www.larare.at

Litteraturhistoria

Litteraturvetenskap har flera ingångar och enligt egen mening är första steget: författarna, därefter vad de skrev; både verk och innehåll, samt stilistik och tematik. Avslutningsvis för att binda ihop säcken sammanställer man ett urval av författare som representerar ett tema, en viss tidsperiod eller en idétradition som med fördel kan anknytas till en historisk tid.

Det finns också en poäng med att anknyta detta till vår samtid och kanske också plocka ut det allmängiltiga för att visa på att människan inte förändrats speciellt mycket.

Litteraturhistorian har varit ett ständigt uppror: ett växelspel mellan olika trender, precis som modetrender i ett varannan epok-system. Antiken var hipp medan Medeltiden bröt upp det konstnärliga genom att lägga en religiositetens fernissa på allt: allt präglades av religion!

Renässansen tyckte att Medeltiden var tråkig och att Antiken blev hipp igen.

Upplysningen däremot tyckte inte att Renässansen var tillräckligt vetenskapliga och verkligheten blev faktisk!

Romantiken tyckte att upplysningsmännen var alltför vetenskapliga och missade det mänskliga! Och så tyckte de att både Antiken och Medeltiden var användbart inom det romantiska projektet.

Realismen tyckte att romantikerna var för romantiserande och tog vid där Upplysningen slutat och ville få in både fysisk och psykisk verklighetsavbildning.

Modernismen ville gå emot allt! De tyckte att Realisterna var för sakliga och framför allt tråkiga vad gäller språkanvändningen. Upproret var ett självändamål hos Modernisterna; ett självändamål som man inte längre trodde på under Postmodernismen då man plockade ner allt i mindre bitar för att verkligen förstå.

Alla tider har alltså haft sin egen syn på vad som är god litteratur och vad som anses som konst. Men litteraturhistorian är mycket mer än en konsekvens av reaktion och motreaktion. Jag kan tycka att litteraturhistoria främst handlar om...

    1. hur människans sätt att förstå och beskriva verkligheten växlar
    2. hur genrer och litterära grepp uppstår och utvecklas
    3. hur olika stilgrepp formar och skapar förutsättningar för skapande
    4. om de villkor under vilka utvecklingen sker – hur författarna levde och hur människan och samhället skildras

Litteraturhistoria är TEXTER

Och vill du läsa mer kan du klicka in på Klassiker.

 

Litteraturhistoria / Kanon
  

Det är bara en bråkdel av all litteratur som hamnar i den västerländska litterära kanon (kaaaanon). Kanon betyder: urval och bevarande av betydelsefulla texter som ska förmedlas till kommande generationer. Urvalet ligger hos inflytelserika personer och urvalet bygger på att förmedla texter som säger något om mänsklighetens historia.

Men varför behövs den västerländska litterära kanon?

Därför att ni själva ska ingå och ta del av den västerländska kulturen så att ni i er tur kan förmedla den vidare. Litteraturläsningen ska vara utvecklande för ert eget tänkande och skrivande. Litteraturläsning är ett sätt att ta till sig nya idéer och utveckla egna. Världen växer genom litteraturläsning!

Mansdominerad litteraturkanon

Feministisk litteraturkanon

 

Litteraturhistoria / Genre
  

Genrer

 

Litteraturhistoria / De litteraturhistoriska epokerna
  

Man brukar dela in tiden i olika litterära epoker. Denna epokindelning ligger nära den som används inom historia.

En kronologisk ordning:

  1. Forntiden - ca 3000 f.Kr.
  2. Antiken – ca 500 – 500 e. Kr.
  3. Medeltiden - ca 500 - 1500-talet
  4. Renässansen - 1400-1500-tal
  5. Barocken - 1600-talet
  6. Klassicismen - mitten av 1600-tal & början av 1700-talet
  7. Upplysningen - 1700-talet
  8. Romantiken - slutet 1700-tal, mitten 1800-tal
  9. Realismen - ca mitten 1800-tal
  10. Naturalismen - slutet av 1800-tal
  11. Modernismen - ca 1900 -1945
  12. Postmodernismen - 1945-

Se tidslinje över de litterära epokerna.

Använd gärna följande Google-dokument som anteckningsmaterial när ni jobbar med de litterära epokerna.

Filmklipp:

Ta gärna del av Litteraturbankens skola.

 

Litteraturhistoria / Tack vare...
 
Renässansen
Upplysningen
Romantiken

Tack vare Forntiden har vi:

  • kunskapen om att bygga gigantiska byggnader
  • idén om att ett samhälle ska ledas av en stark ledare

 

Tack vare grekiska Antiken har vi:

  • alfabetet som möjliggör berättande texter med större variation och innehåll
  • tron på vetenskapen som utvecklande
  • demokrati
  • skådespelet som underhållning
  • samhällsbygge

 

Tack vare romerska Antiken har vi:

  • användningen av landvinningar och kolonisering (från latinet och betyder "befallning", "myndighet", "herravälde") som medel att nå ekonomisk och nationell expansion
  • tron på kriget som maktfaktor
  • ingenjörskonsten (tekniska innovationer i samhällsbyggandet: krigsmaskiner, cement, avloppssystem; viadukter)

 

Tack vare Medeltiden har vi:

  • en dominerande tro i Europa: kristendomen
  • ett enat Europa (som enades med hjälp av kristendomen)
  • EU-tanken (kristendomen som enande kraft byts ut mot ekonomi)
  • spridningen av en lära (Bibeln i bokform blir lätt att sprida och bidrar till kristendomens framgång)

 

Tack vare Renässansen har vi:

  • antikens idé(tradition),
  • användningen av ett förflutet som medel att prägla den egna tiden,
  • individualismen
  • geniet (universalmänniskan)

 

Tack vare Upplysningen har vi:

  • Tron på vetenskapens möjligheter
  • Tron på det rationella
  • Kunskapsspridning som självändamål

 

Tack vare Romantiken har vi:

  • Bilden av konstnärsgeniet
  • Berättandet och berättelserna som något livsviktigt

 

Tack vare Realismen har vi:

  • krav på litteraturen som verklighetstrogen
  • romaner som avbildar verkliga personer och händelser
  • socialrealistisk litteratur
  • journalistiska romaner sk dokumentärromaner

 

Tack vare Modernismen har vi:

  • Det moderna gränsöverskrivande konstbegreppet
  • Konstnären som ifrågasätter och kritiserar tidigare konst
  • Experimentlustan inom konst

 

 

Litteraturhistoria / Övningar och uppgifter
  

Övning 1 - Fyll i faktablad om de olika litterära epokerna: Forntiden - Medeltiden och Renässansen - Romantiken - överkurs: Realism - Postmodernism (Google-dokument)

Arbetsuppgift 1 - koppling: text, författare och litterär epok

Till grund för arbetet är en övergripande sammanfattning av de litterära epokerna. Därefter ska du välja eller tilldelas en epok som du ska specialisera dig i.

Tanken är att du ska göra en djupdykning i ett utav de litterära epokerna och presentera det för dina klasskamrater - på såvis lär ni er av varandra och du får allmän kunskap om alla epokerna och fördjupade kunskaper i ett.

För det första ska ni beskriva den litterära epoken; alltså ta upp fakta om, för det andra ska ni bearbeta fakta (fakta blir kunskap om man bearbetar det - fakta är meningslöst om den inte går att tillämpa) - därefter relaterar (kopplar) ni epoken till en text som ni i sin tur kopplar till en författare som var verksam under epoken. Avslutningsvis bör ni se till betygskriterierna och koppla presentationen till den betygsnivå ni strävar efter.

Glöm inte att vara både mottaglig och kritisk när det gäller fakta. Studera texten, analysera den och utgå ifrån vad som är tidstypiskt och vad som är typiskt stilistiskt sett (hur det är skrivet) och koppla det till den litterära epoken. Arbetet ska innehålla fakta, reflektion och analys. Med andra ska du presentera fakta och använda fakta och avslutningsvis tillämpa (använda) fakta för att analysera en text. Du ska också reflektera över resultatet - alltså i hur stor grad följer texten de riktlinjer som anses vara typiska för just den litterära epoken?

Detta arbete ska göras i grupp; för det första för att: ensam är inte stark, för det andra: vi ska hinna med alla redovisningar inom rimlig tid. Och så är grupparbete givande och bra övning inför vidare studier och arbete.

När det gäller redovisningsform rekommenderar jag:

1) En Power Point-presentation inför klassen

Vill du ha hjälp med Power Point - klicka här.

2) En traditionell redovisning inför klassen

 

Litteraturhistoria / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)