www.larare.at

Odysseus

En fristående fortsättning på Iliaden är Odysséen, som handlar om Odysseus tio år långa hemfärd. Han lämnar Troja med 12 skepp och kommer att besöka många främmande öar och kuster innan han kommer hem till Ithaka.

Det referat jag ger här är kronologiskt (alltså i tidsföljd), men händelserna i Odysséen återberättas av Odysseus på Fajakernas ö, strax innan han kommer hem.

  1. Först kommer Odysseus skepp till kikonernas land, vars huvudstad man härjar. Då överfalls de av kikoner och sex män från varje skepp dödas. De övriga lyckas ta sig därifrån men drabbas av en orkan.

  2. Nästa anhalt blir lotofagernas land, där besättningen för en lättjefylld tillvaro eftersom de tar seden dit de kommer och berusar sig av lotusblomman. I sista stund lyckas Odysseus ta sig samman och få iväg sina män
    .
  3. Kyklopernas ö siktas härnäst. Kykloperna är enögda jättar och söner till havsguden Poseidon. Odysseus och hans män blir tagna till fånga av en av dessa, Polyfemos. Han avser att äta upp dem allesammans och hinner också med att sluka en del av dem. Han tänker sig några stycken per dag. Odysseus har presenterat sig som Ingen. Han bjuder Polyfemos att dricka från de läglar av vin som de har med sig och Polyfemos somnar. Då glödgar de fångna männen en stor påle och kör in den i Polyfemos enda öga. Jätten vaknar förstås av de hemska plågorna och sätter sig i grottöppningen, så att männen inte ska slippa ut. Men han är ju nu blind och männen undkommer genom att klamra sig fast under jättens får när de ska släppas ut på bete morgonen därpå. Polyfemos springer ut och ber om hjälp av de andra jättarna. Men då de frågar vad som har hänt och han svarar att Ingen har stuckit ut hans öga, går de hem igen i tron att Polyfemos vållat skadan själv i fyllan och villan. Då Odysseus väl är ute med sina män i skeppen ropar han in till Polyfemos vem han är. Då slungar Polyfemos ett stort klippblock mot ljudet av Odysseus röst. Blocket missar Odysseus skepp men slår i vattnet utanför det så att de väldiga vågorna som uppstår driver in fartyget mot land. Det ser illa ut, men den andra stenen som Polyfemos slungar hamnar mellan båten och land och då driver skeppet ut igen och får vind i seglen så att de kan segla iväg. Tyvärr har detta dock väckt Poseidons raseri och att ha havsguden emot sig är illa då man är ute och seglar.

  4. När de klarat sig undan från Polyfemos tack vare Odysseus list seglar de vidare och kommer till Aiolos ö. Aiolos är vindguden och han bevekas av Odysseus och ger honom en säck med alla vindarna i utom en. Den som är fri är västanvinden och den blåser skeppen nästan ända fram till Ithaka. Odysseus har hållit sig vaken hela tiden för att se till att männen inte öppnar säcken för att se efter vad som finns i den. Nu somnar emellertid Odysseus och männen, som tror att deras ledare gömt dyrbara skatter i säcken, tittar efter. Då kommer alla de fångna vindarna loss och ett förskräckligt oväder bryter ut. Vindarna blåser skeppen tillbaka till Aiolos ö. Guden blir rasande och vägrar att hjälpa Odysseus mer.

  5. Nu driver skeppen norrut till trakter där det är mycket ljusare. Där bor laistrygonerna, illasinnade jättar höga som berg och dessa vidunder kastar väldiga stenar mot skeppen. Elva av Odysseus skepp förliser med man och allt, endast det skepp som Odysseus själv befinner sig på kan komma undan.

  6. Den ö man siktar sedan tillhör den ljuslockiga Kirke, som är dotter till solguden Helios. För Odysseus och hans män är det okänd kust och därför får Eurylochos leda en grupp som ska rekognosera. De når palatset, som är omgivet av en mängd djur, som alla uppför sig vänligt. Kirke själv tar emot männen och för in dem i palatset och bjuder dem på dryck. Av den förvandlas männen till svin och de förstår nu att alla djur de mött är människor som Kirke förtrollat.

  7. En av männen har hållit sig i bakgrunden och han har därför kunnat se vad som hänt. Han skyndar tillbaka till skeppet och varskor Odysseus, som genast beger sig till palatset för att försöka rädda sina män. På vägen dit möter han guden Hermes som ger honom råd hur han ska kunna motstå Kirkes förtrollningskonster. Odysseus följer gudens råd och klarar sig. Han drar sitt svärd och hotar henne och hon föreslår i stället att de ska gå till sängs. Odysseus går med på detta sedan Kirke avlagt en helig ed på att inte skada honom och efter det att hon återställt hans män.
     
  8. Nu stannar Odysseus ett år hos Kirke men sedan vill han fortsätta sin färd. Kirke är motvillig men råder honom att först besöka underjorden Hades för att fråga den blinde siaren Tiresias om hemvägen. Odysseus följer hennes råd och träffar många av sina forna reskamrater, bland dem Akilles.

  9. Odysseus hälsar på hjälten och säger att denne måste vara den förnämaste bland de förnäma av alla i dödsriket. Akilles svarar att han hellre skulle vilja vara den ringaste bland ringa bland de levande än den främste bland de döda. Dödsriket Hades betraktades alltså av grekerna som en mycket dyster plats.

  10. Av sin döde mor får Odysseus reda på hur det förhåller sig på hemön. Palatset är ockuperat av en skara friare, som alla vill vinna Odysseus hustru Penelope, för att därigenom bli kung på Ithaka. För att slippa välja och alltså hålla friarna ifrån sig, säger hon att hon inte kan gifta om sig förrän hon vävt en liksvepning åt sin svärfar. På dagarna kan friarna höra hur hon arbetar i vävstolen flitigt, men på nätterna repar hon upp det mesta av vad hon vävt. På så sätt kan hon förhala sitt beslut och hoppas på att maken ska återvända.

  11. Odysseus återvänder nu till Kirke, som ger honom råd för hemresan beträffande en del farliga platser han måste passera.

  12. En av dessa faror är Sirenerna, som med sin förföriska sång lockar seglare i kvav. Odysseus förser hela besättningen med vaxproppar i öronen, så att de ska kunna motstå sången, själv låter han surra sig vid masten, så att han ska kunna höra sången utan att lockas överbord.

  13. En annan fara är de två vidundren Skylla och Karybdis, som på var sin sida om ett trångt sund försöker snappa åt sig sjömän. Odysseus lyckas inte helt med denna passage, skeppet klarar sig men Karybdis slukar några ur besättningen.

  14. Man färdas nu efter Siciliens kust, Trinakia, där solguden Helios oxar betar. Tiresias hade varnat Odysseus och sagt att han under inga omständigheter fick döda ett enda av dessa djur. Maten tar emellertid slut och männen svälter. Några trotsar därför Odysseus förbud och slaktar ett par oxar. När Helios får veta detta förmår han Zeus att slå skeppet med blixten och endast Odysseus överlever denna katastrof.

  15. Odysseus räddar sig iland på en ö, som tillhör nymfen Kalypso. Hos henne blir Odysseus kvar i flera år, tills gudarna beslutar att han måste resa hem och återställa ordningen på Ithaka. Detta besked överlämnas av Hermes. Kalypso vill inte skiljas från sin älskare, men hon måste lyda gudarnas vilja och förse honom med material till en flotte. På den börjar han sin hemresa.

  16. Alla gudar står bakom beslutet att sända hem Odysseus men Poseidon är inte tillfrågad, han bär fortfarande agg till Odysseus för vad denne gjort med Polyfemos, så när Poseidon upptäcker Odysseus på flotten reser han upp en storm som får flotten att förlisa.

  17. Odysseus räddas emellertid av hafsnymfen Levkotea och lyckas med hennes hjälp ta sig iland på Fajakernas ö. Där tas han emot väl av kung Alkinoos, som ordnar ett gästabud för resenären. Det är vid detta gästabud som Odysseus berättar om de resor jag återgivit. Trött av sina strapatser och den goda maten och drycken somnar Odysseus. Men Alkinoos har rörts av hans berättelse och ser till att han sovande förs ombord på ett skepp som tar honom hem.

  18. På Ithaka härskar friarskaran och Odysseus måste använda sin list för att återta makten. Han smyger iland i hemlighet och söker upp den gamle svinaherden Evmaios, som kallar till sig Odysseus son Telemakos. Nu kan Odysseus sätta sin plan i verket som går ut på att den av friarna som kan spänna Odysseus båge, ska få gifta sig med Penelope och bli kung över Ithaka.

  19. Hur det går i denna tävling tänker jag inte avslöja utan hänvisar i stället till Eyvind Johnsons mästerverk, romanen Strändernas svall, som är en omskrivning av Odysséen till modern prosa. Läs helst hela boken, men hinner du inte det, den är tjock och inte alltid helt lätt för den läsovane, så nöj dig med slutkapitlet Bågens klang.

Källor:

  • Odysséen, Homeros,
  • Grekiska myter och sagor, Claes Lindskog, Natur och Kultur
  • Antikens historier, Alf Henrikson, Bonniers
  • Strändernas Svall, Eyvind Johnson, Bonniers

Odysseus / Om Odysseus
  

Den som kommer att avgöra striden till grekernas fördel är Odysseus och han kommer att göra det med sin list. Han låter bygga en stor trähäst i vars inre han placerar sig själv och några av sina män. Den grekiska hären låtsas sedan på Odysseus inrådan segla hem. Kvar står bara den väldiga trähästen. Trojanerna blir nyfikna och tar sig ut ur sin stad för att undersöka den.

Deras präst Laokoon varnar dem "jag fruktar danaerna (grekerna) även när de kommer med skänker (gåvor)", säger han till sitt folk. Men i Odysseus list ingår fler drag. Den unge greken Sinon låtsas att han flytt från sina landsmän, när de utsett honom till det människooffer, som skulle ge grekerna en lyckosam hemresa. Nu berättar han att denna trähäst har byggts för att blidka gudinnan Athena och att den är så stor för att trojanerna inte ska kunna föra in den i sin stad, för om de gör det så blir Troja ointagligt för all framtid.

För att hjälpa grekerna och alltså lura trojanerna ingriper nu Pallas Athena (Paris röstade ju inte på henne i skönhetstävlingen). Hon låter två havsvidunder strypa Laokoon och hans två söner. Detta tolkar trojanerna så att Laokoon haft fel och i triumf för de in trähästen i sin stad. De får in den genom att riva en del av muren, portarna är för trånga.

Natten som följer ägnar trojanerna åt sin segerfest, med hästen i staden känner de sig trygga. Sinon har emellertid signalerat till den grekiska flottan, som hela tiden legat och lurat bakom en udde. Odysseus klättrar ut ur trähästens buk och nu kan grekerna ta trojanerna med överraskning, det blir en mycket blodig slutstrid, som slutar med att alla trojanska furstar utom två dödas. Den ene av dem som klarar sig undan är Eneas, och han kommer att få sitt eget epos långt senare av det romerska imperiets Homeros, Vergilius, som när romarriket står på höjden av sin makt, skriver hexameterverket Eneiden.

Den som dödar Trojas kung är Akilles egen son Neoptolemos. När Menelaos hittar Helena smälter ånyo hans hjärta inför hennes skönhet och han förlåter henne och tar henne med sig hem.

Hemfärden blir emellertid mycket vådlig för de grekiska furstarna, en del kommer aldrig hem och Odysseus får färdas i tio år. Hans hemresa beskrivs av Homeros i Odysséen.

 

Athenas vrede

Odysseus / Athenas vrede
  

Orsaken till dessa vedermödor för de grekiska ledarna är en straffdom från Pallas Athena. I krigets slutskede hade en annan Ajas, Tevkros son, kallad den snabbfotade Ajas, förföljt Kassandra ända in i Pallas Athenas tempel och våldfört sig på henne där. Hon hade klamrat sig fast vid gudinnans bild och när Ajas hade slitit loss henne hade bilden förstörts. För detta dåd krävde Athena att Agamemnon och de andra furstarna skulle straffa Ajas, men i segeryran brydde de sig inte om att lyda Athenas uppmaning. De seglade alltså hem med hennes straffdom vilande över sig och därför gick det alltså mer eller mindre illa för dem som Athena tyckte bar ansvar.

 

 

Odysseus / Källor
  

Källa

 

Odysseus / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)