www.larare.at

Vetenskapligt arbete

Vetenskap är systematiserad kunskap.

Mål: insikt i vetenskaplig problematik och metodik samt grundläggande regler för vetenskap och kunskapssökande. Men först måste man ha koll på vad kunskap är.

Läs mer om citat om vetenskap Kunskap och se bildspel: Vetenskapsteori och Pseudovetenskap.

Vad är en vetenskaplig text? En vetenskaplig text är skriven av forskare i syfte att presentera forskning. En forskare publicerar sin text för att beskriva sitt forskningsresultat eller för att sammanfatta andras forskning. Den vetenskapliga texten syftar alltså till att presentera och sprida forskningsresultat.

Målgruppen för texten är ofta andra forskare och ämneskunniga inom området. Hur man sprider sitt forskningsresultat ser olika ut beroende på ämne. Inom naturvetenskapliga, medicinska och tekniska områden publicerar sig forskare främst i vetenskapliga tidskrifter medan det för forskare inom samhällsvetenskap och humaniora är lika vanligt att publicera sina resultat i böcker.

Källa

Vad gäller det vetenskapliga skrivandets rent språkliga aspekter så gäller förstås först och främst att språket ska användas korrekt. Språkfel hindrar förståelsen och läsbarheten i texten och kan i värsta fall leda till helt felaktiga slutsatser.

Ett ledord vad gäller vetenskapligt skrivande är tydlighet. Vetenskaplig text som berör komplicerade ämnen behöver vara tydlig för att inte missförstånd ska uppstå. Var därför noga med att använda begrepp och terminologi på ett rättvisande sätt, och förklara svårförståeliga begrepp som du använder i din text för läsaren. Undvik också att använda överdriven metaforik, talspråkliga formuleringar och regionalt färgat språk. Var saklig och precis.

Ytterligare en viktig aspekt av det vetenskapliga skrivandet är språklig effektivitet. I korthet handlar det om att få mycket sagt med få ord. Vetenskaplig text är därför ofta substantivtät och saknar onödiga småord som kan förekomma i mindre formella texter. Samtidigt ska man se upp för att använda ett onödigt tillkrånglat språk.

Undersökningen och resultaten ska stå i fokus i din text. Det betyder att det fästs mindre vikt vid din, det vill säga författarens, roll. Språket ska vara objektivt och inte färgas av personliga åsikter och tankar.

Källa

Vetenskap gör anspråk på sanning som bara är sanna tills någon bevisar motsatsen.

För att ta reda på om en vetenskaplig text är bra eller inte; eller bara få riktlinjer i arbetet med sin egna vetenskapliga text kan man ta hjälp av:

Formulär: Respons på vetenskaplig text

Google-dokument: Respons på vetenskaplig text

Kika gärna på detta filmklipp. En mycket överskådlig och framför allt övertydlig redogörelse över vad vetenskaplighet är.

 

Vetenskapligt arbete / Språket?
  

Inom den formella texttypen bör du anpassa din skrivstil efter syfte, mottagare och förutsättningar.Det formella skrivandet är genomtänkt och korrekt medan det informella skrivandet är mer avslappnat och gränsar till det talspråkliga. Det formella skrivande kräver att du...

  • Skriver korrekt och undviker talspråklighet.
  • Hanterar källor och formalia korrekt.
  • Använder metatext och gör kopplingar och jämförelser i dina resonemang och din diskussion.
  • Är övertydlig; var inte rädd att upprepa dig, men med andra ord.

Bildspel: Formellt skrivande

Metatext

Metatext eller "Låt dispositionen synas!" Man kan göra dispositionen tydlig både grafiskt och språkligt genom att använda sig av det man kallar metatext. Ord och meningar som signalerar hur texten ska läsas.

I inledningen

  • Jag kommer att ta upp...
  • Här följer en genomgång av...
  • Jag kommer att redovisa för de olika...
  • I detta avsnitt prövar jag hur...
  • Detta sker genom att jag först... och därefter...

Metatexten kan upplysa om vad avsnittet inte kommer att ta upp:

  • Jag ska nu ta upp... Frågan om X återkommer jag till...

Metatexten kan t.ex. lyfta kritiska invändningar och reservationer mot tidigare text:

  • Här vill jag nu göra en viktig reservation...
  • Mot detta resonemang finns flera invändningar...

Källa

Användbart: Frasbank med metatext

När du skriver formella texter behöver du tillämpa textbidning (rema och tema bidning) och bisatser.

 

Vetenskapligt arbete / Hur sätter man igång?
  

För det första ska du fundera över varför du skriver ett vetenskapligt arbete och vad syftet är.

De flesta formella texterna är grovt sett indelade i tre delar:

  1. Du skriver vad du ska göra
  2. Du skriver (fakta)
  3. Du skriver vad du gjort och kommit fram till

Därefter ska du formulera och framför allt förtydliga det du ska göra; vad du ska skriva om. Har du en frågeställning i instruktionerna till uppgiften redogör du för den i din text.

Om uppgiften bygger på tidigare arbeten (övningar) ska du samla ihop allting i ett och samma dokument och göra ett urval; alltså ta bort det som inte passar uppgiften och förstärker det som passar. Genom att reducera (ta bort) det som är irrelevant (oviktigt) och bygga ut det som är relevant skapas ett arbetsmaterial: faktadelen i din text.

Nu är det dags att bearbeta fakta. För det första förstå fakta, därefter tolka fakta och avslutningsvis använda fakta när man diskuterar något. En del i detta arbete är att att konkretisera (förtydliga) det abstrakta (svåra) genom att koppla till och jämföra med egna erfarenheter och egen förståelse.

Avslutningsvis summerar (sammanfattar) du det du kommit fram till i din förståelse och framförallt tolkning.

Alltså

  1. Syfte?
  2. Uppgift?
  3. Bearbeta fakta
  4. Relatera fakta till egna erfarerenheter
  5. Dra slutsatser av fakta och egna erfarenheter
  6. Summera arbetet

 

Vetenskapligt arbete / Källhänvisning
  

Läs om Källförteckning

 

Vetenskapligt arbete / Hypotes?
  

Vilka krav bör man kunna ställa på en hypotes? En hypotes bör vara följande saker för att vara acceptabel:

  • Prövbar
  • Enkel
  • Ha räckvidd
  • Vara någorlunda rimlig

Hypotesen ska vara prövbar. Den ska med andra ord kunna prövas för att se om den är genomförbar. Även om den inte går att pröva på direkten, så ska man i alla fall veta hur man ska göra för att testa den.

En hypotes ska med andra ord verifieras eller falsifieras vilket betyder att den antingen stämmer eller inte.

Verifiera = bekräfta att något stämmer

Falsifiera = bekräfta att något INTE stämmer

Enkelhet innebär att hypotesen ska vara så enkelt utformad som den kan vara. Endast de mest nödvändiga begrepp ska användas då det onödigt att krångla till det med en massa komplicerade begrepp; som det heter på engelska "less is more".

Det är bra om en hypotes har räckvidd. Det vill säga att den ska gälla för så många företeelseer som möjligt och inte vara för enspårig. Det är alltså bättre om man kan bevisa att alla planeter snurrar runt solen och inte bara att jorden gör det.

Hypotesen bör slutligen också vara rimlig. Den bör inte säga emot saker som är allmänt accepterade som till exempel Newtons gravitationslag, såvida den inte har mycket bra argument att stödja sig på.

Källa

Vad är skillnaden mellan deduktion och empiri?

Då man använder sig av deduktion för att finna sann kunskap utgår man ifrån en generalisering som man tillämpar på olika situationer. Om denna generalisering visar sig stämma på de situationer man tillämpar de på, så är generaliseringen sann. Man får kunskap genom att dra slutsatser och tillämpa dem, inte genom att undersöka. Exempel på en deduktiv vetenskap är matematiken.

Ett annat sätt att finna kunskap genom är empiri(erfarenhet). Då man tillämpar empiri använder man sig av sina erfarenheter som man förvärvat ute i verkligeheten. Den sanna kunskapen kan man då endast få genom erfarenhet. Exempel på empiriska vetenskaper är bland annat naturvetenskaper och samhällsvetenskaper.

Källa

Jobba med Ignaz Semmelweis

 

Vetenskapligt arbete / Kunskapsbegreppet
  

Kunskap är inlärd teoretisk förmåga att förstå, återge och tillämpa information och idéer (Wikipedia)

Platon: "trosföreställningar som är både sanna och man har goda skäl att tro på"

Fyra kunskapsuttryck (4 F:n)

The big five inom pedagogik (bildspel)

Blooms taxonomi

Doxologi

 

Vetenskapligt arbete / Vetenskapligt arbete
  

Vad är vetenskap?

  1. Gör en Mind Map
  2. Läs mer
  3. Gör en ny Mind Map
  4. Se vad som står i Wikipedia (Vetenskap ) och jämför med Mind Map

 

Vetenskapligt arbete / Arbetsgång
  

En vetenskaplig text är i grund och botten en utredande text och om du inte vet vad det är bör du först lära dig det innan du går vidare. Du kan också ta en titt på följande sajt: Att skriva uppsats .

När du arbetar med att göra en vetenskapligt text är det viktigt att du arbetar regelbundet och disciplinerat med texten. Följande arbetsgång är en standardarbetsgång som är bra att följa:

1. Idé

Det första steget, och ofta det svåraste, är att komma på en idé om vad du vill skriva om. Det är bra att redan nu fundera både över ämne och syfte, alltså vad du vill ta reda på.

2. Material?

Ibland har du en idé, ibland flera. För att testa om dina idéer är genomförbara måste du leta efter material som du kan använda i din undersökning. Det kan t ex vara böcker, artiklar, internetsidor, personer som kan intervjuas.

3. Avgränsa och formulera frågor

Det vanligaste misstaget folk gör när de ska göra ett vetenskapligt arbete är att de försöker göra för mycket. Du måste avgränsa ditt ämne så mycket det går för att arbetet ska vara realistiskt genomförbart.

Det finns två sätt att avgränsa ditt ämne. Det ena är genom att ställa frågor som du sedan försöker besvara genom din undersökning. Att ställa frågor är överhuvudtaget ett måste för att din text ska bli analytisk. Om du inte formulerar några frågor som du försöker besvara blir din text beskrivande istället för analytisk.

Istället för frågor kan man ha en hypotes i ett vetenskapligt arbete. En hypotes är ett antagande om vad man tror att man kommer att få för resultat av undersökningen.

Det andra sättet att avgränsa ditt arbete är genom att avgränsa materialet. Använd inte allt som finns om ditt ämne, utan gör ett urval, t ex efter tid eller typ av material.

Om du lyckas göra en ordentlig avgränsning av material och formulerar precisa frågor som du kan besvara med det material du har, så har du egentligen redan gjort halva arbetet.

4. Metod

Nu är det dags för dig att bestämma dig för din metod, alltså hur du ska arbeta med materialet för att få svar på dina frågor.

Formulera din metod. Fundera över och motivera materialet.

Skriv ner dina tankar om ditt arbete i en promemoria (PM) som du visar för din lärare/handledare.

5. Arbetsfas

Först nu kommer själva arbetsfasen, då du arbetar med materialet och söker svar på de frågor du har formulerat. Var noggrann med att anteckna varifrån du får informationen, så att du kan göra ordentliga källhänvisningar.

Under arbetets gång kan det vara bra att låta din handledare läsa delar av det du skrivit, så att du kan få feedback på det om det behövs.

6. Avslutning

Sista steget är att skriva ihop din avslutning, där du sammanfattar vad du kommit fram till. Se till att återknyta till ditt syfte och dina frågeställningar. Har du fått svar på dina frågor? Varför/varför inte?

7. Granskning

Har du en rätt uppställd källförteckning, innehållsförteckning och ett försättsblad? Gå igenom dina källhänvisningar så att de är korrekta.

Källa

 

Vetenskapligt arbete / Induktion - deduktion
  

induktion: härleda slutsatser från erfarenheter

deduktion: härleda slutsatser från premisser (förutsättningar som man anser vara sanna) ex:

Syllogism

Alla människor är dödliga. P
Aristoteles är en människa. P
Aristoteles är dödlig. S

Satslogik

Om min klocka går rätt så är tåget försenat. P
Tåget är inte försenat. P
Min klocka går inte rätt. Slutsats erhållen med hjälp av MT

 

Vetenskapligt arbete / Vetenskaplig metod
  

1. Kvalitativ undersökning: intervjuer och observationer där man undersöker hur något är eller uppfattas. En kvalitativ undersökning bygger alltså på samtal (spelar ingen roll om du utfört intervjuerna eller någon annan).

2. Kvantitativ undersökning: formaliserade enkäter och statistik som används för att dra slutsatser och generaliseringar. En kvantitativ undersökning är alltså baserad på statistik (spelar ingen roll om du utfört den statistiska undersökningen eller någon annan).

3. En litteraturstudie är i grund och botten en värdering, ett ställningstagande och en förklaring till varför du valt den litteratur du använder i din studie.

 

Vetenskapligt arbete / Filmtajm
  

Film 1: Vad är vetenskap? - skriv förslagsvis i reflektionslogg

Film 2: Galenskaparna parodierar Vetenskap och Folkbildning (VoF) - bilda förslagsvis "bikupor"

Film 3: Vad är vetenskap? // What is science? - skriv förslagsvis i reflektionslogg

Film 4: Snacksen stärker ditt immunförsvar, eller? - jobba med källkritik; hur vi blir manipulerade av reklamfilm

Film 5: Vetenskaplig grund (målgrupp: lärare)

Film 6: En akademisk kvart: Variation i vetenskaplig text på 15 minuter (målgrupp: gymnasieelever)

 

Vetenskapligt arbete / Granska vetenskaplig text
  

Läsning av vetenskaplig text. Välj en av tre texter och granska följande:

  1. Syfte
  2. Hypoteser?
  3. Faktahantering
  4. Källhantering (urval och "spridning")
  5. Disposition
  6. Rubriker?
  7. Språk
  8. ?
  9. ?
  10. ?

 

Vetenskapligt arbete / Paradigmskifte
  

För att ny kunskap ska kunna etableras måste oftast gammal kunskap förskjutas; för att något nytt ska anses vara sant måste det gamla anses som falskt. Och för att något nytt ska etableras som ny sanning måste förespråkarna för den gamla sanningen erkänna sitt misstag; vilket tar tid - en tid som kallas för paradigmskifte vilket betyder att nya sanningar tas i bruk medan gamla förvisas. Man skulle kunna säga att det handlar om ett tankesystemsskifte vilket innebär byte av vetenskapliga tankemönster och förebilder.

Etablerad kunskap (K1) råder
Ny kunskap (NK1) som motsäger K1 presenteras
K1 vill inte erkänna NK1 - de försöker stå emot
K1 tvingas erkänna NK1

NK1 gäller som etablerad kunskap
Ny kunskap (NK2) som motsäger NK1 presenteras
NK1 vill inte erkänna NK2 - de försöker stå emot
NK1 tvingas erkänna NK2

NK2 gäller som etablerad kunskap
Ny kunskap (NK3) som motsäger NK2 presenteras
NK2 vill inte erkänna NK3 - de försöker stå emot
NK2 tvingas erkänna NK3

Och så vidare...


Paradigmskifte är alltså den tid det tar för ny kunskap att "knuffa undan" gammal kunskap.

 

Vetenskapligt arbete / Poppers falsifikationism
  

Forskning består i (i) formulerandet av starka/djärva hypoteser

(ii) vilka måste genomgå konstant testning

Falsifierade hypoteser överges genast – falsifieringar är deduktiva och därmed logiskt sanna.

Absolut konfirmering existerar inte, endast tillfällig konfirmering.

 


Vetenskapligt arbete / Kuhns vetenskapsteori
  

Vetenskapliga teorier är inte absolut falsiferbara. Forskningen består normalt inte i testning av centrala hypoteser/teorier. Nya teorier tar inte generellt bättre än gamla: det finns ingen objektiv/neutral måttstock: successiva teorier är ojämförbara(lat. inkommensurabla).

Teoriskiften beror inte på goda skäl, utan på psykologiska, politiska, ekonomiska etc etc… faktorer.


Förvetenskap – oenighet kring grundläggande problem, metoder, teorier, vilket skiljer oliktänkande i olika ”skolor”.

Normalvetenskap – grundenighet – skolbildning. Centrala teorier vilka följer paradigmet(mönstret) som blivit skolans inriktning. Metafor: bilden på ett pussel är paradigmet och bitarna teorierna.

Vetenskaplig kris – när allt fler anomalier(oförenligheter som inte passar paradigmet) blir svårare att lösa med hjälp av hjälphyp. och ad-hocs. Tvivel på paradigmet uppstår; ifrågasättande av de centrala teorierna som tidigare inte granskats utan setts som självklara.

Vetenskaplig revolution – det nya paradigmet lanseras(oftast av en ny forskargeneration).

Normalvetenskap – det nya paradigmet blir norm.


Kritik av Kuhns teori: observationer är teoriberoende, vilket leder till att det inte går att göra avgörande experiment pga att teorierna färgar påståendena.

 

Vetenskapligt arbete / Var hittar jag vetenskapliga texter?

Bibliotekets webbplats är en bra utgångspunkt om du söker efter vetenskapligt material. Här kan du välja att söka på olika sätt och i olika databaser. Vilka databaser du ska söka i beror på ditt ämne. Här kommer några allmänna tips på var du hittar vetenskapliga texter.

Google Scholar

I Google Scholar söker du efter vetenskapligt material så som vetenskapligt granskade artiklar, avhandlingar, böcker och bokkapitel och rapporter från alla forskningsområden. Du söker även bland uppsatser från svenska universitet och högskolor. Observera att en sökning i Google Scholar inte är heltäckande. Sökmotorn hämtar inte information från alla bibliotekets databaser, även om många täcks in.

Guide till Google Scholar (producerat av nätverket Stora Sökguiden).

Libris

I LIBRIS kan du hitta uppgifter om vad som finns på alla svenska universitets- och högskolebibliotek, samt de stora folkbiblioteken.
Avgränsa din sökning genom att välja avhandlingar under Materialtyp.

Swepub

Här hittar du vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten. Sök bland artiklar, konferensbidrag och avhandlingar m.m. I Swepub finns också populärvetenskapliga texter, recensioner och annat material så allt är inte vetenskapligt.

Artikeldatabaser

I bibliotekets artikeldatabaser söker du efter vetenskapligt material. Vissa databaser innehåller uteslutande vetenskapligt material, medan andra är bredare. Är du osäker avgränsa dig  till Peer Reviewed eller Scholarly Journals (ofta finns det en ruta att bocka i). Vilken databas du ska söka i beror på din ämnesinriktning. Lista över bibliotekets databaser hittar du här .

Källa

 

Vetenskapligt arbete / Formella texttyper
  

Jobba med formella texttyper.

 

 

Vetenskapligt arbete / Förslag på uppgift
  

Ämne:“Genus i barn- och ungdomslitteratur”

Besök ett bibliotek och sök upp barn- och ungdomslitteratur; det viktigaste är att du kan läsa hela "verket". Därför är det bra om du väljer en kortare barn- eller ungdomsbok; t.ex. ett seriealbum eller en barnbok.

Väljer du en kortare text, vilket jag rekommenderar, bör du läsa fler böcker av samma författare.

Leta efter karaktärer som följer eller avviker från rådande könsnormer. Alltså någon eller några som lever upp till eller går emot det som anses stereotypt kvinnligt eller stereotypt manligt beteende! Ta gärna hjälp av genusfotografen Tomas Gunnarssons hemsida.

Din eller er text ska innehålla följande:

  1. En intresseväckande inledning. Några meningar om ämnet och varför det är viktig. Detta kallas “hook” och skall få läsaren att nappa och vilja fortsätta läsa.
  2. Ett syfte. Här försöker du/ni så kort som möjligt förklara varför ni skrivit texten och vad ni vill uppnå med den. Helst i EN mening.
  3. Hypotes och/eller frågeställning. EN hypotes formulerar du/ni om ni tror att något är på ett visst sätt och ni nu vill hitta bevis för det (eller bevis för motsatsen). En frågeställning formulerar ni för att veta vad det är ni skall fokusera på för att kunna uppfylla textens syfte. Och glöm inte besvara frågan eller frågorna i slutet av din vetenskapliga text.
  4. Metod: Hur har du valt att arbeta, i detta fall är det huruvida du valt att arbeta kvalitativt (t.ex. hur beskrivs kvinnor, hur beskrivs män) eller kvantitativt (t.ex. hur många manliga, hur många kvinnliga karaktärer).
  5. Analys/avhandlingsdel. Här visar du helt enkelt vad du “ser” i det material du studerar.
  6. En slutsats där du knyter ihop vad du kommit fram till.

När du skrivit klart din vetenskapliga text kan du ställa följande frågor till texten:

  1. Finns det en intresseväckande inledning?
  2. Finns det ett uttalat syfte?
  3. Finns det en frågeställning och/eller en hypotes?
  4. Förstår man hur syftet hänger ihop med frågeställning/hypotes?
  5. Finns det en diskussion om kvalitativ eller kvantitativ metod?
  6. Utgår analysen utifrån frågeställning?
  7. Är frågeställningen besvarad?
  8. Finns det en rimlig slutsats?
  9. Är syftet uppfyllt?
  10. Finns det en röd tråd genom texten?

Använd gärna formulär: Respons på vetenskaplig text

Använd gärna Seven steps of Feedback.

Lärandemål: Bilda sig en grundläggande förståelse för hur “vetenskap” bedrivs och hur kunskap kommer till. Alltså skriva en vetenskaplig text på max 500 ord.

Förslag på uppdelning

(1) ca 50 ord inledning som ska innehålla syfte och hypotes, frågeställning eller frågeställningar.

(2) ca 250 ord avhandling 1 med koppling till "externa" källor; alltså fakta och bearbetning och tillämpning av fakta.

(3) ca 150 ord avhandling 2 som består av analys och åsikter kopplat till egna reflketioner och fakta.

(4) ca 50 ord avslutande sammanfattning där du upprepar 1 - 3 men mer kort och koncist. Alltså en redogörelse över vad du kommit fram till i din undersökning.

Förslag på källor

Frågor

Fråga 1: Hur skriver man en intresseväckande inledning?

Svar 1: Inled med själva hypotesen eller frågeställningen eftersom vi människor oftast vill veta svar på frågor. Alltså:

  1. Väck frågan!
  2. Förklara varför frågan är viktig och framför allt relevant1
  3. Ha med personliga åsikter som anknyter till både studiematerial och fakta.

 

Vetenskapligt arbete / Betygskriterier
  

Svenska 3

E2, C2 och A2

Filosofi 1

Delar av E1. "Eleven redogör översiktligt för och diskuterar översiktligt och med enkla argument några frågor och teorier som gäller [---] vetenskap..."

Delar av E2. "Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör enkla analyser av några frågor och teorier som gäller [---] vetenskap..."

Delar av C1. "Eleven redogör utförligt för och diskuterar utförligt och med välgrundade argument flera frågor och teorier som gäller [---] vetenskap..."

Delar av C2. "Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade analyser av några frågor och teorier som gäller [---] vetenskap..."

Delar av A1. "Eleven redogör utförligt och nyanserat för och diskuterar utförligt och med välgrundade och nyanserade argument flera frågor och teorier som gäller [---] vetenskap..."

Delar av A2. "Eleven identifierar med säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade och nyanserade analyser av flera frågor och teorier som gäller [---] vetenskap..."

Filosofi 2

 

Vetenskapligt arbete / Lärarhandledning
  

Lärarhandledning Lösenordsskyddat.

 

Vetenskapligt arbete / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2014)