 |
Textbindning
|
Svårigheter att skapa ett "naturligt" flyt i texter kan lösas genom att "kroka" ihop både satser och meningar med hjälp av sammanhangsord/fogeord. Med hjälp av dessa konnektiv kan du göra längre och mer "komplexa" meningar.
Ta hjälp av Konjunktioner
och variera dig.
Av de enkla satserna "det regnar" och "jag är inomhus" kan man exempelvis skapa:
- "Det regnar och jag är inomhus"
- "Om det regnar, så är jag inomhus"
- "Eftersom det regnar är jag inomhus"
- "För att det regnar är jag inomhus"
- "Fastän det regnar är jag inomhus"
- "Trots att det regnar är jag inomhus"
- "På grund av att det regnar är jag inomhus"
- "Jag är inomhus eftersom det regnar"
- "Jag är inomhus för att det regnar"
- "Jag är inomhus på grund av att det regnar"
- "Jag är inomhus fastän det regnar"
- "Jag är inomhus trots att det regnar"
Ett vanligt inslag i skönlitterära texter som förstås påverkat elevernas texter är bruket av kommatecken som "bindemedel" mellan satser. Det går faktiskt emot språkregler med undanteget när det handlar om tre satser och den sista knyts an med hjälp av ett “och”. Se exempel:
"Det regnar, jag är inomhus vilket kändes helt rätt" vilket går emot språkregler, men funkar. Vill man däremot hålla sig inom språkreglers beskydd skriver du: "Det regnar, jag är inomhus och det kändes helt rätt"
Inom skönlitteratur ser man rätt ofta att författare medvetet bryter språkregler vilket förstås den konstnärliga friheten tillåter. Man kan alltså binda ihop satser med kommatecken fastän det går emot språkregler, men... ska man tänja på gränserna måste man först visa att man behärskar språkreglerna man bryter. Det måste med andra ord finnas en medvetenhet.
Därför vill jag som lärare se att du behärskar användningen av sammanhangsord (fogeord) innan man använder kommatecken som "bindemedel". Sedan finns det författare som överanvänder denna frihet vilket resulterar i röriga och talspråkliga texter.
Bra filmklipp: Textbindning
Textbindning / Modell |
 |
Exempel |
|
|
|
Socialdemokraterna hade dessförinnan sänkt skatten. Först regnade det, därefter sken solen. Strax därpå knackade det på dörren. Jag hamnade efter. Han åt bara grönsaker, efter ett tag fick han nog Tretton hade dött i den efterföljande striden. Jag kom först i kön. För det första är jag trött, för det andra så utled med att fortsätta. Jag hann före den här gången. Jag måste duscha innan jag badar. Hon blev generad när hon halkade. Jag jonglerade samtidigt som jag åt bananen. Han kom först, sedan kom hans hund. Jag anlände först, medan min syster kom sist. Jag gjorde allt jag kunde, snart kunde jag sluta med det. Till en början förstod jag inte, men till slut begrep jag hur det låg till. Hon avslutade sin måltid och under tiden diskade jag. Tystnad följde, varpå hon sa: hallå! |
|
|
||
Exempel |
|
|
|
Han vred alltså upp dörren. Promemoria; det vill säga PM. Sjuda innebär att småkoka. Ett exempel på citrusfrukt är apelsin. Se exempelvis till Anderssons artikel. Texten handlade i huvudsak om kameleonter. Jag är ganska arg; med andra ord förbannad. Det är snarare på det här viset. Jag älskar potatis, speciellt chips. Det gör ni så att säga utan att tänka på det. Det är för svårt, vilket innebär att det inte blir gjort. |
|
|
||
Exempel |
|
|
|
|
|
|
||
Exempel |
|
|
|
|
|
|
||
Exempel |
|
|
|
|
|
|
||
Exempel |
|
|
|
|
|
|
||
Exempel |
|
|
|
|
|
|
||
Exempel |
|
|
|
|
|
|
||
Exempel |
|
|
| det beror på att då därför att därmed eftersom i och med med anledning av med härledning av orsaken är orsakerna bakom på grund av (pga) |
det beror på att då därför att därmed eftersom i och med med anledning av med härledning av orsaken är orsakerna bakom på grund av (pga) |
|
|
||
Skriv ut övningsuppgifter till tabell ovan.
Meningsbyggnadskompendium (läraren har tillgång till materialet).
Skriv ut extramaterial (läraren har tillgång till materialet).
Omfattande samling av sambandsord (lösenord krävs)
Textbindning / Olika metoder |
|
Tematiskt bindning
Tematisk bindning inom skrivande innebär att det finns en tydlig och sammanhängande tema eller idé som genomsyrar hela texten. Tematisk bindning handlar om att hålla ihop och koppla samman olika delar av texten för att skapa en enhetlig och meningsfull helhet. Det kan uppnås genom att använda återkommande motiv, symboler eller tematiska element som knyter samman olika delar av texten och ger en känsla av sammanhang och enhetlighet.
Metoden har med principen tema-rema att göra. Tema är det första som står i meningen, det som förutsätts vara känt sedan innan, medan rema innebär det som kommer senare i meningen, den information som är ny. Exempel: "Fantomen fick syn på Guran. Denne höll på att nojsa med Diana." I den första meningen är Fantomen tema, han antas vara känd sedan tidigare. Den nya informationen, rema, är att han fick syn på Guran. I nästa mening blir rema från förra meningen, Guran, tema. Detta är en tematisk bindning som är mycket viktigt när man jobbar med språk: Grammatical Concepts and their Application in Foreign Language Teaching.
Referentiell bindning
Referentiell bindning inom skrivande handlar om att skapa tydlighet och förståelse för läsaren genom att korrekt och konsekvent referera till olika personer, platser, händelser eller begrepp inom texten. Det handlar om att använda pronomen, namn eller andra referenser på ett sätt som gör det klart för läsaren vilken entitet som avses. Referentiell bindning hjälper till att undvika förvirring och missförstånd genom att etablera och upprätthålla en tydlig kommunikation.
Metoden ser till hur meningarna håller ihop genom ett innehållsligt samband. Exempelvis genom att samma företeelse (referent) finns i flera meningar eller att olika företeelser hänger ihop på ett logiskt sätt. Exempel: "Hårdrock är vår tids gissel. Men äldre tiders ungdom uppskattade hambo. Den lockade pigor och drängar från när och fjärran. Det var en så vildsint dans att de orgiastiska krumsprången fick de äldre att bäva i sina stugor." Denna text binds samman av att det finns en ledfamilj, där texten hålls samman av exempelvis referenten hambo (hambo, den, vildsint dans, orgiastiska krumsprången).
Logisk bindning
Logisk bindning inom skrivande innebär att hålla ihop och följa en logisk struktur och ordningsföljd i texten. Det handlar om att organisera och presentera information på ett sätt som är lätt att följa och förstå för läsaren. Logisk bindning innebär att använda logiska kopplingar, sambandsord och övergångar för att hjälpa läsaren att följa tanken och flödet i texten. Det handlar också om att undvika inkonsekvenser, motsägelser eller logiska luckor som kan förvirra eller underminera textens trovärdighet och begriplighet.
Metoden innebär att texten hålls ihop på ett mer logiskt sätt, med hjälp av exempelvis olika konjunktioner, adverb m.m. Exempel: "Det var en så vildsint dans att de..."
(Källa
)
Textbindning / Exempel |
|
1. Mina föräldrar är borta i kväll. Jag har några vänner på besök. De har tagit med sig en del mat och dryck. Jag ser fram emot en trevlig kväll.
2. Eftersom mina föräldrar är borta i kväll har jag några vänner på besök. De har tagit med sig en del mat och dryck men jag ser fram emot en trevlig kväll.
3. Trots att mina föräldrar är borta i kväll har jag några vänner på besök. Visserligen har de tagit med sig en del mat och dryck men jag ser fram emot en trevlig kväll.
4. Mina föräldrar är borta i kväll men jag har några vänner på besök. De har tagit med sig en del mat och dryck så jag ser i alla fall fram emot en trevlig kväll.
Textbindning / Fakta & övningar |
|
Det viktiga när man skriver en text är att texten är sammanhängande. En text måste alltså hålla ihop, vara sammanbunden. Men hur gör man för att en text ska hålla ihop? Det är vad det här avsnittet handlar om.
Innehållet: Den röda tråden
För att en text ska vara sammanhängande måste den ha en handling eller ett tema som håller ihop den (en så kallad ”röd tråd”). Jämför med dessa tre exempel:
Exempel 1
"snåla uppdaterat i Carlsson feberheta på halv morgonen det minusgrader förbjuden har på i upprop att som bryter"
Det här är ingen text: det är bara ord radade efter varandra utan inbördes sammanhang.
Exempel 2
"En bil körde just förbi huset. Bilen som president Kennedy åkte i var svart. Svart är ett ord med fem bokstäver. Bokstäverna i det kyrilliska alfabetet ser lustiga ut."
Det här påminner mer om en text, för orden är ihopsatta till meningar. Men meningarna har inget egentligt samband med varandra. Likadana ord förekommer i de olika meningarna, men meningarna handlar om helt olika saker. Då är det ingen text.
Exempel 3
"Många föräldrar är bekymrade över att de har barn som är vänsterhänta, och funderar ofta på om de inte borde försöka rätta till detta "fel". På detta svarar de flesta experter bestämt nej. Om en människa är bäst på att använda sin vänstra hand skall man helt enkelt låta henne göra det.
Enligt psykologerna kan stark stress vara en bidragande orsak till att man börjar gå i sömnen. Men bilden kompliceras av att det finns många väldokumenterade fall där sovande människor varit uppe och gått, utan att någon stress varit inblandad."
I det här exemplet fungerar varje stycke för sig, men de två styckena handlar om helt olika saker. Den första handlar om vänsterhänthet, den andra om att gå i sömnen. De två styckena har alltså inte något egentligt samband. De utgör inte en text.
En grundregel är alltså att en och samma text ska handla om en och samma sak.
Sambandsmarkörer
För att en text ska fungera bra behövs också sambandsmarkörer. Ofta kan det vara bindeord (konjunktioner), till exempel:
- Och därför att
- Men eftersom
- Fastän trots att
Men konjunktionerna bygger oftast ihop satser med varandra. När vi skriver måste vi också tänka på att bygga ihop styckena tydligt. Både satser och stycken kan bindas samman med hjälp av pronomen och obestämd/bestämd form. Dessa typer av sambandsmarkörer hör till de vanligaste i språket.
Med hjälp av obestämd och bestämd form skapar vi samband i texten, så att det blir tydligt att två meningar handlar om samma sak.
Jag såg en bil på gatan. Bilen var röd.
I första meningen används den obestämda formen ”en bil” för att markera att jag börjar berätta om något du som lyssnare tidigare inte hört om. I den påföljande meningen används istället bestämd form ”bilen” för att markera att det är samma bil jag talar om.
Samband kan också skapas genom att byta ut orden mot pronomen. Här är ett enkelt exempel:
Jag såg en bil på gatan. Den var röd.
I det här fallet använder jag pronomenet ”den” istället för bestämd form för att skapa samband mellan meningarna. Bruk av pronomen är ofta ett effektivt sätt att binda ihop texten, men det är viktigt att pronomen används så att det är tydligt vad de syftar på.
Här nedan har du ett exempel på en text med tydliga textsamband:
Det här avsnittet kommer först att ta upp olika sätt att markera hur texter kommer att disponeras. Därefter går jag igenom de ord som signalerar textdisposition. I slutkapitlet kan den som är intresserad hitta flera hänvisningar till arbeten om textmarkörer.
Den här typen av textsamband är vanligt i utredande och vetenskapliga texter.
Här nedan är ett exempel på en enklare text, med enklare samband:
"En lastbil svängde om hörnet. Den tutade på en gammal dam. Den gamla damen hytte med näven."
Observera att en text kan innehålla samband utan att för den sakens skull fungera som en text. Se på exemplet nedan:
"En bil körde just förbi huset. Bilen som president Kennedy åkte i var svart. Svart är ett ord med fem bokstäver. Bokstäverna i det kyrilliska alfabetet ser lustiga ut."
Här hänger varje ny mening ihop med den föregående genom att de har ett gemensamt ord. Ändå hänger texten inte samman, eftersom meningarna inte har något som helst samband, utom just det enskilda ordet.
Diskutera
Vilka olika sorters textbindning används i de tre textexemplen ovan?
Andra sambandsmarkörer
Det finns en massa andra ord och fraser som kan användas för att binda ihop en text. Här nedan följer exempel på ett antal olika sådana.
Sambandsmarkörer för att markera tillägg
Han vann på tipset. Han fick pengar tillbaka på skatten.
Han vann på tipset. Dessutom fick han pengar tillbaka på skatten.
också
utöver detta
till på köpet
vidare
förutom detta· dessutom
· för det första/för det andra
Sambandsmarkörer för att markera övergång
Sambandsmarkörer för att markera omformuleringMin kusin kommer på besök i morgon. Han har bytt till ett annat arbete som han trivs bättre med.
Min kusin kommer på besök i morgon. Han har förresten bytt till ett annat arbete som han trivs bättre med.
för övrigt
inom parentes sagt
i förbigående sagt
apropå det· förresten
Fast jag bara bott här en månad trivs jag väldigt bra. Jag har anpassat mig mycket bra.
Fast jag bara har bott här en månad trivs jag väldigt bra. Jag har med andra ord anpassat mig mycket bra.
alltså
för att uttrycka det på ett annat sätt· med andra ord
Sambandsmarkörer för att markera jämförelse/kontrast
Hon är inte alls egoistisk. Hon tänker först och främst på andra.
Hon är inte alls egoistisk. Tvärtom tänker hon först och främst på andra.
istället
däremot· tvärtom
· trots det
· å ena sidan/å andra sidan
· i gengäld
· samtidigt
Sambandsmarkörer för att markera summering
Flygresan gick bra. Hotellet var utmärkt. Människorna var underbara. Semestern var mycket lyckad.
Flygresan gick mycket bra. Hotellet var utmärkt. Människorna var underbara. Allt som allt var semestern mycket lyckad.
när allt kommer omkring
sammanfattningsvis
på det hela taget
överhuvudtaget
allt som allt
sammantagetSambandsmarkörer för att markera resultat
Hon kunde inte säga när tåget skulle komma. / Ingen var på stationen och mötte henne.
Hon kunde inte säga när tåget skulle komma. Därför var ingen på stationen och mötte henne.
som resultat härav
som en följd härav
av den orsaken
av den anledningen
av det skälet
för den skull
på grund härav
med hänsyn till detta· alltså
· följaktligen
· således
Övningsuppgift
Formulera några egna meningar där du använder några olika sambandsmarkörer!
Textbindning / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2014)