www.larare.at

Typografi & layout

Innehållsförteckning -

Denna sida kom till när jag fick in elevarbeten vars innehåll nästintill försvann bakom formgivningen. Elever vill oftast vara tydliga, men de vill också vara lite kreativa och detta är förstås inte förbjudet, men ska göras med lite finess och här följer några tips och råd. För det första ska vi reda ut några viktiga begrepp (ord):

Typografi är en bred term för konsten och hantverket att utforma texter – i tryck eller på skärm – så att textens budskap förmedlas på bästa möjliga sätt, och samtidigt är estetiskt tilltalande för läsaren. Det grundläggande typografiska arbetet börjar med att för den text som ska publiceras göra en lång rad val: lämpligt typsnitt, typgrad (storlek), stilsort (till exempel rak eller kursiv), spaltbredd eller radlängd, justering, radavstånd (även kallat kägel). Textens omfång balanseras då mot den yta den har att tillgå, så att marginalerna runt texten blir på lämplig nivå avsett för tillfället. Källa

Kort sagt innebär typografi konsten eller hantverket att utforma bokstäver och texter.

Layout betyder grafisk utformning av text och bild. Layoutarbetet går ut på att vägleda läsaren och förtydliga innehållet i en text. Det är layouten som avgör i vilken ordning rubriker, texter och bilder kommer. En bra layout får mottagaren att förstå budskapet.

 

 

Typografi & layout / Vanliga och ovanliga bokstavsformer
  

Detta är fet stil och används förslagsvis i rubriker.

Detta är kursiv stil och används förslagsvis för att markera enstaka ord, citat eller titlar. Kursviv stil använder man alltså för att lyfta ett ord eller formulering så att läsaren förstår att det är viktigare än det övriga.

Detta är understruken stil och används förslagsvis bara på webben för att markera att ordet är länkat. Understruken text används alltså nästan bara för att markera länk i webbtexter - i vanliga texter används det knappt alls.

Detta är genomstruken stil och används förslagsvis med stor försiktighet och markerar avståndstagande eller korrigering.

 

 

Typografi & layout / Typsnitt
  

Typsnitt som rekommenderas för tryck är Geneva, Times och Georgiar. På skärmen används t.ex. ofta de linjära typsnitten Verdana och Arial. För korta texter som skall uppfattas snabbt är linjära typsnitt ofta bättre.

När det gäller storlek så rekommenderar jag 12ppt i brödtexten, 10ppt i noterna och 14ppt i mellanrubrikerna och 16ppt i huvudrubrikerna.

De mer "konstnärliga" typsnitten kan användas i rubrikerna, men kom ihåg att vara konsekvent - använd samma typsnitt i alla rubriker.

 

 

Typografi & layout / Radavstånd
  

När det gäller radavstånd rekommenderar jag 1,5 i radavstånd.

I Open Office gör du det genom att först klicka på Format högst upp - scrolla ner till Stycke och klicka så dyker det upp ännu en ruta där du kan välja radavstånd.

 

 

Typografi & layout / Styckeindelning
  

När det gäller styckeindelning rekommenderar jag blankrad mellan styckena. En blankrad gör du genom att trycka på enter och lämna en tom rad - alternativt kan man använda sig av indrag som man gör med hjälp av tabulatorn (knappen till vänster om Q) eller slår ner Space-knappen tre gånger.

 

 

Typografi & layout / Sidhuvud och sidfot
  

Sidhuvudet hittar man i den översta delen av en bok- eller dokumentsida. Där kan man skriva sitt namn som då kan ses på varje bok- eller dokumentsida. Sidfoten hittar man i den nedersta delen av en bok- eller dokumentsida. I sidfoten finns oftast sidnumreringen. Jag rekommenderar att ni använder sidhuvud när ni ska skriva namn i dokumentet och sidfot om dokumentet är mer än fem sidor och behöver numreras.

I Word kommer du åt själva sidhuvudet och sidfoten genom att dubbelklicka högst upp (sidhuvud) eller längst ner (sidfot) på en dokumentsida.

I Open Office Writer kommer du åt sidhuvud och sidfot genom att klicka på Infoga högst upp - scrolla ner till sidhuvud/sidfot och välj.

 

 

Typografi & layout / Sidbryt
  

För att du ska kunna ändra, antingen lägga till mer eller ta bort så kan det som följer på verkas - denna "påverkan" undviker du genom att göra sidbryt.

I Open Office Writer gör du sidbryt genom att klicka på Infoga högst upp - scrolla till Manuell brytning och klicka på Sidbrytning.

 

 

Typografi & layout / Grafisk utformning
  

När det gäller den grafiska utformningen av elevarbeten förespråkar jag enkelhet. Låt dig inte charmas av alla olika typsnitt och ordkonst som dagens ordbehandlingsprogram erbjuder. Tänk alltid funktion före form.

 

 

Typografi & layout / Layout i elevtexter
  

När det gäller val av layout ska du alltid utgå ifrån budskap och mottagaren; vad är det du vill förmedla och vem är det som ska läsa det? Om det är en plansch som ska informera om att det är fest nästa vecka; då kan du dra på och experimentera vilt med både typografi och layout. Men ska du skriva ett skolarbete så är innehållet ofta "vetenskapligt" och innehållet ska utgöra grund för bedömning (Skolverkets kunskapskrav) - därför bör arbetet vara så "rent" som möjligt. All grafisk utformning av text och bild ska förenkla förståelsen av budskapet.

När det gäller "det spektakulära" finns inga regler för vad som är lämpligt eller olämpligt, däremot när man arbetar med grafisk utformning av text så finns de vissa riktlinjer man kan hålla sig till för att arbetet ska andas professionalism och seriositet. Här kommer några råd från mig:

Undvik understrykningar, undvik olika storlek på rubrikerna, undvik fet stil i brödtexten; undvik allt "fluff fluff". Använd samma teckensnitt i hela texten, förutom rubrikerna som kan både vara i annat typsnitt, storlek och fet stil. Vill ni använda "fluff fluff"? Gör det med tillförsikt och håll dig då helst till rubrikerna. Understrykningar kan ni skrota helt och hållet, kursiv stil kan fungera om man vill markera att ett ord är mer betydelsefullt för sammanhanget och när det gäller fet stil så kan man använda det i rubrikerna - ingen annanstans!

 

 

Typografi & layout / Notapparat
  

Fotnot eller not kallas den tilläggsinformation till en text som placeras efter brödtexten längst ner på sidan eller i slutet av kapitlet eller skriften. Fotnoter är mycket vanligt i vetenskaplig text.

I brödtexten (huvudtexten) skrivs, vid den aktuella passagen som kräver tilläggsinformation (en not), ett nottecken (såsom en siffra, asterisk eller en gemen bokstav, i regel skriven i exponentläge). Nottecknet upprepas sedan längre ner på sidan i fotnoten, följt av tilläggsinformationen (nottexten).

Oftast används fotnoter till att skriva källhänvisningar eller översättningar, men också till andra noteringar och parentetiska inlägg, som inte är så väsentliga att läsaren kan frångå dem utan att gå miste om viktig information.

I regel skrivs själva fotnoten (inklusive fotnotstecken och fotnotstext) i mindre stil, för att tydligare urskiljas från brödtexten och spara utrymme. Fotnoterna skrivs under varandra i den ordning fotnotstecknen förekommer i brödtexten. Oftast skiljs fotnoterna och brödtexten åt med en horisontell linje.

Ett omfattande system av fotnoter som i efterhand utarbetats till en redan existerande text brukar kallas notapparat. Notapparater förekommer främst till religiösa skrifter, filosofiska verk samt äldre vetenskaplig litteratur.

I moderna ordbehandlingsprogram, såsom Microsoft Word, finns en speciell funktion för framställandet av fotnoter på ett enkelt och smidigt sätt. Denna funktion bör användas eftersom fotnoterna automatiskt följer de passager de tillhör, även vid omflödning av texten.

Källa

 

 

Typografi & layout / Oxfordsystemet
  

Oxfordsystemet är det ena av de två mest utbredda systemen för källhänvisningar i en text. Harvardsystemet är det andra. Enligt Oxfordsystemet används noter med källreferenser. Noterna kan antingen placeras längst ned på sidan, så kallade fotnoter, i slutet av varje kapitel eller avsnitt, eller (vanligast) samlas i ett särskilt avsnitt i slutet av verket, så kallade slutnoter.

Källa

 

 

Typografi & layout / Harvardsystemet
  

Harvardsystemet (eng. parenthetic referencing) är en standard för hur man anger källor inom parentes, och tillämpas i vissa akademiska texter. En referensapparat enligt Harvardsystemet består av texthänvisningar och referensförteckning. Texthänvisningar används för att markera att informationen i det föregående textavsnittet inte kommer från författaren själv utan från en (vanligen) skriftlig källa. Texthänvisningen består i allmänhet av en parentes innehållande författarens efternamn, följt av verkets utgivningsår och/eller aktuellt sidnummer.

Exempel: (Johansson, 1978:25), (Parker et al. 1999), (Karlsson & Gustafsson, 2003, s. 35-87)

Källa

 

 

Typografi & layout / Textjustering
  

I de flesta ordbehandlingsprogram kan du vänsterjustera, centrera, högerjustera och justera (slutet på varje rad dras ut i linje)

De flesta texter är vänsterjusterade (som i denna text).

Centrering används oftast i rubriker, men används också i dikter. Denna mening är centrerad.

Denna mening är högerjusterad. högerjustering används oftast i sidhuvud eller sidfot.

Justerade texter finner man oftast i journalistiska texter i tidningar i form av artiklar, debattinlägg osv. Ordbehandlingsprogrammet drar ut mellanrummet mellan orden för att skapa en rak linje till höger om texten. Alltså så börjar raden längst till vänster och slutar längst till höger - undantaget är sista meningen i stycket. Denna text är justerad.

 

Typografi & layout / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)