www.larare.at

Utredande text

De flesta sakprosatexter (brukstexter) är beskrivande och utredande. En utredande och beskrivande text är fylld av fakta. En sakprosatext är en text som ska öka förståelsen hos läsaren. Syftet med texten är att ge läsaren ökade kunskaper. Med hjälp av texten ska man kunna dra egna slutsatser och kunna fatta beslut i viktiga frågor.

Att utreda betyder att bringa klarhet i eller redogöra för. Utredning är en vanlig form av framställning; den förekommer i läroböcker och facklitteratur samt på dagspressens ledar- och kultursidor. Läroböcker och uppslagsböcker är alltså utredande och beskrivande texter. De ska ge övergriplig och ytlig kunskap. En lärobok ger en allmän förståelse medan uppslagsböcker ger kortare generella förklaringar. Speciallitteratur och faktalitteratur ger fördjupade kunskaper.

När du gör en utredning bearbetar du ett speciellt problem eller ämne och resonerar dig fram till en väl underbyggd slutsats.

I utredande text ska du vara så objektiv som möjligt och vara extra noggrann när det gäller källhantering.

Läs mer om: Källhantering , Referat och Källkritik .

Bra filmklipp: Det akademiska språket och Akademiskt skrivande (kurs)

 

Utredande text / Arbetsgång
  

Arbetet med utredningen kan delas upp i flera steg:

  1. Precisera ämnet; en allmän formulering måste skrivas om så att det blir avgränsat (så att texten blir kortare och mer överskådlig) och mer tydligt (lättförståeligt).
  2. Precisera syftet; vad vill du med ditt arbete – vad vill du säga?
  3. Samla material; man kan besöka ett bibliotek, leta på Internet eller köpa en faktatidning. Det viktiga är att du får materialet godkänt.
  4. Ska jag använda bilder, diagram och tabeller i min utredning?
  5. Bestäm dig för disposition:
    • Från verkan till orsaker.
    • Från helhet till delar eller från delar till helhet; vad är underordnat och vad är överordnat? Sammanfattning – sammanfattningens delar.
    • Tematisk disposition; uppdelning i flera underteman.
    • Kronologisk disposition; förloppet följs från början till slut.
    • ”slå följe”-disposition (man följer betraktaren). Man följer en utstakad, förbestämd, väg. Det man möter först kommer först och där man slutar i sin vandring avslutar texten.
    • Motsatser ställs mot varandra; vilka jämförelsepunkter finns?

 

Utredande text / Disposition
  

För att din framställning ska bli klar och överskådlig krävs en genomtänkt disposition, där de olika delarna har en logisk ordning och knyts samman av en tydlig röd tråd.

Som de flesta faktatexter, bör din utredning bestå av tre delar:

1. Inledningen bör vara kort och koncentrerad och ska fungera som en introduktion till ämnet. Den kan se ut på olika sätt:

  • en historisk tillbakablick
  • några påståenden som du sedan granskar i din avhandling
  • en eller ett par frågor till läsaren
  • ett citat från en artikel etc.

2. Avhandlingen är den del av texten där du redogör för ditt ämne eller din frågeställning. Det är alltså själva huvudtexten. Här bör du tänka på att:

  1. det du skriver om ska höra ihop med rubriken
  2. stilen ska vara saklig
  3. dina påståenden ska vara väl underbyggda
  4. de fakta som du presenterar ska vara riktiga
  5. återge citat, referat och andras åsikter på ett korrekt sätt

3. Framställningen bör var uppbyggd kring en tydlig röd tråd, så att dina tankegångar blir lätta att följa. Du kan göra texten överskådlig med hjälp av en tydlig styckeindelning och genom att binda samman de olika textavsnitten med sammanhangsord som t ex: till att börja med, först och främst, för det första, för det andra, först, sedan, därefter, vidare, dessutom, slutligen, avslutningsvis, till sist, i likhet med, även, också, men, emellertid, däremot, tvärtom, i motsats till, dock, ändå, trots, inte heller, å andra sidan, eftersom, av den anledningen, nämligen, beroende på, därför att, orsaken är, alltså, följaktligen, således, på så sätt, därigenom, följden blir, leder till, slutsatsen blir, resultatet blir …

Läs mer om Den röda tråden

 

Utredande text / Inledningen?
 

Hur ska inledningen se ut? Den kan se ut på många olika sätt, men det finns vissa hänvisningar som kan vara till hjälp. Inledningen ska ge en kort, allmän beskrivning av vad som ska utredas. Den ska ge läsaren en bakgrund och ibland också en tes (ett påstående eller åsikt som textförfattaren driver). Läsaren ska alltså tidigt i texten få reda på ett helhetsgrepp om ämnet.

Du ska också försöka göra inledningen intresseväckande så att läsaren vill fortsätta läsa. Människor är sociala varelser vilket innebär att vi är intresserade av andra människor därför är det bra om det finns en personlig reflektion i inledningen. Människor är också nyfikna av naturen och därför är det bra att ha med en fråga i inledningen eftersom läsaren vill ta reda på svaret. Det kan även vara bra att ha med något allmänt känt i inledningen så att läsaren kan relatera.

I inledningen kan du också presentera textens syfte, om det finns ett.

I inledningen ska du skriva vad du ska göra och ibland också vad du inte ska göra; t.ex. ”Jag ska skriva om hjälterollen, men jag kommer inte att gå in på fiktiva superhjältar.”

Inom reklamvärlden använder man sig av AICDA för att fånga vår uppmärksamhet. Detta är en förkortning och betyder:

Attention (uppmärksamhet)
Interest (intresse)
Conviction (övertygelse)
Desire (begär)
Action (handla)

Först vill de fånga vår uppmärksamhet genom att presentera något intresseväckande. Vi ska övertygas till att tro att detta är en bra produkt. De vill att produkten ska väcka vårt begär och att vi känslomässigt känner oss i behov av den så att vi avslutningsvis springer ut och inhandlar produkten.

När det gäller text så kan vi skriva om detta schema lite: först ska du fånga läsarens uppmärksamhet genom att presentera ett intressant ämne. Du kan t.ex. använda dig av frågor som du säger att du ska besvara längre fram i texten. Läsaren ska av inledningen känna förtroende och tro sig vinna något på att läsa din text. Läsaren ska övertygas att detta är en läsvärd text. Läsarens nyfikenhet ska tvinga denne att läsa vidare och på så vis har vi fått läraren att handla (att läsa).

 

Utredande text / Textens utseende
  
    1. Använd rubriker och mellanrubriker; varje viktig avsnitt kan få en egen (mellan)rubrik
    2. Ska du använda dig av punktning (punktlistor)
    3. Använder du facktermer ska du först förklara vad de betyder. Facktermer ger en mer precis bild och du kan uttrycka dig kortare; det är lättare att använda sig av facktermen ”diod” än att tala om ”en sak som leder ström”. Facktermer och svåra ord bör förklaras så att läsaren förstår. Du kan göra det med hjälp av parantes: ”Laserljus är koherent (laserns ljusvågor svänger i takt)”. Du kan använda förklarande instick: ”Laserljus är koherent. Det betyder att…”, ”Laserljus är koherent, det vill säga…”, ”Laserljus är koherent, vilket innebär…” och ”Laserljus är koherent, dvs….”
    4. Var konsekvent – följ en tydlig linje och avvik inte från ämnet. Var också övertydlig om det handlar om svåra saker. Upprepa dig gärna om ämnet kan uppfattas svårt.
    5. Se över språk och meningsbyggnad; beskrivande och utredande texter måste vara klara och tydliga och lätta att följa. De ska vara skrivna på ett läsarvänligt sätt så att läsaren verkligen förstår, samtidigt måste de vara skrivna med ett varierat språk. Skriv korta meningar – försök undvika mer än två påståenden i varje mening. Men använd gärna satsbindning (fogeord) så att texten inte uppfattas som skriven av någon med dåliga språk- och skrivkunskaper.
    6. Använd dig av litteraturförteckning och källhänvisningar

 

Utredande text / Slutet?
  

Det finns många sätt att avsluta en text med, men det mest använda inom utredande text är att man avslutar med en sammanfattning och en personlig reflektion. I sammanfattningen ska du skriva det viktigaste du kommit fram till i din text och i den personliga reflektionen kommenterar och värderar du resultatet. Stilmässigt är det snyggt om du börjat utredningen med att ställa frågor, ställa dem igen och besvara dem. Eller om du lagt fram en tes här i slutet återupprepar tesen.

Avslutningen bör, precis som inledningen, vara kort och koncentrerad. Den kan vara utformad som:

  1. en sammanfattning av dina slutsatser
  2. en blick framåt: "så ser situationen ut idag, men i framtiden …"
  3. nya frågor som diskussionen gett upphov till

 

Utredande text / Sambandsord
  

För att skapa en proffsig utredande text använder du sambandsord:

För att skapa struktur och förtydliga den röda tråden använder du: inledningsvis, efter ett tag, sedan, omedelbart, därefter, medan, före, efter, tidigare, samtidigt, snart, så småningom, för det första, för det andra, till sist, därefter.

När du ska ge exempel använder du: även, också, dessutom, ytterligare, därtill kommer, lika viktigt är, nästa, vidare, slutligen.

När du vill göra resonemanget mer nyanserat använder du: däremot, å andra sidan, på så sätt, på samma sätt, dock icke desto mindre, tvärtom, en skillnad är trots, trots att, ändå, å ena sidan, i sin tur, istället.

När du vill göra argumentationen mer fyllig och utvecklad använder du: såsom , till exempel, exempelvis, visar, belyser bland annat, det vill säga, som ett exempel på
närmare bestämt, i synnerhet, särskilt.

När du till exempel ska presentera tesen och slutsatsen använder du: av detta skäl, mot den bakgrunden, på grund av detta orsaken är, följaktligen, alltså, resultatet blir, vilket leder till, detta beror på, därför, följden blir, anledningen är.

När du verkligen vill betona något viktigt använder du: det är tydligt, tydligen, faktum är, nämligen det vill säga, i själva verket.

När du vill dra paralleller och markera samband använder du: i fråga om, i samband med, i detta sammanhang, med hänsyn till, mot bakgrund av, när det gäller.

När du ska avrunda något använder du: slutligen, sammanfattningsvis, avslutningsvis kort sagt, sammantaget.

 

Utredande text / Kontroll
  
    1. Är ämnet preciserat?
    2. Håller sig framställningen till ämnet?
    3. Finns det många stickspår (avvikelser), så bör dessa tas bort.
    4. Är framställningen klar och tydlig? Finns det en ”röd tråd” som man kan följa?
    5. Har du fullföljt det du säger att du ska göra i inledningen?
    6. Är dispositionen klar och tydlig?

 

Utredande text / Mallar
  

5-paragrafuppsats (sajt)

Uppsats (Google dokument)

Uppsats för dummies (Google dokument)

 

Utredande text / Läs mer
  

Läs Skriva uppsats

Läs mer om Vetenskapligt arbete

Läs mer om fördjupningsarbete

 

Utredande text / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)