning. De två olika lektionerna/seminarierna kan ha olika tempo, olika svårighetsgrad, olika teman och kanske också olika typer av ledarskap och pedagogik. Eleverna själva får själva välja grupp utefter vilken typ av lärande som passar dem. De kan också bli rekommenderade att gå på ett visst seminarium.

Ännu en fördel med detta är att "rättning" och formativ bedömning kan delas upp så att en lärare jobbar med alla inlämningar inom ett visst moment för att på så vis komma upp i fart och göra en likvärdig bedömning. På så vis kan den formativa bedömingen göras mot grupp för det går att kategorisera elevinlämningarna för det är faktiskt inte så stor spridning på de brister som eleverna har.

Fortsättning följer...

 

 

I klassrummet / Lektionstips
 

Lektionstips .

 

I klassrummet / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)