www.larare.at

Meningsbyggnad

Vid meningsbyggnad finns det flera faktorer att tänka på för att konstruera klara och grammatiskt korrekta meningar. Det gäller att ha koll på syntax, ordval, ordföljd, grammatik, fraser och referensmarkörer. Men viktigast av allt är språkriktighet, tydlighet och precision!

Syntax handlar om hur ord och fraser ordnas i en mening. Följ grammatiska regler för att placera ord i rätt ordning och använda korrekta frasstrukturer. Tänk på subjekt-verb-objekt-ordningen i många språk, men var medveten om att det kan finnas variationer i syntax beroende på språket.

Tänk på vilken ordordning som är typisk för språket du använder. Oftast följer subjektet verbet i en mening, men det kan finnas variationer och särskilda regler att tänka på. Var noga med att placera modifierande ord eller fraser nära de ord de syftar på för att undvika missförstånd eller otydlighet.

Se till att olika delar av meningen är i överensstämmelse med varandra. Detta inkluderar att matcha singular/plural, maskulinum/femininum/neutral och aktiv/passiv i en mening. Till exempel, om ämnet i en mening är i pluralform, ska verbet också vara i pluralform.

Var tydlig med vilka ord eller fraser som refererar till vad i meningen. Använd pronomen eller andra referensmarkörer på ett sätt som gör det lätt att följa med i meningsuppbyggnaden. Se till att det är klart vilket substantiv pronomenet hänvisar till.

Formulera dina meningar på ett sätt som är klart och lätt att förstå för läsaren eller lyssnaren. Använd specifika och tydliga ord för att undvika missförstånd eller vaghet. Var medveten om dubbeltydigheter och se till att kontexten ger tillräckligt med ledtrådar för att tolka meningen korrekt.

Det är väldigt jobbigt att läsa en text där alla meningar är väldigt långa. När man har ett tankespår som man försöker att uttrycka i skrift finns en risk att meningarna blir väldigt långa för att man vill få fram alla nya tankar.

Ha alltså inte för mycket information i en mening. Är det en mening som är längre än två hela rader (eller över 25 ord) ska man se om det är befogat; att det fyller ett syfte eller är ok i just den texttypen.

  • Inrikes nyheter består av ca 18 ord per mening
  • Ledare består av ca 14 ord per mening
  • Kultur består av ca 26 ord per mening
  • Ekonomi består av ca 24 ord per mening
  • Sport består av ca 7 ord per mening
  • Kolumn består av ca 14 ord per mening

Försök att hålla ner längden på meningarna för att underlätta för läsaren. Använd interpunktion (t.ex. kommatecken) för att få naturliga pauser i längre meningar. Och ha inte för mycket information i meningen; jag brukar rekommendera att informationsmängden inte ska överstiga tre. Detta innebära att meningen inte bör ha mer än tre olika "informationspaket", vilket betyder att varje information som egentligen kan stå självständigt är ett "paket"; t.ex. Jag kommer hem, sätter mig på stolen och häller upp ett glas saft.

Informationspaket 1 = Jag kommer hem

Informationspaket 2 = Jag sätter mig

Informationspaket 3 = Jag häller upp ett glas saft

Samtidigt är det såklart viktigt att inte bara skriva korta meningar, då blir texten hackig och får dåligt flyt. Tänk på att det viktigaste är att det känns "bekvämt" att läsa texten.

Exempel på för långa/korta meningar

För långa:

"Det är viktigt att inte skriva för långa meningar för om man gör det blir det svårt för läsaren att hänga med, eftersom det inte finns några naturliga pauser där läsaren kan samla sig och ta in det han/hon har läst och detta gör att läsaren blir irriterad och tappar fokus."

För korta:

"Man ska inte skriva för korta meningar heller. Om man gör det blir det också jobbigt att läsa. Det blir för hackigt. Då får man inget bra flyt i läsningen. Även detta kan gör att läsaren tappar fokus."

Lagom långa:

"Om man skriver lagom långa meningar blir det lätt att läsa texten. Använd kommatecken för att ge lite andrum till läsaren. Växla mellan att skriva lite längre meningar, där du binder ihop flera satser, och kortare meningar."

Läs igenom

Det är väldigt onödigt att lämna in en uppgift som innehåller slarvfel. Läs igenom det du har skrivit innan inlämning. Det är även bra att be någon annan läsa igenom, också under tiden du skriver. På så sätt kan du få feedback och kanske upptäcker fel som du annars hade missat.

Tre riktlinjer:

    1. För att skapa mer komplexa (innehållsrika) meningar genom att använda dig av fogeord.
    2. Genom reducering - skriva ihop meningar - undviker du upprepningar.
    3. Skriv kortare meningar om meningarna sträcker sig över tre rader.

 

Bra filmklipp: Meningsbyggnad del 1 och Skapa sammanhang

 

Meningsbyggnad / Stor eller liten bokstav
  

Stor eller liten bokstav?

 

Meningsbyggnad / Subjekt och predikat
  

Den enklast möjliga meningsbyggnaden bygger på principen subjekt - predikat, vilket innebär att du har ett subjekt som gör något (predikat). Alla fullständiga meningar har både ett subjekt och predikat.

1. Subjekt är en satsdel som beskriver någon eller något som utför en handling eller befinner sig i ett visst tillstånd. Första ordet i varje sats är subjektet:

  • Johan läser böcker.
  • Maten duger för Johan.
  • Han är slarvig.

Subjekt är ibland ordet "det" i en sats.

  • Det regnar i Falun idag.
  • Det ska bli kallt i Falun i morgon.
  • Det var brevbäraren som var far till alla barnen.

Subjekt är även en satsdel som beskriver något som någon kommenterar.

  • Att studera är roligt.
  • Studier är roligt.
  • Nya kläder värmer inte själen.

Subjekt kan också vara en satsdel som beskriver en handling eller ett tillstånd.

  • Att spela fotboll mitt i natten är en dålig idé.
  • Att vara possitiv genom hela livet blir svårt.
  • Att både ha ett fint hus och en dyr bil borde vara förbjudet.

Avslutningsvis kan subjekt" beskriva någon eller något som blir utsatt för något i en passiv sats.

  • Båten såldes på auktion.
  • Läxorna gjordes av elevens mamma.
  • Kängurun matades av skötaren.

En sats är inte fullständig utan ett subjekt.

2. Predikat är en satsdel som beskriver handlingen i en kommunikation. Andra ordet i varje sats är predikat:

  • De reparerar bordet.
  • Johan springer ifrån monstret.
  • Här kan du gå!
    •

    Predikat är även en satsdel som beskriver att någon eller något är i ett visst tillstånd.

    • Korgen är alldeles full av äpplen.
    • Maratonlöparen var mycket trött efter loppet.
    • Johan kommer att bli ledsen.

    En sats är inte fullständig utan ett predikat.

    Läs mer om Subjekt och predikat

     

    Meningsbyggnad / Huvudsatser och bisatser

    Huvudsats är den viktigaste satsen i en mening.

    1. En huvudsats kan stå ensam.
    2. I huvudsatsen kommer alltid verbet på andra plats.
    3. I huvudsatsen står satsadverbialet efter det första verbet.

    En huvudsats innehåller för det mesta både subjekt och predikat.

    Bisats är ett tillägg eller en förklaring till huvudsatsen. En bisats beskriver en typ av satselement som är en del av en mer komplex mening. Bisatsen är inte en fristående mening utan måste kopplas ihop med en huvudsats för att bilda en fullständig och meningsfull mening. Bisatsen är beroende av huvudsatsen för att förstås korrekt och kan inte stå ensam. Bisatser används för att uttrycka en idé, en åsikt, en händelse eller en relation till huvudsatsen. De kan fungera som adverbial, adjektiv eller substantiv i en mening.

    1. En bisats måste kombineras med en huvudsats.
    2. Ordföljden i bisatsen: bisatsinledare + subjekt + (inte) + verb.

    Bisatser inleds ofta med ord eller fraser som "eftersom", "när", "om", "att", "eftersom", "som", "för att", "därför att", och så vidare. Dessa ord kallas ofta bisatsinledare. Exempel - huvudsats - bisats:

    • Han kör bilen, för att vi skall hinna i tid.
    • Vi är lyckliga, när våra barn är friska.
    • De skall gå på bio senare, om de hittar en bra film.
    • Olle kastar bollen till Ulla, när Bosse kommer.
    • Greta spelar tennis, för att hon vill förbättra sin hälsa.

    Exempel - bisats - huvudsats:

    • För att vi skall hinna i tid, kör han bilen.
    • När våra barn är friska, är vi lyckliga.
    • Om de hittar en bra film, skall de gå på bio senare.
    • När Bosse kommer, kastar Olle bollen till Ulla.
    • För att hon vill förbättra sin hälsa, spelar Greta tennis.

    Källa

    Här är ett exempel på en bisats i en mening på svenska: Huvudsats: Jag äter middag. Bisats: eftersom jag är hungrig. I det här fallet är "eftersom jag är hungrig" bisatsen som ger mer information om varför personen äter middag. Bisatsen kan inte stå ensam som en fullständig mening utan huvudsatsen "Jag äter middag". Tillsammans bildar de en komplett mening: Fullständig mening: Jag äter middag eftersom jag är hungrig. Bisatser är viktiga i språket eftersom de ger extra information och komplexitet till våra meningar, vilket gör det möjligt att uttrycka mer nyanserade tankar och idéer.

    Olika slags bisatser

    • Orsak: därför att, eftersom
    • Medgivande: även om, fastän, trots att
    • Tid: medan, innan, när, förrän, till dess, under det att
    • Verkan: så att
    • Villkor: om, ifall
    • Jämförelse: liksom, såsom, ju… desto

    I många språk, inklusive svenska, har bisatser en specifik ordföljd, där verbet ofta placeras i slutet av bisatsen. Ordföljden i en bisats kan skilja sig från ordföljden i en huvudsats.

     

    Meningsbyggnad / Högertyngda eller vänstertyngda meningar?

    Skriver du högertyngda eller vänstertyngda meningar?

    Subjekt - predikat är utgångspunkt för en bra mening:

    "Bilen åker förbi Nybroplan där numera flaggor och spårvagnar tävlar om utrymmet"

    i stället för

    "På Nybroplan, där numera flaggor och spårvagnar tävlar om utrymmet, åker bilen förbi".

    I allmänhet är högertunga meningar lättare att läsa och vänstertunga meningar mer formella. Var därför uppmärksam på att du inte gör meningarna svårlästa genom att ge för mycket information till vänster om det böjda verbet. Alltför många högertunga meningar kan däremot göra ett vardagligt intryck.

    En mening där det tempusböjda verbet kommer tidigt och eventuella bestämningar placeras efteråt är högertung.

    Exempel: Flera professorer har påtalat att för lite handledning leder till att studenterna inte kommer igång med sina uppsatser, kör fast mitt i eller aldrig blir färdiga.

    En mening där det tempusböjda verbet kommer sent och eventuella bestämningar placeras före är vänstertung.

    Exempel: Problemet med att studenter på grund av för lite handledning inte kommer igång med sina uppsatser, kör fast mitt i eller aldrig blir klara har påtalats av flera professorer.

    Källa 1 och källa 2

    En bra regel är alltså att när du skriver lägger du verbet så tidigt som möjligt i meningen. Det kan också vara bra att tänka på att subjektet (den som gör något) och predikatet (verbet) ska stå i närheten av varandra. Då blir meningen mer lättläst.Men var försiktig med att bli alltför högertung i dina meningar för då kan din text uppfattas som alltför talspråklig.

     

    Meningsbyggnad / Struktur eller disposition
    		  

    Att ha en bra struktur på sin text är viktigt för att underlätta för läsaren och undvika att han/hon blir irriterad eller tappar fokus.

     

    Meningsbyggnad / Variera språket
    		  

    Använd inte samma formuleringar om och om igen. Om du märker att du använder ett ord alltför mycket, försök att hitta en synonym som du kan växla med.

     

    Meningsbyggnad / Skriv nyanserat
    		  

    Tänk på nyanserna i det du skriver, alltså de små skillnader som kan finnas mellan ord som verkar betyda nästan samma sak. Nyanser kan användas för att förstärka och försvaga olika saker i texten, eller för att ge texten en speciell känsla. Ord och uttryck med liknande betydelse kan också ha olika laddning, och kännas positiva eller negativa fastän innebörden egentligen är densamma.

    Exempel på ord som kan ge texten olika nyanser:

    Jämför: "Igår var en väldigt dålig dag" och "Gårdagen var helt värdelös".
    Meningarna betyder samma sak, men ordet värdelös ger ett mycket starkare intryck än väldigt dålig.

    Jämför: "Filmen nådde inte riktigt upp till mina höga förväntningar" och "Filmen var verkligen en besvikelse".
    Båda meningarna antyder att filmen inte var så bra som skribenten trodde att den skulle vara, men den andra meningen har en mycket mer negativ klang, mycket på grund av ordet besvikelse.

     

    Meningsbyggnad / Läsarvänlighet
    		  

    Du har läst texter i ditt liv. En del har varit lätta att läsa, andra har varit nästan omöjliga att tränga igenom. Svåra texter är inte bara en fråga om svåra ämnen och svåra ord utan också en fråga om hur skribenten har kunnat anpassa sig till läsaren och hur han har lyckats skapa flyt, sammanhang och en röd tråd i texten.

    För en text som är lätt att läsa gäller:

    • att texten har ett övergripande ämne och ett innehållsligt sammanhang

    • att detta ämne presenteras så fort som möjligt efter en kort inledning

    • att olika delämnen presenteras i en naturlig ordning

    • att det finns mjuka övergångar mellan de delämnen som behandlas

    • att det finns tydliga språkliga signaler för vad som är nytt och vad som är känt i texten

    • att logiken i texten är synlig

    Dessa principer gäller sakprosa. I skönlitterära texter kan man däremot ofta se att författare för att uppnå speciella effekter bryter mot många av de principer som gäller för normal sakprosa.

    Läs mer om: Röda tråden   och Läsa mellan raderna 

     

    Meningsbyggnad / Material
    		  

     


    Meningsbyggnad / Sammanhang genom betydelsen
    		  

    Det viktigaste för en text är innehållsligt sammanhang. Om innehållet inte hänger ihop blir det ingen text.

    Uppgift 1: Jämför texterna och fundera på vilken av dem som är tydligare. Markera ställen i texterna som gör att den röda tråden är tydlig eller otydlig.

    Text 1

    Vill man ha roligt i Norden ska man åka till Köpenhamn. Staden har gamla traditioner som nöjesmetropol, men man suger snabbt upp nya trender från kontinenten. Det finns gott om gamla inrökta nattklubbar från sekelskiftet. Men nästan dagligen slår någon krögare upp dörrarna till ett nytt inne ställe.

    Text 2

    Kommunalnämnden har utsett Bo Ehnberg till ny granskare av Kommunhems nyligen avslöjade rekordunderskott. Hon anser att det är fråga om kriminella sabotage och vädjar till de andra partierna att fördöma det som hänt. Oljan skulle enligt HD bli avfall först i den stund som åkaren avsett att göra sig av med den utan återanvändning. Nu lever familjen Tmaizi i ständig skräck för nya attacker.

    Reflektion

    Förmodligen kunde du utan besvär förstå text 1, medan text 2 verkar förvirrande. Sanningen om text 2 är att den är sammansatt av första meningen från en tidningsartikel, andra meningen från en annan tidningsartikel osv. Det bör alltså inte finnas något samband.

    Innehållet i en text vilar nästan helt på substantiven. Så här ser texterna ut om vi bara behåller substantiven.

    Text 1

    Mening 1: Norden, Köpenhamn

    Mening 2: staden traditioner, nöjesmetropol, trender, kontinenten

    Mening 3: nattklubbar, sekelskiftet

    Mening 4: krögare, dörrarna, inneställe

    Text 2

    Mening 1: kommunalnämnden, Bo Ehnberg, granskare, Kommunhem, rekordunderskott

    Mening 2: fråga, sabotage, partierna

    Mening 3: Oljan, HD, avfall, stund, åkaren, återanvändning

    Mening 4: familjen, Tmaizi, skräck, attacker

    En blick på dessa substantiv visar att text 1 handlar om Köpenhamn och nöjesliv. Text 2 är som väntat svår att bli riktigt klok på.

     


    Meningsbyggnad / Styckenas ordning
    		  

    Innehållsligt sammanhang är alltså viktigt, men det räcker inte för att en text ska vara lättläst.

    Uppgift 2: Läs följande text och fundera på varför sammanhanget i texten blir otydligt? Hur ska du ordna styckena för att helheten ska fungera och få ett sammanhang? Försök också fundera ut vilka ord som gör att du väljer att placera ett stycke före ett annat.


    1. En bil kostar kanske en tiondel av vad ett småhus kostar, men försäkringspremien är nästan lika dyr som för småhusförsäkringen. Ändå har alla bilägare en bilförsäkring. Det beror på två saker. Dels är risken att råka ut för en bilolycka mycket större än risken att råka ut för en husolycka. Dels kan bilen inte bara skadas, utan den kan också åstadkomma skador, och vissa sådana kan t.o.m. bli dyrare än ett nedbrunnet hus.


    1. Med hus och bilar – och även båtar och fabriker – är det ganska lätt för försäkringsbolagen att beräkna risken och de värden som kan gå förlorade. Värre blir det t.ex. om pianisten Rubenstein vill försäkra sina fingrar. Då blir det närmast någon sorts vadslagning mellan försäkringsbolaget och försäkringstagaren: 1000 mot 1 att det inte händer dina fingrar något.


    1. Att försäkra ett småhus kostar några hundra kronor i månaden, men skulle det brinna ner förlorar man minst en miljon. Risken för brand är inte särskilt stor, men skadan blir enorm och försäkringskostnaden, den s.k. premien, är överkomlig. Alltså har de flesta en husförsäkring.


    1. Äsch, det händer ingenting! Det är en inställning som vi måste ha om vi ska klara av vardagens bekymmer. Risken finns alltid att vi halkar på hallmattan, slår huvudet i elementet och dör. Skulle vi oroa oss för allt sådant skulle livet bli outhärdligt. Men det finns vissa risker som vi inte vill ta, och därför finns försäkringar.


    SVAR: Texten börjar med ett inledande resonemang (stycke 4) som låter läsaren vänja sig vid ämnet, dvs. försäkringar. Därefter kommer ett par stycken som utreder husförsäkringar (stycke 3) och bilförsäkringar (1). Att stycket om husförsäkringar kommer före stycket om bilförsäkringar förstår du genom att bilförsäkringarna jämförs med husförsäkringarna. Texten avslutas med ett stycke (2) som egentligen inte tillför så mycket information utan snarare vill åstadkomma en knorr.

    Mönstret inledning, avhandling (utredning), avslutning är oerhört vanligt och det påminner på mänga sätt om ett samtal: först hälsar man, så pratas man vid och så tar man adjö.


    INLEDNINGEN innehåller oftast något som läsaren tycker är rätt självklart. Den utgör en mjukstart som hjälper läsaren att växla in på sätt spår i tankarna. Inledningen bör ge en klar uppfattning om vad hela texten ska handla om och rubrikkontakten är därför mycket viktig.

    AVHANDLINGEN talar om allt det viktiga och den utgör alltså huvuddelen av uppsatsen. Den kan delas in i hur många stycken som helst men de bör vara jämna och inte för korta.

    AVSLUTNINGEN är textens sätt att ta adjö av läsaren. Den kan upprepa något man tidigare sagt, komma med någon slutpoäng eller ge en blick in i framtiden. I avslutningen bör inte ny information presenteras.

     

    Meningsbyggnad / Innehållsförteckning
    		  

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Meningsbyggnad / Obearbetat material
    		  


     

     

     

    Meningsbyggnad / Källor
    		  

    Källa



    Äsch, det händer ingenting! Det är en inställning som vi måste ha om vi ska klara av vardagens bekymmer. Risken finns alltid att vi halkar på hallmattan, slår huvudet i elementet och dör. Skulle vi oroa oss för allt sådant skulle livet bli outhärdligt. Men det finns vissa risker som vi inte vill ta, och därför finns försäkringar.


    Att försäkra ett småhus kostar några hundra kronor i månaden, men skulle det brinna ner förlorar man minst en miljon. Risken för brand är inte särskilt stor, men skadan blir enorm och försäkringskostnaden, den s.k. premien, är överkomlig. Alltså har de flesta en husförsäkring.


    En bil kostar kanske en tiondel av vad ett småhus kostar, men försäkringspremien är nästan lika dyr som för småhusförsäkringen. Ändå har alla bilägare en bilförsäkring. Det beror på två saker. Dels är risken att råka ut för en bilolycka mycket större än risken att råka ut för en husolycka. Dels kan bilen inte bara skadas, utan den kan också åstadkomma skador, och vissa sådana kan t.o.m. bli dyrare än ett nedbrunnet hus.


    Med hus och bilar – och även båtar och fabriker – är det ganska lätt för försäkringsbolagen att beräkna risken och de värden som kan gå förlorade. Värre blir det t.ex. om pianisten Rubenstein vill försäkra sina fingrar. Då blir det närmast någon sorts vadslagning mellan försäkringsbolaget och försäkringstagaren: 1000 mot 1 att det inte händer dina fingrar något.


    Sammanhang genom logiska sambandsord


     


    SAMMANFATTNING


    Det finns krav på en text för att den ska hänga ihop och lyckas förmedla skribentens budskap till läsaren. En text som har flyt, sammanhang och röd tråd kännetecknas av:


    • Innehållsenliga sammanhang, t.ex. genom substantiven

    • En naturlig ordningsföljd mellan olika delområden

    • Smidiga övergångar mellan olika delämnen

    • En rörelse från det kända till det okända i meningar och stycken

    • Signaler för logiska samband, t.ex. men, därför, alltså



    Sammanfattning: avslutningsvis, sammanfattningsvis, slutligen


    Inledningar och avslutningar


    Uppgift 5: Läs en inledning med tillhörande avslutning åt gången och fundera på hur de fungerar i förhållande till uppgiften och rubriken. Fungerar de?

    Tänk på:


     







     

    Vi har stereotypa uppfattningar om mångt och mycket: vi tror oss veta t.ex. hurdana ryssarna, finnarna, ungdomarna, åldringarna, kyrkan, politikerna, pacifisterna, feministerna, censorerna, homofilerna eller nördarna är. Diskutera orsakerna till dina egna stereotypier och hur de eventuellt har förändrats.


    27. Mina stereotypier


    Har du hört historien om den ärlige ryssen, den intelligenta norrmannen och den modiga pacifisten? Inte jag heller, kanske på grund av att personerna inte existerar. Alla vet att ryssen är kriminell, att norrmannen är dum som ett spån och att pacifisten kissar på sig i spöktåget på Borgbacken. Åtminstone vet jag det.

    _ _ _


    Men en som verkligen förändrats är jag själv. När jag var yngre kunde jag inte förstå varför det skulle vara någon skillnad mellan t.ex. finnar och ryssar. Alla är vi ju människor. Nu när jag lärt mig alla stereotypier som en finlandssvensk i min ålder ska kunna, vet jag att vi helsingforsbor är bäst i världen och att ingen kan mäta sig med oss. Min mamma som, jag delar med mig av mina stereotypier till, föreslog att jag skulle gå till en psykolog. Hon tror inte att det är sunt att förakta alla andra än sig själv. Egentligen håller jag med, men till någon psykolog går jag aldrig. Jag vet nämligen precis hurudana kvacksalvare de alla är.



    23. Det var inte lätt men väl värt besväret


    Jag väcktes bryskt upp ur mina dagdrömmar av en kraftig duns i bordet.

    • Önskar du låna båda volymerna av boken nu på en gång?

    Jag nickade stumt till svar och stirrade med munnen halvöppen av fasa på de sju centimeter tjocka bokpärmarna. Jag vågade inte öppna pärmbladet för att se hur liten texten var. Men då jag släpat hem de båda volymerna av Dostojevskijs ”Brott och straff” bestämde jag mig för att hålla fast vid mitt beslut att läsa denna tegelstensroman trots att det verkade som en allt för stor utmaning.


    _ _ _


    Att läsa ”Brott och straff” var inledningen till ett helt nytt skede i mitt liv. Jag hade insett tomheten i alla dessa ungdomsböcker uppbyggda efter ett visst mönster, alla med ett lyckligt slut. Sådan är inte verkligheten. Naturligtvis kan det hända att jag någon gång då tillvaron känns för komplicerad, tar fram en sådan bok bara för att slappna av och läsa något där man inte behöver tänka, men jag förstår nu varför en del böcker klassificeras som ”klassiker”. De stimulerar intellektet och får en att tänka på djupet. De får en att sitta fastklistrad vid boken och skapar en brinnande läslust som aldrig sinar. Att ta itu med ”Brott och straff” var alltså inte lätt men verkligen väl värt besväret!


    Det finns många orsaker till att människorna slösar mycket pengar på skönhetens marknad. Vad är det fråga om?


    24. Nya bröst till specialpris


    Vi lever i en tid då det slösas mer pengar på skönhet än någonsin. Skönhetsindustrin har utvecklats mer än någon annan industri under de senaste tjugo åren. Skönhetens marknad består inte längre endast av smink och hudkrämer utan allt mer av plastikkirurgi. Förr kunde ingen ha bröst som Dolly Parton, läppar som Angelina Jolie och en bak som Jennifer Lopez. Nu är detta möjligt för vem som helst. Det är bara en fråga om pengar.

    _ _ _


    Om trenden att operera sig inte vänder snart kommer skräckscenariot att bli verklighet och mängden operationer att konstant öka. Ännu mer pengar skulle slösas. Sist och slutligen bestämmer ändå var och en själv över sitt utseende och vad den gör med sina pengar, men smakar det så kostar det.

     


    Pennan är ett vapen i skribentens hand. Hur effektiv är den som vapen?


    25. Det skrivna ordets missiler


    När länder jämför krafter med varandra räknar man sina fysiska vapen som kan döda människor med varierande effektivitet. Krigföring med skjutvapen och svärd har visserligen varit avgörande för världens utveckling genom historien. Men man kan fråga sig hur stor betydelsen varit om man jämför med den påverkan olika skrifter haft i den mänskliga kulturen. Vilken är bokstävernas sprängkraft i förhållande till en missils?

    _ _ _


    Det skrivna ordets effektivitet är kanske inte lika konkret synlig som en missils. Skribenten kan inte med pennan förändra lika mycket på en kort tid som soldaten kan med ett modernt vapen. Men de skrivna orden förmår tränga in i människan samtidigt som hon hålls vid liv. Denna typ av vapen har en funktionsprincip som bygger på att mänskliga resurser utnyttjas i stor skala. Krig med sådana medel kan ha mycket mer långtgående konsekvenser än ett krig med dödande vapen.


    Att förödmjuka deltagarna förefaller att bli allt vanligare i många tv-program. Vad beror förnedringsprogrammens popularitet på?


    22. Den dyraste formen av glädje


    Det finns inte någon renare form av elakhet än den skadeglädje en människas olycka kan framkalla hos en annan människa. Själva ordet ”skadeglädje” skvallrar redan om det absurda i fenomenet – att glädjas då en skada skett. Trots det ofattbara i att människan, som för sin överlevnad är så beroende av människorna i hennes omgivning, skulle ha utvecklat ett sådant drag, är vi alla väl medvetna om skadeglädjens existens. Förutom att de flesta av oss någon gång själva har känt skadeglädje, förefaller det som om många TV-program nuförtiden gör sitt bästa för att locka fram detta obehagliga drag hos oss genom att förnedra sina deltagare. Vad beror dessa programs popularitet på?

    _ _ _


    Liksom orsaken till mobbning ofta är svagheter hos mobbaren, är även orsaken till förnedringsprogrammens popularitet svagheter hos människan som vill se på dessa. Att program vars grundtanke går ut på att förnedra personer nått en så stor popularitet bland människor är en skam för hela mänskligheten. Fenomenet lyfter fram de primitiva drag hos oss vilka, speciellt vi västerlänningar, inte alls vill kännas vid. Jag tror ändå inte att dessa program kommit för att stanna. Liksom människan tröttnar på och uttråkas av allt annat kommer även förnedringsprogrammen snart att få ge vika för något nytt. Vad det kan vara vill jag inte ens tänka på.

    Uppgift: Läs den materialbaserade uppsatsen ur ”Studentuppsatser” (1998) och markera tydligt alla hänvisningar till materialet. Diskutera balansen mellan material och egen diskussion. Fungerar rubrikkontakten och textbindningen?











     









     









     

     

     

     

    Joni Stam (2012)