www.larare.at

Skriva uppsats

Begreppet uppsats är vagt, men det som alla förknippar med det är att det är något man skriver i skolan, antingen för att öva eller som ett prov. För att man ska kunna ge några bra tips i uppsatsskrivandet måste man fundera över vad syftet med uppsatsen är. I skolan kan de flesta uppsatser läggas i någon av följande kategorier:

Språkövning – en uppsats som skrivs i svenska, engelska eller något annat språkämne, där huvudfokus ligger på att kunna skriva en språkligt bra text, och kanske även att förstå litterära texter.

Övning i att tolka information – denna typ av uppsats går mer ut på att tolka information rörande ett visst ämne. Detta kan t.ex. vara ett prov i historia där man ska kommentera konsekvenserna av en historisk händelse. Det kan också vara ett "klassiskt" arbete, där fokus även ligger på att samla information, men då får man naturligtvis också flera veckor på sig att skriva. Under den har kategorin kan även vetenskapliga forskningsarbeten läggas, men det är inte speciellt vanligt att man skriver sådana förrän på högre nivå.

En sak brukar utmärka uppsatser är att de är subjektiva, med mycket egna tankar och analyser. Detta gäller dock förstås inte om man t.ex. anser att ett referat eller en labbrapport är ett slags uppsats, eftersom ett de ska vara objektiva.

Källa

Mer info om: uppsats för dummies

 

Skriva uppsats / Allmänna tips
 

Om du får välja vilken typ av text du ska skriva, tänk på följande:

  1. Det är viktigt att komma igång snabbt för att undvika tidsbrist.
  2. Gör en disposition innan du skriver, så att du vet ungefär vad som ska vara med och när.
    Alla gillar inte att skriva ett utkast, utan vill skriva "på riktigt" direkt.
  3. Var hela tiden medveten om vad du skriver och tänk på uppgiften. Dels gäller det att komma ihåg vilken typ av text du skriver och dels vilket ämne du ska skriva om. Eftersom man ofta har tidspress när man skriver uppsats är det viktigt att man inte tar in på för många sidospår. Avgränsa dig.
  4. Var självsäker när du skriver. Visst måste man också vara ödmjuk för att texten ska bli trovärdig, men om du garderar dig alltför mycket kommer hela texten att kännas osäker och innehållet kommer att drunkna i alla "kanske" och "möjligen".
  5. Tänk på språket och strukturen i din uppsats. En språklig sak som är värd att ta upp, eftersom det ett fel som är väldigt lätt att göra, är att inte glömma att använda samma tempus i hela texten. Kontrollera noga efter detta ifall du har tid att läsa igenom din uppsats.

Källa

 

Skriva uppsats / Ännu fler tips

Fokusera på själva uppgiften eller frågan när du skriver. Återgå ofta till syftet eller instruktionerna så att du verkligen gör det du ska göra och inget annat. Ämnet kan ofta vara ganska brett och då är det viktigt att du håller dig till vad som specifikt efterfrågas I uppgiften för att undvika tidsbrist.

Börja med att skriva en kladd där du radar upp allt som måste vara med i uppsatsen och saker som kan vara med. På så sätt kan du prioritera de delar som är viktigast och vara säker på att du inte glömmer någon central del.

Var självsäker. Stå fast vid dina tolkningar och motivera varför du tolkar informationen så som du gör. Självklart måste du dock även kunna se andra möjliga tolkningar, och tänk på att uppsatsen (oftast) inte behöver vara argumenterande. Du kan alltså presentera flera olika tolkningar och inte argumentera för att en är rätt.

För att få ett högt betyg är det mycket viktigt att du funderar på frågan: Varför? Denna fråga kan användas på två olika sätt. Dels måste du fråga dig varför du tolkar informationen på ett visst sätt, alltså motivera dina tolkningar. Dels är det viktigt att t.ex. i en historieuppsats fundera på varför en händelse inträffade och varför den fick vissa konsekvenser.

Kom ihåg att fokusera på analys. I en uppsats får man alltid högre betyg om man lyckas analysera sitt ämne än om man bara beskriver det. Uppgiften/frågan som uppsatsen ska besvara innehåller nästan alltid någon form av analys.

På samma sätt som man måste fokusera på analys är det viktigt att man inte har med alltför mycket bakgrundsfakta. Fundera på vad som behöver finnas med för att besvara frågan, och utelämna sådant som inte bidrar.
Slutligen

För att sammanfatta kan man säga att det viktigaste att tänka på när man skriver en uppsats i skolan är att fokusera på uppgiften/frågan, komma igång snabbt, analysera (tänka: varför?) och tänka på att vilken typ av text man ska skriva. För ytterligare, mer specifika tips, finns våra övriga guider:

Allmänna skrivtips – saker som alltid är bra att tänka på när du skriver.
Skriva arbete – om du ska skriva ett längre arbete.

Källa

 

Skriva uppsats / Sambandsord
 

För att skriva en proffsig uppsats använder du sambandsord:

För att skapa struktur och förtydliga den röda tråden använder du: inledningsvis, efter ett tag, sedan, omedelbart, därefter, medan, före, efter, tidigare, samtidigt, snart, så småningom, för det första, för det andra, till sist, därefter.

När du ska ge exempel använder du: även, också, dessutom, ytterligare, därtill kommer, lika viktigt är, nästa, vidare, slutligen.

När du vill göra resonemanget mer nyanserat använder du: däremot, å andra sidan, på så sätt, på samma sätt, dock icke desto mindre, tvärtom, en skillnad är trots, trots att, ändå, å ena sidan, i sin tur, istället.

När du vill göra argumentationen mer fyllig och utvecklad använder du: såsom , till exempel, exempelvis, visar, belyser bland annat, det vill säga, som ett exempel på
närmare bestämt, i synnerhet, särskilt.

När du till exempel ska presentera tesen och slutsatsen använder du: av detta skäl, mot den bakgrunden, på grund av detta orsaken är, följaktligen, alltså, resultatet blir, vilket leder till, detta beror på, därför, följden blir, anledningen är.

När du verkligen vill betona något viktigt använder du: det är tydligt, tydligen, faktum är, nämligen det vill säga, i själva verket.

När du vill dra paralleller och markera samband använder du: i fråga om, i samband med, i detta sammanhang, med hänsyn till, mot bakgrund av, när det gäller.

När du ska avrunda något använder du: slutligen, sammanfattningsvis, avslutningsvis kort sagt, sammantaget.

 

Skriva uppsats / Fördjupningsarbete eller specialarbete
 

I gymnasieskolan ingår en större självständigt utförd arbetsuppgift. Fördjupningsarbetet eller specialarbetets utformning brukar vara en uppsats där man inringat ett specifikt faktaområde som man ska försöka utreda, klarlägga och skriva en längre text om - en sk avhandling.

Specialarbetet är en vetenskaplig text i miniatyrformat. Det innebär alltså att du ska ”forska” och komma fram till forskningsresultat som du ska dela med dig av. En vetenskaplig utredning (uppsatsen) kan inte se ut hur som helst därför vill jag att ni läser detta noggrant.

Den vetenskapliga texten (uppsatsen) kan skrivas på olika sätt, men man bör följa vissa grundregler. Det finns en standardstruktur som också kommer att gälla på högskolan. Detta arbete är en övning som är en förutsättning för att ni ska klara er på högskolan.

Läs mer om fördjupningsarbete.

 

Skriva uppsats / Disposition
 

Denna dispositionsmodell har uråldriga anor och är internationellt gångbar. Man skulle kunna säga att: ”redan de gamla grekerna skrev uppsatser med en snarlik disposition”. Uppsatsen ska byggas upp kring det heliga talet tre. För det första ska där finnas en 1) inledande del, 2) en huvuddel och en 3) avslutande del. Dessa tre övergripliga delar delas i sin tur upp i tre underkategorier. När det gäller rubriker och underrubriker så ska de fungera som vägledning genom texten.

(Text i Word-format)

1. Inledning (visa på vad arbetet ska handla om och hur det är strukturerat)
     1.1 Titelsida
           1.2 Abstract (inledande sammandrag)
     1.3 Innehållsförteckning

Konkretisering (förtydligande): Du ska först locka läsare med hjälp av ditt titelblad där läsaren också får reda på vilket område arbetet kommer att avhandla. Sedan kan han genom att läsa abstract få en övergriplig kunskap om vad du kommit fram till i ditt vetenskapliga arbete. När läsaren kommit så här långt så kan han inte slita sig från din vetenskapliga avhandling utan vill veta mer. Men innan han börjar läsa arbetet vill han veta hur den är disponerad (ordnad) så att han kan få en översiktlig förståelse över arbetets omfång och innehåll.

 

2. Avhandling (själva specialarbetet)
        2.1 Inledning med eller utan hypotes
        2.2 Huvudtext
        2.3 Avslutning

Konkretisering (förtydligande): När du fått läsaren att komma så här långt så måste du infria det du lovat; alltså måste du presentera en avhandling som är så bra som du säger i den inledande delen. Här i huvuddelen lägger du fram din formidabla avhandling, men innan vi kommer till huvudtexten så ska ditt arbete ha en väl fungerande inledning som ska föra läsaren in i texten. I inledningen presenteras eventuell hypotes (antagande). I inledningen kan du ställa retoriska frågor (frågor som du inte besvarar och vars funktion är att fördjupa läsarens vilja att få reda på svaren). Ur inledningen ska det klart och tydligt framgå vad huvuddelen kommer att handla om. När du sedan avhandlat det du skulle avhandla och läsaren känner sig mätt på ny kunskap, då är det dags för avslutningen. Precis som i spännande romaner måste läsaren få tid att återhämta sig och framför allt reflektera över det som denne läst. Du som uppsatsförfattare hjälper här den trötte läsaren med en sammanfattning av vad som avhandlats. I en vetenskaplig text ska du först säga vad du ska göra, sedan göra det och avslutningsvis summera vad du gjort.

 

3. Avslutning (visa på vilka källor som använts)
         3.1 Litteraturförteckning
         3.2 Bilagor
         3.3 Register

Konkretisering (förtydligande): I en vetenskaplig text ska du alltså först säga vad du ska göra, sedan göra det och avslutningsvis summera vad du gjort. Och för att skaffa belägg (bevis) för sanningshalten och objektiviteten i din avhandling, måste du lägga fram hur du kommit fram till all denna fantastiska kunskap. Du måste bevisa att ditt hårda arbete just är ett hårt arbete och inget klipp-och-klistra-plagiat. Det gör du genom att visa vilka källor du använt dig av; vilka böcker du läst, vilka personer du intervjuat, vilka hemsidor du besökt osv.

 

Skriva uppsats / Mallar
 

Uppsats (Google dokument)

Uppsats för dummies (Google dokument)

 

Skriva uppsats / Mycket enkel checklista
 

Kan användas vid litteraturuppsats.

    1. Jag börjar uppsatsen genom att skriva vad jag ska göra.
    2. Jag diskuterar författaren.
    3. Jag diskuterar författarskapet.
    4. Jag diskuterar den epok som författaren skrev under.
    5. Jag diskuterar idéströmningar i samhället författaren levde i.
    6. Jag återberättar verket så kort och koncist som möjligt.
    7. Jag diskuterar stil, tema och bärande tankar i verket (texten).
    8. Jag använder fakta från olika källor.
    9. Jag avslutar uppsatsen med att skriva vad jag gjort och kommit fram till.
    10. Jag skriver upp källorna sist i uppsatsen under källförteckningen.

     

Skriva uppsats / Mer avancerad checklista
 
    1. Uppsatsen har en korrekt titelsida.
    2. Uppsatsen har en någorlunda konkret sammanfattning (abstract).
    3. Uppsatsen har en överskådlig innehållsförteckning med sidhänvisningar.
    4. Uppsatsen har en fungerande inledning.
    5. Texten har en någorlunda genomtänkt disposition och innehållet är strukturerat och genomtänkt.
    6. Uppsatsen har passande rubriker.
    7. Referatmarkörer och citat är korrekta.
    8. Slutdiskussionen fungerar.
    9. Språkbruket är klart, varierat och behjälpligt korrekt och fungerar i sitt sammanhang.
    10. Källförteckningen har en tillfredsställande struktur och källorna redovisas till största del på ett korrekt sätt.

 

Skriva uppsats / Checklista för de riktigt petiga
 
    1. Uppsatsen uppfyller de formella kraven (formalia) för en vetenskaplig text
    2. Språket är i stort sett korrekt, både vad gäller meningsbyggnad och grammatik..
    3. Uppsatsens inledning, är i stort sett korrekt formulerad.
    4. Uppsatsen avhandling har en tydlig röd tråd.
    5. Uppsatsens avhandling har lämpliga rubriker som ger struktur till den löpande texten.
    6. Slutdiskussionen är välskriven och kan fungera i sitt nuvarande sammanhang.
    7. Källorna är redovisade i den löpande texten samt i källförteckningen på ett lämpligt sätt. Avhandlingen har korrekta källhänvisningar.
    8. Texten är sammanhängande genom en välgjord disponering.
    9. Frågeställningarna besvaras utförligt.
    10. Slutdiskussionen visar ett tydligt resonemang kring den egna arbetsinsatsen.
 

Skriva uppsats / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)