www.larare.at

Nästa generations lärande (NGL)

Innehållsförteckning -

NGL står för Nästa Generations Lärande och utgår till stor del utifrån digitala hjälpmedel. Det finns en oerhörd mängd digitala resurser som främjar lärandet, men glöm inte att det viktigaste är att tekniken är till för att främja lärande, inte styra lärandet. Tekniken är också till för att underlätta det praktiska arbetet samt hjälpa till med din pedagogiska utvecklingen.

Mängden av digitala resurser kan stundtals kännas övermäktig och nyttan med digitala resurser kan ibland överskuggas av mångfald, medelmåttighet och riktigt undermåligt material. Därför gäller det att hitta pärlorna. Det är ett enda stort smörgåsbord och jag uppmanar lärare att inte äta sig mätta enbart på potatis (skolans egen lärplattform) utan leta rätt på godbitarna. Jag har testat en del och har radat upp en del längre ner - nu är det ditt jobb att hitta de digitala resurser som passar just ditt lärande och ditt pedagogiska arbete.

Nästa generations lärande innebär användandet av "den nya" tekniken som pedagogiskt redskap i lärandet. Det handlar i grund och botten om Det webbaserade lärandet & hjälpmedel i lärandet och läraryrket: webbstöd i det pedagogiska arbetet. Med webbstöd i undervisningen avses hur IT (informationsteknik) med sina olika tekniska möjligheter genom datateknik och telekommunikation kan användas i pedagogiska sammanhang.

Inom denna form av lärande finns tre ledord som starkt präglar NGL:

  1. Formativ bedömning
  2. Flipped classroom
  3. Blended learning

Läs mer om tankarna bakom lärplattformen: larare.at och dess koppling till IKT.


NGL / Informationsteknik inom undervisning
 
    • Underlätta administration och bedömning
    • Organisera och underlätta tillgänglighet när det gäller kursinnehåll, t.ex. för distribution av dokument, länkar och annat kursmaterial
    • Kommunicera med studenter via diskussionsforum, meddelanden, e-post m.m.
    • Skapa interaktivitet med hjälp av webbföreläsningar och instuderingsfrågor
    • Förbättra inlärningssituationen, t.ex. med studentaktiverande undervisningsmetoder, tillgängligt kursmaterial och ljudfiler
    • Examinera, t ex. automaträttade självtester och olika examinationsformer för olika lärstilar och delar i lärprocessen
    • Få fler studenter att bli aktiva

 

NGL / Medium
 

Ordet anger att det finns något i mitten, eller i, det som ordet syftar på. Det kan vara information som passerar via, eller uppehåller sig i, en person, en metod eller anordning som befinner sig centralt, ungefär i mitten, i en informationskedja.

Källa

Bild, text, tal och ljud är de vanligaste verktygen vid förmedling via medierna och dessa engagerar enbart synsinnet och hörseln. Vanliga medier är television, video, film, radio, musik-cd, tidningar, tidskrifter, böcker, datorspel, Internet, telefon m.m. Även exempelvis språk, matematik, lagstiftning, har abstrakta system och strukturer i sig som gör att de fungerar som verktyg, medel, medier, för kommunikation.

Ett massmedium är ett meddelelsemedel, ett medium, som samtidigt kan nå många människor, till exempel en tidning, radio, TV, Internet, eller en person som talar till många människor, exempelvis en programledare eller lärare.

Interaktiva medier är sådana medier som mottagaren kan samverka i.

Källa

Bild

 

Ljud

 

Rörlig bild (video)

Att se en informationsvideo kan vara mycket belysande, att se en föreläsning på TV kan också vara väldigt stimulerande och att få ta del av information som förmedlas av någon man får ett ansikte på kan i många fall gynna inlärningen - samtidigt som dessa kan bli olidliga att se på om det görs fel. Hur upprätthåller man intresset och aktivitet hos en passiv publik i ett forum som inget annat är än envägskommunikation?

Alla har säkert stött på presentationer i videoformat som nästintill varit olidliga att se på. De flesta har förmodligen stött på videopresentationer som inte fungerar. Många har nog kommit i kontakt med kunskapsförmedling i videoformat som inte håller måttet. Hur gör man då rätt? Hur skapar man undervisningsfilmer som elever/studenter vill se? Hur ska en inspelad lärandesituation se ut?

Det finns faktiskt inget entydigt svar på det - det finns bara mer eller mindre lyckade produktioner. Mer eller mindre karismatiska lärare/föreläsare. Men man skulle kunna punkta upp framgångsrika inslag:

  1. Levande presentation - nås ofta inför publik där man också ibland får ta del av publikinteraktion
  2. Läraren/föreläsaren tycker om att prata om det hen pratar om - nås också oftast inför publik där läraren/föreläsaren får direktrespons
  3. Läraren/föreläsaren är insatt i sitt ämne och kan göra intressanta sidosprång (personliga erfarenheter, anekdoter, kuriosa och "merinformation" för de "merintresserade")
  4. Läraren/föreläsaren engagerar, inspirerar och skapar förutsättningar för vidare resonemang
  5. Läraren/föreläsaren ger innehållet liv genom att med hjälp av "sceniska knep" och rörelse skapa en levande föreställning

Men dessa fem inslag kräver både en professionell lärare/föreläsare och professionell hantering genom att flera kameravinklar används och materialet bearbetas genom klippteknik. Detta är förstås en sällsynt delikatess och de flesta undervisningsvideor har inte de möjligheterna. Kan man då skapa "dessa fem" utan att anlita Björn Ranelid och en Hollywood-regissör? Självklart, men det blir förstås med en del begränsningar i formatet. Den "fria föreläsningen" lämpar sig inte, i sju fall av tio, att överföras till video utan kräver viss modifiering för att fungera i det dagliga arbetet som lärare.

Hur når man då detta? Det lättaste sättet är att utesluta publiken och blanda upp presentationen med bild, ljud och rörlig bild. Att filma en föreläsning rakt av är alltså inte att rekommendera om man inte är en scenkonstnär med ett podium under sig och ett kameratema framför sig. Ett vanligt klassrum och en enkel kamera är alltså ingen optimal lösning för att återge en föreläsning. Det blir dåligt av flera skäl: för det första kanske du inte innehar de skådespelarkvaliteter som som skapar den magi som ibland uppstår på scen, för det andra är bilden inte tillräckligt klar och tydlig i och med att skuggorna ofta faller "fel". För det tredje blir ljudet dåligt och ojämnt i och med att man befinner sig på olika ställen i klassrummet. För det tredje kan jag ge ett varnande exempel ur min egen undervisning: själv är jag en väldigt "rörlig" föreläsare vilket får konsekvenser på video - jag försvinner ur bild då och då.

Det bästa resultatet får man genom att isolera själva undervisningen och acceptera att det handlar om envägskommunikation. Du spelar in dig själv där du lägger fram ett innehåll och blandar upp presentationen med bild, ljud och rörlig bild. Använd ett textmaterial som utgångspunkt - helst stödord, nyckelord och viktiga formuleringar, exempelvis en Power point som du lägger in tal i. Detta kan göras med framgång om man lägger upp det på "rätt" sätt:

  1. Genom att börja presentationen med rörlig bild på själva läraren/föreläsaren får vi en tydlig avsändare och kan koppla innehållet och rösten till en levande person.
  2. Genom att visa Power Point, skärmdumpar, webbsidesaktivitet och lägga in tal samtidigt skapar en vitalitet och rölighet vilket gynnar progressionen och bibehåller engagemang
  3. I mitten av presentation kan med fördel åter läraren/föreläsaren exponeras genom rörlig bild. Rörlig bild bör också avsluta presentationen.

Alltså genom att lägga in video i början, mitten och slutet varvat av bilder, ord, meningar, text och ljud når man bra resultat.

Vill man få in interaktivitet kan man använda sig av Google hang outs där eleverna/studenterna kan kommentera innehållet medan den pågår och läraren/föreläsaren kan mottagaranpassa innehållet och på såvis skapa en tvåvägskommunikation.

 

NGL / QR-kod
 

QR-kod .

 

 

NGL / Digitala resurser
 

Digitala resurser .

 

NGL / Upphovsrätt
 

Upphovsrätt .

 

NGL / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)