 |
Faktaläsning
|
Tanken med detta moment är att öva på att tillägna sig relevant information från längre faktatexter.
Åtta snabba tips
- Gå igenom rubriker först
- Skumma innehållet; alltså bläddra i material och läs lite på varje sida
- Gå igenom svåra ord (om det finns en ordlista)
- Skriv upp nyckelord efter varje stycke eller kapitel
- Skriv kortare sammanfattningar; antingen efter varje stycke eller kapitel.
- Återkommer ett ord du inte förstår? Slå upp det!
- Försök summera (sammanfatta) hela texten så kort som möjligt!
- Jobba tillsammans. Jämför nyckelord, sammanfattningar, ord du slagit upp och vad du förstått i texten med varandra.
Läs mer om Tyst läsning
Faktaläsning / Tips & råd |
 |
När det gäller att läsa in sig på ett material finns det olika sätt att plocka ut relevant och användbar information. Jag kommer att föreslå några som hjälpt mig att klara av mina högskolestudier.
Stryk under och gör stödanteckningar i marginalerna i boken (vill du inte "klottra" i boken kopierar du materialet). Se till dina understrykningar, stödanteckningar (marginalanteckningar) och koppla dem till rubriker och underrubriker och skapa kortare sammanfattningar.
Ett tips är att koppla sammanfattningar till sidnummer och glöm inte att skriva upp källan: bokens titel, författare och utgivningsår. Om du gör det kan du använda dina sammanfattningar i andra arbeten som uppsatser eller avhandlingar. Ta det alltså till vana att alltid skriva upp källan i dina anteckningar då kan du "återvinna" materialet.
Börja med att läsa texten och ta ut nyckelord. Därefter läser du texten igen och gör understrykningar. Har du inte tid eller möjlighet att läsa texten igen tar du ut nyckelord och gör understrykningar samtidigt.
Sedan gör du marginalanteckningar utfrån dina understrykningar.
Genom att arbeta metodiskt enligt denna mall blir det enklare att bearbeta mycket text. Arbetar man systematiskt och i mindre etapper (delar) blir det inte heller tråkigt.
Din läskondition bestämmer hur mycket du ska läsa varje gång. Ett tips är att inte jobba med för mycket text, utan dela upp arbetet i mindre etapper så att läsningen inte blir "tung".
Understrykningar
När du ska göra understrykningar undrar du säkert över vad man ska stryka under? Allting handlar om hur väl insatt man är i det man är satt att läsa och stryka under i. Desto mer insatt du är i ämnet, desto mer relevant blir ditt urval över vad som bör strykas under. Det handlar också om att detektera (hitta) det betydelsebärande innehållet eller de centrala begreppen (nyckelorden) i texter och detta kräver övning.
Ju mer vana du får att stryka under desto mer kritiskt kommer ditt förhållningssätt bli då du börjar att rensa bort understrykningar. Den ovana "understrykaren" stryker under för mycket, medan den vana är mer sparsam och söker de mest relevanta formuleringarna att stryka under.
Vad gör urvalet relevant? Det handlar om att se till sammanhang och speciellt koppling till temat i texten. Det gäller med andra ord att hitta det centrala i en text genom att stryka under relevanta formuleringar som är nycklar in i förståelsen av texten (sk nyckelord).
Men hur gör man idag när så mycket text är digitalt material? En lösning är att föra läslogg; alltså bokföra läsningen i ett annat dokument där du klistrar in kopierade formuleringar ur texten. Att göra understrykningar kan jämföras med copy-paste. Markera meningen eller delar av den mening som du vill "stryka under" och kopiera, gå till din läslogg och klistra in.
Marginalanteckningar
Marginalanteckningar kan anses vara en kortare typ av sammanfattningar som man skriver direkt på pappret vid sidan av texten du läser. Idag läser man allt mer på skärm och då blir det inte snyggt om man skriver med penna på skärmen. Därför kan man hellre skriva kortare sammanfattningar av varje stycke eller avsnitt beroende på hur lång texten är i ett separat dokument. Textens omfattning och komplexitet bestämmer hur mycket du bör anteckna vid sidan av.
I många fall handlar det om att göra generaliseringar; alltså slutsatser; tycker 67 personer av 100 mer om hallon än om blåbär kan man skriva: de flesta föredrar hallon. Problemet med generaliseringar är när man använder dem som underlag för vidare resonemang; t.ex. att hävda att svenska folket föredrar hallon. Generaliseringar är enbart bra för att få en övergripande och framför allt förenklad bild av sakförhållanden, men var försiktig.
Finns det några riktlinjer över vad man ska anteckna? Egentligen inte, men man kan systematisera processen genom att göra regelbundna anknytningar kopplade till stycken eller avsnitt. Finns det inte något relevant fortsätter man läsa tills man kan hitta något som är värt att anteckna. Även här bör du vara sparsam och göra relevanta urval, vilket blir lättare desto mer erfarenhet du har och hur väl insatt du är i innehållet.
Flertalet läroböcker använder marginalanteckningar för att förtydliga innehållet i texten, se exempel (bild).
Faktaläsning / Övning 1 |
|
Läs text, gör understrykningar och marginalanteckningar. Byt underlag med varandra och jämför varandras understrykningar och marginalanteckningar. Vidare diskusionsunderlag: se lärarens understrykningar och marginalanteckningar.
Svenska 1: arbeta med text om Romantiken.
Svenska 2: arbeta med text om Existentialismen.
Svenska 3: arbeta med text om Språkhistoria.
Faktaläsning / Avslutande skrivuppgift |
|
Avslutande skrivuppgift ska belysa utveckling genom att elever i svenskkurserna inleder sina svenskstudier genom att göra en Inledande skrivuppgift
.
Medan Inledande skrivuppgift baseras på skönlitterärt skrivande ska detta vara ett prov på mer formellt (vetenskapligt) skrivande.
Du ska läsa en faktatext och skriva en sammanfattning av den på 400-900 ord.
Svenska 1: arbeta med text om Romantiken.
Svenska 2: arbeta med text om Existentialismen.
Svenska 3: arbeta med text om Språkhistoria.
Faktaläsning / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2013)