www.larare.at

Dramatik

Definition av drama: ett skådespel. En berättelse som spelas upp inför publik av skådespelare. En skildring av fiktiva eller icke-fiktiva händelser med hjälp av monologer (en persona talar) och dialoger (flera personer talar). Drama kan spelas på scenen, på film eller på radio. Drama kallas vanligtvis  pjäser , och de som är konstnärliga ledare och bestämmer över utförandet kallas för dramatiker.

"För att göra sina pjäser dramatiska strävar dramatiker efter att gradvis bygga publikens känslor av spänning och förväntan när historien utvecklas. Dramatisk spänning växer när publiken ständigt undrar "Vad händer härnäst?" och förutse resultaten av dessa händelser. Teatern skildrar inte hur det är utan mer hur det känns, därför blir det ofta överdrivet. I ett mysterium byggs till exempel dramatisk spänning genom hela handlingen tills ett spännande eller oväntat klimax avslöjas.

Dramatisk spänning handlar om att hålla publiken gissande. Kommer Oidipus i den forntida grekiska tragedin Oidipus, någonsin att räkna ut att han genom att döda sin far och sova med sin mor orsakat pesten som förstörde hans stad, och vad kommer han att göra åt det om han gör det? Kommer prins Hamlet någonsin att hämnas sin fars död i Shakespeares Hamlet och bli av med hans irriterande spöke och syner av flytande dolkar genom att mörda pjäsens antagonist Claudius?"

Källa

Dramatik är en av de tre huvudgenrerna och innebär handling eller skådespel - brukar också kallas för teater. Genrens texter är skrivna för att framföras på scen av skådespelare - oftast i replikform: monologer (en talare) eller dialoger (samtal mellan minst två aktörer).

Läs mer om genrebegreppet .

 

Dramatik / Tillbakablick
  

Genom litteraturhistorien har synen på hur dramatik ska skrivas och framföras förändrats. Under antiken var pjäserna indelade i två grupper; antingen var det tragedier eller komedier.

Dramats storhetstider var under antiken och renässansen, men också under franskklassicismen.

Dramat som genre utvecklades i antikens Grekland ca 500 fKr. De första föreställningarna bestod enbart av körer och sången hade stor betydelse. Senare klev körledare ner på scen och blev därav huvudrollsinnehavare med pratroller.

Dramat blev mycket populärt i och med de årliga dramatävlingarna under Dionysosfesten.

Manliga skådespelare spelade både kvinnor och män och inte förrän under romarriket dök det upp kvinnliga skådespelare.

"Teatern bestod rent fysiskt av en rund scen, en kuliss, kallad "skene" och så läktare i halvcirkelform runt scenen. Skådespelarna gick på höga styltliknande skor och bar masker."

Typer av dramer:

  • tragedier med tragiska slut
  • komedier med lyckliga slut
  • satyrspel som kretsade kring myter

Under renässansen på 1500-talet upplevde dramat ännu en storhetstid efter en väldigt undanskymd existens under medeltiden. Speciellt i England fick den en enorm spridning tack vare den elisabetanska teatern med Shakespeare i spetsen. Hans skrev både komedier, tragedier, historiska dramer och lustspel. Hans största komedi är nog Mycket väsen för ingenting och hans mest kända tragedi är antingen Hamlet eller Romeo och Julia. Mest kända historiska drama är nog: Julius Caesar.

Under klassicismen (1600) skulle pjäserna följa en fastslagen struktur - det rådde stränga regler hur ett dramatiskt verk skulle se ut, t.ex. skulle handlingen i pjäsen följa ett huvudspår, utspela sig under maximalt 24 timmar och vara belägen till en och samma plats. Det fick inte finnas några parallellhandlingar eller förflyttningar i tid och rum.

På 1600-talet sökte man inspiration från det antika dramat och uppsatte "regler" för hur ett drama skulle vara uppbyggt. Den skulle strikt följa de tre enheterna: tiden, rummet och handlingen: en handling, ett dygn och ett rum. Största dramatikern från denna tid var Molière som bland annat skrev komedierna Tartuffe, Den inbillade sjuke och Den girige.

Källa

 

Dramatik / Form
 

Att arbeta med drama

Ett drama kan uppspelas på många olika vis; du kan läsa, du kan lyssna och du kan titta. Dramat är ursprungligen tänkt som scenkonst som ska uppspelas av skådespelare inför en publik.

När du arbetar med ett dram kan du se till följande:

  1. Dramats personer
  2. Dramats handling och uppbyggnad
  3. Dramats repliker
  4. Dramats scenbild

Dramatik / Det grekiska dramat
  

Aischylos

Aischylos är den äldste av de tre (525-456 f.Kr.). Han införde en andra skådespelare i dramat. Aischylos dramer handlar om gott och ont, om skuld och straff. "Blott genom lidande kan visdom vinnas", menar han.Orestien är hans mest kända drama.

Sofokles

Sofokles (496-406 f.Kr.) införde en tredje skådespelare i dramat (och fler än tre blev det aldrig) och iakttog noga de tre enheterna tid, rum och handling. Av hans 111 skådespel finns sju bevarade, bl a Antigone, Kung Oidipus och Elektra. Det svåraste brottet är enligt Sofokles människans hybris, hennes övermod när hon tror sig kunna trotsa gudarna eller tvivlar på oraklets spådomar. Flera av Sofokles dramer handlar om motsättningen mellan gudarnas vilja och människornas.

Euripides

Euripides (480-406 f.Kr.) anses ha varit den förste yrkesförfattren i Aten. Han var en antikens Strindberg, som intresserade sig för de särpräglade, de som styrs av sin lidelse. Han var också den förste store kvinnoskildraren i dramatiken, och beskrev ofta den förödelse som kärleken kan ställa till med. I flera av hans skådespel har kvinnor ledande roller, bl.a. i Medea och Elektra.

Källa

Läs mer om Antigone, Orestien , Oidipus och Medea

 

Dramatik / Analysera
 

Läs ett antikt drama, exempelvis Medea, Antigone eller Kung Oidipus. Gör sedan en kort analys med hjälp av nedanstående analysschema.

Författaren: Vilka frågor och problem brukar han ta upp?
Dramats förhistoria: Vad är bakgrunden till den historia som spelas upp?

Expositionen: Var i texten finns de avsnitt som ger oss de bakgrundsfakta och upplysningar som behövs för att vi ska förstå intrigen?

Intrigen: Hur skulle man kortfattat kunna redogöra för handlingen som utspelar sig på scenen?

Huvudpersonen: Vem är huvudpersonen? Hur framställs han/hon?

Motivet: Vilka olika motiv hittar du i dramat? Ett vanligt motiv är människan som kämpar mot ödet, gudarna eller makten.

De tre enheterna: Hålls dramat samman kring de tre enheterna tid, rum och handling?

Peripeti: Var äger dramats vändpunkt rum?

Hybris: Trotsar huvudpersonen gudarna? Överskrider han/hon mänsklig rätt?

Syfte: Vad vill författaren säga med detta drama?

Problematik: Känns dramats frågeställningar aktuella idag?

Källa

 

Dramatik / Kända dramatiska verk
  

"Hamlet" av William Shakespeare

Pjäsen handlar om prins Hamlet av Danmark, som efter sin fars död upptäcker att hans far mördades av sin egen bror, nuvarande kung Claudius, som också har gift sig med Hamlets mor. Hamlet kämpar med sin sorg och vrede och försöker hämnas sin fars död samtidigt som han kämpar med moraliska och existentiella frågor.

"Körsbärsträdgården" av Anton Chekhov

Pjäsen skildrar familjen Ranevsky, som återvänder till sitt familjegods, inklusive en körsbärsträdgård, efter en tid i utlandet. De står inför ekonomisk ruin och hotet om att förlora sin älskade egendom. Pjäsen utforskar teman som förändring, förlust och nostalgi.

"Oidipus" av Sofokles

Pjäsen följer kung Oidipus av Thebe, som försöker lösa en pest som drabbat staden genom att avslöja mördaren på den tidigare kungen Laios. Under utredningen upptäcker Oidipus sanningen om sitt eget ödesdigra öde och skuld.

"Häxjakten" av Arthur Miller

Pjäsen utspelar sig under Salem-trolldomsrättegångarna på 1600-talet och berättar historien om hur falska anklagelser om häxeri leder till masshysteri och förföljelse i en puritansk samhälle. Den avslöjar de farliga konsekvenserna av masshysteri och moralisk fanatism.

"Ett dockhem" av Henrik Ibsen

Pjäsen följer Nora Helmer, en kvinna som lever i en tilsynes lycklig familj men som döljer en hemlighet. Handlingen kretsar kring Noras försök att bevara sin hemlighet och de feministiska teman som uppstår när sanningen kommer fram.

"Vildanden" av Henrik Ibsen

Pjäsen handlar om Gregers Werle, som återvänder till sin barndomsvän Hjalmar Ekdals familj och avslöjar hemligheter som får förödande konsekvenser. Pjäsen utforskar teman som lögn, illusion och moral.

"I väntan på Godot" av Samuel Beckett

Pjäsen följer två karaktärer, Vladimir och Estragon, som väntar på en man vid namn Godot som aldrig kommer. Under deras väntan utforskar pjäsen existentiella frågor och meningslöshet i tillvaron genom absurd dialog och situationer.

"Tartuffe" av Molière

Pjäsen handlar om en girig och hycklande bedragare vid namn Tartuffe, som lyckas övertala en rik familj, familjen Orgon, att han är en gudfruktig man och övertalar dem att ge honom allt de äger. Handlingen kretsar kring avslöjandet av Tartuffes bedrägeri och dess konsekvenser.

"Den girige" av Molière

Pjäsen följer den girige Harpagon, som älskar pengar över allt annat. Han planerar att gifta bort sina barn i syfte att öka sin förmögenhet, och handlingen kretsar kring de komiska och absurda situationer som uppstår på grund av hans girighet.

"Linje Lusta" av Tennessee Williams

Pjäsen utforskar relationerna och konflikterna inom en dysfunktionell familj på en avlägsen ö i Mississippi. Den skildrar familjemedlemmarnas längtan, lögner och komplicerade kärleksförhållanden.

"Lång dags färd mot natt" av Eugene O'Neill

Pjäsen utspelar sig under en lång dag i en familjs liv och belyser deras förluster, konflikter och olyckliga förflutna. Den skildrar en familjs smärtsamma relationer och självdestruktiva beteenden.

"Mor Courage" av Bertolt Brecht

Pjäsen följer den tuffa och överlevnadstörstande Mor Courage som driver en vagn med förnödenheter under det trettioåriga kriget. Handlingen undersöker moralens prövningar i en krigstid och de tragiska följderna av Mor Courage beslutsamma överlevnadsstrategier.

"Fröken Julie" av August Strindberg

Pjäsen berättar historien om en oberäknelig ung adelsdam, Julie, och hennes relation till sin tjänare Jean. Den belyser klasskamp, makt och sexualitet.

  • Manus med scenhänvisningar (Word-format)
  • Filmatisering av Strindbergs Fröken Julie av Liv Ullman: Miss Julie (2014) IMDB
  • Dokumentär om Tommy Berggrens uppsättning av pjäsen: del 1 och del 2 (YouTube)

"Personkrets 3:1" av Lars Norén

Pjäsen skildrar livet på ett behandlingshem för människor med olika psykiska problem och missbruk. Den utforskar de komplexa relationer som utvecklas mellan personalen och patienterna samt de moraliska och etiska dilemman de ställs inför.

"Cheek to Cheek" av Jonas Gardell

Pjäsen är en mörk komedi som utforskar teman som familj, identitet, sexualitet och relationer. Handlingen kretsar kring huvudpersonen Mårten som har en komplicerad relation med sin familj, särskilt sin far. Pjäsen tar även upp frågor om homosexualitet och hur samhället och familjen kan påverka en persons självbild och självacceptans.

"Cheek to Cheek" (1997) (YouTube)

 

Dramatik / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)