 |
Ordlista
|
|||||
|
|
Ordlista: Introduktion |
 |
Ordlista kopplad till styrdokument i Svenska.
Ordlista A - E |
|
Allmänmänskliga förhållanden
= förhållanden som kan anses gälla för alla människor. Allmänmänskliga förhållanden är förhållanden som människor kan förstå och identifiera sig med, oberoende av tid och rum. Det kan handla om existentiella frågor om liv och död, kärlek och relationer, sorg, utanförskap eller godhetens och ondskans natur, ämnen som handlar om hur det är att leva som människa – och den erfarenheten delar vi alla. Att lyfta fram dessa och andra allmänmänskliga teman bidrar till en förståelse för att likheterna mellan människor är större än skillnaderna.
Analys
= mycket noggrann undersökning av något. Dela upp en helhet i beståndsdelar. Syftet med analysen är att du ska hitta enskilda delar och egenskaper så att du bättre förstår helheten. Att analysera förutsätter att man använder sig av lämpliga språkliga och kanske också språkvetenskapliga begrepp, och inte nöjer sig med allmänspråkliga ord och uttryck. Använd gärna mall. mer om Analys.
Argumentera
Föra fram en åsikt och visa att den både är rimlig och trovärdig. Detta gör du med relevanta argument. Mer om Argumentation.
Argumenterande text
= text som presenterar ett ställningstagande (en tes eller ett påstående).
Aspekt
= perspektiv/synvinkel.
Bearbetning av text
= genomgång av text då man ser till (kontrollerar) både det språkliga och innehållsliga.
Begrepp
= ord. Se olika Ordlistor.
Bedöma/utvärdera
Ska du bedöma eller utvärdera något, måste du ta reda på hur bedömningen eller utvärderingen ska göras. Det är skillnad på hur bra något är utfört och hur nytänkande det är. En bedömning eller utvärdering ska alltid kunna motiveras med hjälp av exempel.
Utvärdering brukar också vara en verksamhet som följer ett genomfört arbete eller presentation. En "kvalitétskontroll" för att se vad som gick bra och vad som gick mindre bra och vilka förbättringar man ska sätta in inför nästa gång. Läs mer om Respons.
Belysande exempel
= ett exempel som förtydligar sakfrågan.
Berättande
= förklarande i t.ex. form av återberättelse; redogörelse över en händelse, instruerande i t.ex. form av instruktion eller underhållande i t.ex. form av skönlitteratur.
Berättartekniska begrepp
= ord som höjer läsupplevelsen
Bärande tanke
= huvudsaklig tanke/idé som präglar materialet.
Centrala motiv
= huvudsaklig mening eller huvudbudskap. Läs mer om Centrala motiv.
Citatteknik
= hur man ska att återge en annan text ordagrant. Lär dig Citera rätt.
Diskutera
För det första ska en sakfråga lyftas och vridas och vändas ur olika synvinklar för att diskussionen ska bli nyanserad och inte enkelsprårig. En diskussion ska både innehålla fakta. ett källkritiskt förhållningssätt och egna åsikter. Det är viktigt att du håller dig till ämnet. Diskussionen ska vanligtvis leda fram till en slutsats, men behöver egentligen inte det för samtalet är viktigare än resultatet. Var försiktig att din diskussion inte enbart bli en presentation av subjektiva synpunkter. Du behöver både vara lyhörd och redo att ändra ställningstagande samt för en tes. Läs mer om Seminarie.
Disponerad och väldisponerad
= ordning i upplägg och god ordning i upplägg. Innehållet följer en röd tråd. Läs mer om Den röda tråden.
Epok
= tidsperiod. Tidslinje över de litterära epokerna.
Ordlista F - K |
|
Formellt språkbruk
= opersonligt, sakligt och konkret språkanvändning. Läs mer om Formella texttyper.
(Goda) formuleringar
= välgjorda meningar - både vad gäller meningskonstruktion, meningslängd och ordval. Goda formuleringar kan och bör se olika ut; t.ex. ser de olika ut för skönlitterär text och faktatext. I skönlitterär text är formuleringarna målande och ibland till och med metaforiska och medvetet oprecisa för att skapa en viss (konst)upplevelse, vilket de inte får vara i en faktatext där formuleringarna ska vara precisa och koncisa: innehållet ska konkretiseras. I skönlitterär text är alltså formens främsta syfte att öka (konst)upplevelsen medan det i faktatexten är informationen som ska förmedlas så klart och tydligt som möjligt. I vissa texttyper sammanblandas dessa typer att formulera sig; t.ex. i essäer, litteraturanalyser och recensioner.
Fras
= termen fras (nominalfras, prepositionsfras etc.) har hittills varit sparsamt använd inom skolans grammatikundervisning, men har varit ett självklart redskap för förståelsen av hur språket fungerar inom språkvetenskapen under en mycket lång tid. Läs mer om Fras.
(Ge) förslag
Att ge förslag innebär ett förbättringsarbete där man jämför olika lösningar eller åsikter och sedan för fram egna förslag, antingen som komplement eller stöd. Det kan både handla om hur något är genomfört eller hur innehållet är beskaffat.
Generaliseringar
= dra (förenklade) slutsatser utifrån majoritet av data, t.ex. om en enkät visar att 7 av 10 äter geleråttor till fredagsmyset kan man säga: de flesta i Sverige föredrar geleråttor till fredagsmyset.
Genre
= i ämnesplanen för svenska används termen genre endast om de litteraturvetenskapliga genrerna 1) prosa, 2) poesi och 3) dramatik. Läs mer om Genrer inom litteraturhistoria.
Grammatik
= grammatisk kunskap är kunskap om språkets uppbyggnad, som bland annat har som uppgift att ge redskap för att tala om språk och analysera språk. Ett annat syfte är att öka elevernas språkliga medvetenhet. Med formuleringen hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur de samspelar i grammatiken avses ordbildningskunskap samt kunskap om hur fraser, till exempel substantivfraser/nominalfraser eller prepositionsfraser samt bisatser, är uppbyggda och fungerar grammatiskt, till exempel som subjekt och objekt (satsdelar). Läs mer om Grammatik.
Grundläggande regler
= ursprungliga regler.
Huvudtanken i det lästa
= övergripande idé i texten. Dominerande budskap i det lästa.
Idéströmningar
= dominerande tankar som sprids vidare.
Informellt språkbruk
= vardaglig användning av språket. Läs mer om informella texttyper.
Integrera
= införa eller ta med i ditt material.
Integrerat
= något som är infört i ett material.
Jämför
När du jämför ska du använda olika källor och jämföra deras viktighet, hållbarhet, förslag, åsikter och/eller argument.
Klart och varierat
= tydligt, begripligt och presenterat på olika vis eller ur olika perspektiv.
Kommunikationssituationen
= omgivningen påverkar ditt sätt att prata. Läs mer om Kommunikation.
Konsekvent
= göra lika fram till slutet.
Kritisk granskning av text
= både ifrågasätta avsändare (den som skrivit texten), granska språk och textens upplägg.
Källkritik
= kontrollera/granska och värdera avsändare (den som producerat materialet). Läs mer om Källkritik.
Ordlista L - R |
|
Ledigt språk
= personlig (informell) användning av språk.
Litterära verkningsmedel
= språkliga "knep" som gör materialet mer konstnärligt och höjer därigenom dess värde. Skönlitterära verkningsmedel är berättartekniska och stilistiska medel som har betydelse för det intryck texten gör på läsaren. Exempel är metaforik, symbolik, rytm och meter. Läs mer om Litterära begrepp och Litterära uttryck.
Med säkerhet
= framställning är genomförd väl och övertygande.
Metodiskt och strukturerat
= systematiskt bearbetad framställning; ett väl genomarbetat och väldiponerat material.
Mottagaranpassning
= man anpassar språkanvändning utefter åhörare/publik. Läs mer om Mottagaranpassning.
Motiv
= grundsyn eller huvudtanke i en berättelse. Verkets byggstenar.
Man skulle kunna se temat som det övergripande: "paraplyet". Och under paraplyet finns de olika motiv som utgör all olika händelser och situationer i berättelsen. Motiven konkretiserar temat.
Man kan likna temat vid en tavla: själva helheten; konstverket medan det som synns i tavlan är själva motivet som förstärker och lyfter fram tavlans värde: temat.
Man kan också se motivet som anledningen till temat; i t.ex. Shakespeares Romeo och Julia är motivet släktfejd vilket förstärker kärlekstemat.
Läs mer om Centrala motiv.
Någon aspekt
= väljer perspektiv; väljer att utgå utifrån en viss synvinkel.
Nyanserat
= utifrån fler än en synvinkel eller med belägg utifrån fler källor än en.
Perspektiv och relevanta perspektiv
= synvinkel och väl valda perspektiv i relation till ämne/tema.
(Med god) precision
= noggrann och exakt framställning.
Presentation
En presentation är en "uppvisning" av ett arbetsmaterial eller resultat; ett ämne som bör vara tillräckligt innehållsrikt för att kunna leda fram till vidare diskussion.
Presentationstekniskt hjälpmedel
= tekniskt hjälpmedel som stärker och förtydligar din presentation. Läs mer om presentationstekniska hjälpmedel.
Redogöra
= förklara ett material eller ett händelseförlopp (systematiskt).
(Att ge) respons
= ge omdöme på någon annans text, tal eller presentation. Läs mer om Respons.
Referatteknik
= hur man ska markera att man återger någon annans text. Läs mer om Referat.
Reflektera
= fundera över och/eller värdera ett sakförhållande. När man reflekterar betraktar man något ur olika aspekter, läser mellan raderna, ser samband och tolkar materialet.
Det är viktigt att ge exempel som förtydligar hur du tänker och att du hänvisa till källor du använt. Det räcker inte att säga att ”det håller jag med om” och "det håller jag med om". Motivera och stöd dina reflektioner med relevanta exempel. Man bör också komma till någon form av slutsats, men det är inte det viktigaste.
Resonera
= dra slutsatser eller göra logiska slutledningar. Belysa för- och nackdelar och därefter ta ställning.
Retoriska arbetsprocessen
= att behärska grunderna i den retoriska arbetsprocessen handlar inte främst om att kunna redogöra för den retoriska arbetsprocessens olika delar, utan att kunna tillämpa den som stöd i sitt arbete med texter och muntlig framställning. Eleven kan till exempel göra en skriftlig eller muntlig framställning om språk eller litteratur. På så sätt integreras flera mål i undervisningen. Läs mer om Retorik.
Retoriska begrepp
- Intellectio: att ta reda på hur en aktuell kommunikationssituation ser ut och utifrån den formulera ett syfte med sin muntliga framställning.
- Inventio: att finna lämpligt stoff och goda argument.
- Dispositio: att organisera stoff och argument på lämpligt sätt.
- Elocutio: att välja språk och stil.
- Memoria: att på ett ändamålsenligt sätt använda manus och presentationstekniska hjälpmedel.
- Actio: att välja lämpligaste framförande med hjälp av kropp och röst.
= den retoriska arbetsprocessen har stora likheter med processkrivande. De sex delarna är:
Läs mer om Retorik.
Retoriska verkningsmedel
= språkliga "knep" som gör talet mer konstnärligt/effektivt och höjer därigenom dess värde. Retoriska verkningsmedel är taltekniska och stilistiska medel som har betydelse för det intryck framställningen gör på läsaren. Exempel är stilfigurer av olika slag och en genomtänkt disposition (ordning). Läs mer om Retorik.
Ordlista S - U |
|
Sakprosa
= sakprosa är olika slags informerande texter eller texter som har som syfte att påverka, till exempel samhällsinformation, bruksanvisningar, journalistiska texter, faktatexter samt vetenskapliga och populärvetenskapliga texter. Sakprosatexter är ofta praktiska och målinriktade och har inte främst ett estetiskt syfte. Läs mer om Brukstexter.
Sats
= del i en mening. Läs mer om Sats.
Sovra
= läsa snabbt och ytligt
Språkbruk
= situation bestämmer sätter man talar på. Läs mer om Språksociologi.
Språket är träffsäkert
= ordval och /eller formuleringar är väl valda och välkomponerade.
Språklig variation
a) varierande meningsbyggnad, meninglängd och ordval. Läs mer om Meningsbyggnad.
b) olika lekter: sociolekt, kronolekt och sexolekt, olika dialekter och minoritetsspråk. Läs mer om Språksociologi.
Språkriktighet
= termen språkriktighet syftar på sådant som kan anses vara riktigt eller felaktigt, såsom stavning, användning av skiljetecken, ordformer, fasta konstruktioner och meningsbyggnad. Texter ska inte bara följa normer för språkriktighet. De ska liksom muntliga framställningar också fungera väl i sitt sammanhang. Ämnesplanen lägger vikt vid egenskaper som inte direkt kan hänföras till språkriktighet, utan som snarast hör till den kommunikativa kvaliteten och den globala textstrukturen i stort. Detta är uttryckt i kunskapskraven som anpassningtill ämne, syfte, mottagare och kommunikationssituation. Läs mer om Språkriktighet.
Språksituationen
= när människor talar kommunicerar de mer än det som faktiskt sägs. Språkbrukares språkliga beteenden väcker ofta känslor som inte alltid kommer upp till en medveten nivå, men färgar uppfattningen om den som talar. Att bli varse detta faktum och reflektera över språkets roll vid möten med andra människor främjar den personliga utvecklingen och ger eleverna redskap för att reflektera över grupptillhörighet och språkbruk. Attityder till språklig variation handlar till exempel om attityder till dialekter, sociolekter, kronolekter eller grad av formellt eller informellt språkbruk i olika kommunikationssituationer. Läs mer om Språksociologi.
Stilistiska begrepp
= Ord som på något sätt "höjer" texten. Läs mer om Stilfigurer, Stil och Skrivteknik
(Ta) ställning till
För att kunna ta ställning till något krävs oftast att du undersöker sakfrågan först, söker efter flera oberoende källors ställningstagande/åsikt och kanske också diskuterar med någon eller några andra för att få ett mer nyanserat perspektiv. Viktigt är att du redovisar varför du tycker som du gör.
Syfte
= avsikt/mening eller målsättning
(med) säkerhet kontra med viss säkerhet
= utföra en uppgift korrekt kontra nästan.
Tema
= ämne eller verkets grundtanke.
Man skulle kunna se temat som det övergripande: "paraplyet". Och under paraplyet finns de olika motiv som utgör all olika händelser och situationer i berättelsen. Motiven konkretiserar temat.
Man kan likna temat vid en tavla: själva helheten; konstverket medan det som synns i tavlan är själva motivet som förstärker och lyfter fram tavlans värde: temat.
Man kan också se motivet som anledningen till temat; i t.ex. Shakespeares Romeo och Julia är motivet släktfejd vilket förstärker kärlekstemat.
Läs mer om Tema.
Teori
= en eller flera uppsättningar av modeller som förklarar hur något är och som bygger på teoretisk kunskap istället för praktisk kunskap.
Tes
= ett påstående och/eller ett ställningstagande.
Text
= arbete med texter av olika slag är centralt för ämnet svenska. I ämnesplanen används begreppet text primärt för skrivna texter, men även multimediala texter innefattas, dvs. texter som kombinerar till exempel skriven text, bild och ljud,. I tidigare styrdokument har begreppet det vidgade textbegreppet använts. Den termen används inte i den här ämnesplanen; i stället har preciseringar gjorts om vilken typ av text som avses. Utanför ämnesplanen används begreppet text ibland på ett sätt som även innefattar muntliga framställningar. I ämnesplanen för svenska används i sådana fall i stället formuleringen muntlig framställning.
Texter av vetenskaplig karaktär
= formell och saklig text, men inte fullt ut vetenskaplig. Läs mer om Vetenskapligt arbete.
Textnära litterär analys
= analysen hänvisar ofta till texten man analyserar. Läs mer om Litteraturanalys.
Till viss del
= delvis - en liten del
(tydligt) urskiljbar (disposition)
= Tydligt upplägg i en skriftlig eller muntlig presentation där man utan problem kan följa en röd tråd.
Tolka
Att tolka är en tankeprocess där du försöker förstå ett material; hitta mening och betydelse, kanske också ett budskap som inte är explicit (direkt synligt eller uppenbart).
Det finns alltid flera möjliga tolkningar; vissa mer rimliga än andra därför måste du kunna motivera din tolkning med hjälp av inslag ur materialet.
Vid tolkning får du vara subjektiv och egna erfarenheter som du har kan vara till stor hjälp när du tolkar. Utnyttja den.
Utförligt
= noggrant, korrekt och uttömmande.
Utredande texter
= informativ text om något. Läs mer om Utredande text.
Ordlista V - Ö |
|
Vidgat perspektiv
= öppet förhållningssätt.
Vidgat textbegrepp
= film, ljud, webb och andra medier tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen. Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir filmmomenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och t.ex. filmkunskap blir inte ett eget "underämne" inom ramen för svenskämnet.
Läs mer om Filmanalys, Musik och poesi och Webbplatsanalys,
Viss säkerhet
= inte perfekt.
Visst handlag
= med tillfredsställande resultat.
Väl integrerat
= bra infört. Någonting tillförs som gör innehållet bättre.
Välgrundade (argument)
= bra bevis - god bevisföring. Läs mer om Argumentation.
Värdera
= höja eller sänka materialets värde/status/giltighet. Läs mer om Värderande ord.
(God) åhörarkontakt
= bra kontakt med de som lyssnar till ditt föredrag. Ögonkontakt med publiken samt lyhördhet vad gäller deras förståelse. Du interagerar (samspelar) med publiken. Läs mer om Tala.
(Göra en) översikt
Att göra en översikt innebär i generella drag att du presenterar fakta upplagt efter en logisk princip, till exempel att det viktigaste kommer först. Alltså en redogörelse över helheten så kort som möjligt. Det är viktigt att visa hur de enskilda delarna hänger samman sinsemellan och vad som har stor betydelse.
Översiktligt
= ytligt eller generellt om en helhet.
Övervägande del
= mer än 50%.
Ordlista: Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2013)