www.larare.at

Berättande

"Don’t tell me the moon is shining; show me the glint of light on broken glass." Anton Chekhov

“You don't write about the horrors of war. No. You write about a kid's burnt socks lying in the road" Richard Price

När du skriver en text berättar du inte bara händelseförlopp. Du gör också beskrivningar. Beskrivningar av människor, miljöer eller saker. Det du skriver blir på så vis synligt för läsaren. En text helt utan beskrivningar blir svårläst, liksom en text med för utförliga och detaljerade beskrivningar. Svårigheten är att hitta en god balans mellan berättande inslag och beskrivningar som stimulerar läsarens fantasi.

Du har säkert fått höra att du ska använda dig av ett målande språk genom att peta in en hel del adjektiv. Den ganska intetsägande meningen

"Flickan plockade blommor på ängen."

kan du låta växa till

"Den gapskrattande flickan plockade nyutslagna blommor på den bördiga ängen."

Läsaren får då en tydligare bild av situationen. Å andra sidan gäller också ordspråket "less is more". Experimentera gärna med adjektiv men känn efter att det passar för ditt skrivsätt och den text du ska skriva. För mycket adjektiv kan verka överarbetat och klichéaktigt. Läsaren vill kunna tolka in sina egna tankar i läsningen.

Källa

Läs mer om Råd i att skriva berättelser (pdf), 36 dramatiska situationer , 9 "urhandlingar ,

 

Berättande / Hur börjar man?
 

För det första kan det vara svårt att komma på vad man ska skriva om och då kan det underlätta med en mind map - här är ett exempel på en mind map.

Undvik att börja så som man gör i sagorna: "Det var en gång...". Se hellre "börjorna" nedan:

  1. Börja från början
  2. Börja med slutet
  3. Börja med en tanke eller reflektion
  4. Börja med att beskriva någon
  5. Börja med att beskriva miljön
  6. Börja med ett samtal
  7. Börja med att en person tänker något
  8. Börja mitt i handlingen
  9. Börja med bakgrundsfakta
  10. Börja med en fråga?

Övning: Fortsätt inledningen

      1. I begynnelsen skapade Gud himmel och jord (ur Bibelns Första Mosebok)
      2. Någon måste ha baktalat Josef K., ty en morgon blev han häktad utan att han hade gjort något ont (ur Franz Kafkas Processen)
      3. Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen (ur August Strindbergs Hemsöborna)
      4. Alla lyckliga människor likna varandra, men varje människa som är olycklig är det på sitt säregna sätt. (ur Anna Karenina, Leo Tolstoj)
      5. Äntligen stod prästen i predikstolen (ur Gösta Berglings saga, Selma Lagerlöf)

     

Berättande / Den klassiska dramaturgiska modellen
 

Den klassiska dramaturgiska modellen är en teoribildning - med ursprung ur det antika, grekiska dramat - som beskriver hur ett drama ska byggas upp. Dramaturgi är konsten att berätta en handling så att den fängslar publiken. En absolut majoritet av all västerländsk teater och film följer mer eller mindre medvetet denna modell.

  1. Anslag =

    Förväntningar väcks, huvudkonflikt anas, framåtrörelsen inleds.

  2. Presentation =
  3. Fakta kring huvudkonflikten, sammanhangen kring huvudpersoner.

  4. Fördjupning =

    Huvudpersoner och ev. skurkar presenteras mer ingående (drivkrafter, svaga/starka sidor) konfliktens bakgrund utvecklas, sympati/avsky väcks.

  5. Upptrappning =

    Tempot ökar, konflikter trappas upp.

  6. Klimax =

    Konflikten/konflikterna avgörs, det utlovade anslaget infrias, presentationen och fördjupningen bekräftas, upptrappningen når sin kulmen.

  7. Avrundning =

    Lugnet efter stormen, publiken får ta del av huvudpersonernas känslor – sorg eller triumf, ev. sidokonflikter reds ut, personliga relationer reds ut eller bryts.

  8. Berättelsens premiss =

    Historiens utgångspunkt, berättelsens budskap, till exempel "Brott lönar sig aldrig".

  9. Överraskningar =

    Saknas någon del i den dramaturgiska modellen? Är premissen oväntad eller tvetydig? Har författaren behandlat någon del i modellen på ett nytt sätt?

Källa

 

Berättande / Dramaturgiska grepp
 

Dramaturgiska grepp

36 dramatiska situationer

 

 

Berättande / Tema
 

Vanliga teman

  1. Olycklig kärlek
  2. Kampen mellan gott och ont
  3. Utanförskap
  4. Krig och hämnd
  5. Den lilles kamp mot den store

Läs mer om vanliga teman under 36 dramatiska situationer

 

 

Berättande / Centrala motiv
 

Förbjuden kärlek

Shakespears berättelse: Romeo och julia som handlar om en familjefejd som förbjuder två unga människors kärlek till varandra och som i slutändan leder till död och sorg. Ett motiv som föregåtts av Tristan och Isolde och återanvänds i musikalen West Side Story och i de svenska filmerna Vinterviken och 30 november. Den förbjudna kärleken kan uppstå mellan klassgränser, rasgränser eller mellan död och levande som i Twilight.

Skönheten och odjuret

Ett sagomotiv som Victor Hugo använde i Ringaren i Notre Dame som också blev en Disneyklassiker. Även Holywood har hakat på detta motiv i filmen Pretty Woman. Vanligtvis blir en kall man kärleksfull med hjälp av rätt kvinna.

Ungdom kontra vuxenvärlden

Ungt möter gammalt, som i Shakespears Hamlet, där den unge prinsens idealism ställs mot den äldre generationens maktlystnad.

Naivitet kontra livserfarenhet

Strindbergs karaktär i Röda rummet

Att offra sin själ för framgång

Kärnan i Goethes drama Faust, som handlar om titelfiguren pakt med djävulen. I Oscar Wildes Dorian Grays porträtt, en variant där en vacker man önskar sig evig ungdom.

Människan som går helt upp i sin idé

Ibsens dramor: Vildanden och Brand

Hämnden

Utgör höjdpunkten i vår äldsta äventyrsberättelser, se t.ex. Homeros Iliaden och odysséen, samt 90% av alla klassiska västernfilmer.

Här följer några andra vanliga motiv som återfinns i fiktionens fantastiska värld:

  1. Den kloke fadersgestalten
  2. Den onda styvmodern
  3. De svartsjuka syskonen
  4. Barnens uppbrott från hemmet

Läs mer om vanliga motiv under 36 dramatiska situationer

 

 

Berättande / Miljöbeskrivning
 

Klicka här .

 

 

Berättande / Dialogen
 

En dialog består av repliker som kan utmärkas på olika sätt i en text:

Indirekt: Joakim frågade Moa om hon kunde använda sig av datorprogrammet. Hon svarade jakande men med tveksamhet i rösten.

Med talstreck:

Joakim frågade:
- Kan du använda det här kalkylprogrammet?
- Ja, svarade hon med tveksam stämma.

Med citationstecken:

Joakim frågade: "Kan du använda det här kalkylprogrammet?" "Ja", svarade hon med tveksam stämma.


Variera anföringsverb så att texten blir mer variationsrik: "svarade", "frågade", "undrade", "tänkte", "mumlade", "funderade", "ifrågasatte", "replikerade" och "nickade".

Vad gäller språkregler så får man i dialogen både frångå språkriktighet, språkregler och språknormer och skriva dialektalt. Det grammatiska behöver alltså inte vara korrekt och man bör till och med försöka efterlikna talspråklighet så mycket som möjligt för att det ska bli så trovärdigt som möjligt. Använd slang! Skriv ofullständiga meningar! Skriv så som det låter och överdriv för att visa på talspråklighet och språklig variation!

 

 

Berättande / Personbeskrivning
 

Klicka här .

 

 

Berättande / Hur man skriver en bra text?
 

För den som vill förbättra sitt skrivande - omfattande (stort) material.

Underlag: hur man skriver en bra text (pdf).

(1) inledning:

    • Bara sätta igång skriva om vad som helst och se om det "dyker upp" något.
    • Skriv stödord (nyckelord) och lösa formuleringar.
    • Gör en mindmap.Vad gör man om man drabbas av skrivkramp? Man skriver om vad som helst eller så tar man en berättelse som man känner till och skriver den med egna ord.

Precis som med muntliga framträdanden är inledningen av mycket stor vikt när du skriver en berättelse. Du vill fånga upp läsaren redan med de första raderna. Därför kan det vara bra att lägga ner extra mycket tid på just inledningen. Du kan välja att inleda din berättelse med en replik, en miljöbeskrivning, en personbeskrivning, en händelse. Du behöver inte ens börja från början. Söker du en dramatisk effekt, är det ett tips att börja mitt i ett händelseförlopp.

(2) Avslutning:

    • Abrupt (plötsligt) slut.
    • Avtoning (visa att allt ordnar sig).
    • Klimax (när det är som mest spännande)

(3) Synvinkel (tempus):

    • Jag-form
    • Tredje person

Läs mer om nyckelord , Hur man skriver en bra intrig , hur man kan "krydda" sin berättelse med hjälp av dramaturgiska grepp , Stilfigurer

 

Berättande / Jag, hon och han tar över
 

När jag gör korrektur (rättar) berättande text kör jag alltid texten genom www.lix.se för att se statistik och väldigt ofta är det så att skribenten överanvänder orden: "jag", "hon" och "han". Då skriver jag t.ex. följande i korrekturen för en elev som använt "jag" och "hon" för många gånger:

Du använder "jag" 72 gånger; försök "jobba bort" minst femton genom att omformulera meningar och med hjälp av textbindning. Ta hjälp av: Meningsbyggnad och Textbindning.

 

Du använder "hon" 40 gånger i denna korta text. Ta hjälp av:Ta hjälp av: Meningsbyggnad och Textbindning för att "jobba bort" minst tio av dem.

Här kommer några tips i hur du "jobbar bort" onödiga "jag":

"Jaget" kan du t.ex. skippa om det är underförstått att det just är jaget som handlar i kommande mening. I meningen nedan kan du se exempel på det. Jag ersätter också ett "jag" med ett textbindande element: "men" för att slippa ännu ett "jag":

Original: Efter att jag har letat i en bra stund, känner jag hur hjärtat är på väg ut ur bröstet och blodsmaken blir allt starkare. Jag bestämmer mig för att ta en paus. Jag tvingas stödja mig emot ett träd av utmattning, men jag väljer ändå att fortsätta.

Fixad variant: Efter att ha letat i en bra stund, känner jag hur hjärtat är på väg ut ur bröstet och blodsmaken blir allt starkare. Bestämmer mig för att ta en paus, men tvingas stödja mig emot ett träd av utmattning. Väljer ändå att fortsätta.

Här följer en menig som innehåller fem "jag" och genom att omformulera meningen slipper jag tre av dem.

Original: Jag drömde att jag sprang, jag var rädd men jag visste inte vad jag sprang ifrån.

Fixad variant: Drömde om att jag sprang, var rädd men visste inte vad jag flydde ifrån.

 

Berättande / Skriv till musik
 

Vissa tycker om att skriva till musik, andra har musik som inspiration. Denna skrivövning ska bygga på musik (läraren har tillgång till pdf:n).

Where the wild roses grow av Nick Cave (YouTube)

 

 

Berättande / Respons
 

Klicka här .

 
 
Berättande / Skrivutveckling
 

Jonis teorier kring skrivutvecklingen (för den drivne skribenten eller för den som strävar att bli det).

 

 

Berättande / Skriv
 

Textunderlag Berättande (s.88 - s.104) ur Insikter i svenska av Fredrik Harstad, Iben Tanggaard Skoglund

Övning: välj en av följande berättandeform:

    1. skriv en berättelse utifrån "det allvetande perspektivet" (ta hjälp av s.90)
    2. skriv en dialog mellan fem olika personer (ta hjälp av s.94)
    3. skriv en novell (ta hjälp av s.97)
    4. skriv en dikt (ta hjälp av s.100-s.104) Texten ska vara ungefär en A4, dataskrivet, 12ppt och med 1,5 radavstånd (förutom dikten som kan vara hur lång som helst).

 

Berättande / Poetica licentia
 

Får man frångå ifrån språkregler och språknormer? Javisst får man det inom skönlitteratur och framförallt inom poesin där det ofta till och med är ett självändamål att ifrågasätta språkregler och språknormer. Men jag brukar säga att man först måste behärska reglerna för att få avvika ifrån dem.

Poetica licentia är ett latinskt uttryck som syftar till den skönlitterära författarens frihet att frångå regler. Skrivregler är med andra ord inte lika strikta inom texttypen: skönlitteratur och poesi.

 

Berättande / Styrdokument
 

ur Svenska 1

ur Svenska 2

ur Svenska 3

 

 

Berättande / Lärarhandledning (lösenord krävs)
 

Klicka här .

 

 

Berättande / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)