www.larare.at

Stilnivå

Stilnivå syftar på hur formellt eller informellt ett språk eller en text är, samt vilken ton och ordval som används för att passa en specifik kontext eller målgrupp. Stilnivån kan variera från mycket formell till helt vardaglig eller informell, och den är viktig eftersom den påverkar hur budskapet uppfattas och hur effektivt det kommuniceras.

Varför är stilnivå viktigt?

En text eller ett tal måste anpassas efter vem som ska läsa eller höra det. En vetenskaplig artikel ska till exempel skrivas på en hög stilnivå med korrekt terminologi och ett formellt tonfall, medan ett meddelande till en nära vän kan vara mer avslappnat och innehålla slang.

Genom att använda rätt stilnivå kan du stärka din trovärdighet. Om du skriver en formell rapport på jobbet, förväntas du använda en stil som visar att du är professionell och kunnig inom området.

Om stilnivån inte matchar situationen eller mottagaren kan budskapet missförstås eller verka olämpligt. En alltför formell ton i ett vardagligt sammanhang kan verka stel och distanserande, medan en alltför informell ton i en professionell situation kan verka respektlös.

Stilnivå är avgörande för att säkerställa att ditt budskap når fram på rätt sätt och att du framstår som trovärdig och respektfull. Genom att anpassa stilnivån till mottagaren och situationen kan du kommunicera effektivt och undvika missförstånd.

Konkreta exempel på stilnivåer

Formellt (t.ex. brev till en myndighet):

"Jag önskar att framföra ett klagomål angående de nyligen genomförda förändringarna i vår policy."

Mellannivå/Formell men inte stel (t.ex. e-post till en kollega):

"Jag vill bara meddela att jag har några funderingar kring de nya ändringarna i policyn."

Avslappnat men artigt (t.ex. till en bekant):

"Jag tänkte höra vad du tycker om de nya förändringarna i policyn?"
Vardagligt (t.ex. meddelande till en vän):

"Alltså, vad tycker du om de där nya ändringarna? Jag är inte helt säker på dem."
Slang/informellt (t.ex. till en nära vän):

"Seriöst, vad är grejen med de där nya reglerna? Fattar inte poängen."

Alla har alltså ett eget sätt att skriva, ett eget sätt att formulera sig; en personlig skrivstil. Den kan antingen vara bearbetad eller "bara är". Hur du skriver säger en del om hur du förhåller dig till det skrivna. Jag som lärare kan t.ex. ganska tidigt se om du tycker om att skriva eller inte, jag kan också urskilja olika skrivstilar - vissa mer tydliga än andra, vissa mer utvecklade andra mer osäkra.

Kan jag förändra eller utveckla min skrivstil? Svar: ja. När man ska välja skrivstil finns det alltså flera faktorer att överväga. Det viktigt är viktigt att välja en skrivstil som är anpassad till syftet, genren, målgruppen och ämnet för ditt skrivande. Genom att vara medveten om dessa faktorer och genom att experimentera och redigera kan du hitta en skrivstil som är effektiv och passar just dig och dina texter.

Fundera över syftet med ditt skrivande och vilken genre du skriver inom. Är det en formell affärsbrev, en kreativ novell eller en informativ artikel? Skrivstilen kan variera beroende på syftet och genren.

Fundera över vilken målgrupp eller läsare du riktar dig till. Är det en allmän publik, experter inom ett specifikt område eller kanske barn? Anpassa skrivstilen för att passa läsarnas förväntningar och kunskapsnivå.

Tänk på vilken ton du vill ha i ditt skrivande. Ska det vara formellt, auktoritärt, personligt eller kanske humoristiskt? Anpassa din skrivstil för att reflektera den önskade tonen. Dessutom bör du överväga vilken språklig nivå du ska använda. Ska det vara akademiskt, vardagligt eller tekniskt?

Ta hänsyn till ämnet du skriver om. Vissa ämnen kan gynnas av en mer kreativ och litterär skrivstil, medan andra ämnen kan kräva en mer faktabaserad och objektiv skrivstil. Anpassa skrivstilen för att bäst passa ämnet och för att kommunicera dina idéer på ett effektivt sätt.

Var bekväm med den skrivstil du väljer och låt den återspegla din egen röst och personlighet. En genuin och autentisk skrivstil kan göra ditt skrivande mer engagerande och lockande för läsarna.

Läs och studera författare och skribenter inom olika genrer och stilar för att få inspiration och förståelse för olika skrivstilar. Observera hur de använder språket, strukturerar sina texter och anpassar sin skrivstil för att kommunicera sina budskap.

Var inte rädd för att experimentera och testa olika skrivstilar. Prova olika tillvägagångssätt och redigera ditt skrivande för att hitta den stil som bäst passar ditt ändamål, din målgrupp och ditt ämne.

Läs mer om Mottagaranpassning och Skrivutveckling.

 

Stil / Fem sätt
  

1. Talspråklig med slanguttryck

Okej, så när det kommer till att förstå och använda språk jävligt bra, är det typ som att ha en grym superkraft. Du måste kunna snacka, förstå och skriva på ett sätt som gör att folk fattar vad du menar. Det handlar inte bara om att ha koll på grammatik och ord, utan att verkligen kunna sätta ord på känslor och tankar. Ju bättre du är på att spela med språket, desto mer impact har du. Så snacka klart och tydligt, och släpp alla krångliga ord som ingen begriper!

2. Vardaglig och pratig

Att vara bra på att använda språket är egentligen ganska enkelt när man tänker på det. Det handlar om att kunna använda språket på ett bra sätt, både när man pratar och skriver. Du behöver kunna förstå vad folk säger, och också kunna uttrycka dig så att andra förstår dig. Det är inte bara grammatik och ordval som spelar roll, utan också hur du anpassar ditt språk till olika situationer. Att vara bra på språk gör det lättare att kommunicera och bygga relationer med andra människor.

3. Normal och saklig

Språklig anpassning innebär förmågan att använda språket effektivt och korrekt i olika sammanhang. Detta omfattar både muntlig och skriftlig kommunikation och inkluderar kunskaper om grammatik, ordförråd och stil. En person med hög språklig kompetens kan uttrycka sina tankar tydligt och begripligt, samt förstå och tolka andras budskap. Effektiv språkanvändning kräver också förmågan att anpassa språkbruket efter mottagaren och situationen, vilket är avgörande för framgångsrik kommunikation.

4. Högtidlig och överdriven

Den språkliga kompetensen utgör en av människans mest beundransvärda och essentiella gåvor. Att bemästra konsten att använda språket är att inneha en magisk förmåga att navigera genom kommunikationskonstens värld med elegans och precision. En person som äger denna kompetens kan inte bara förmedla sina idéer med den mest raffinerade klarhet och sofistikation, utan också förmår att anpassa sitt språk på ett sätt som resonerar djupt med olika publikgrupper. Det är denna förmåga att både bemästra och anpassa språket som i allra högsta grad bidrar till en individs kommunikativa framgång och intellektuella erkännande.

5. Akademisk och högtravande

Språklig kompetens, i en akademisk kontext, refererar till den komplexa förmågan att effektivt och adekvat hantera och manipulera språket inom både muntliga och skriftliga kommunikationsformer. Denna kompetens innefattar en djupgående förståelse för grammatiska strukturer, semantik och pragmatik samt förmågan att applicera dessa kunskaper i varierande kommunikationssituationer. En hög grad av språklig kompetens innebär också att kunna anpassa språkbruket till specifika kontextuella krav och målgrupper, vilket är avgörande för att säkerställa klarhet och precision i kommunikationen. En sådan förmåga är grundläggande för framgång inom akademiska och professionella områden, där komplexa idéer och argument ofta behöver formuleras och förmedlas med hög grad av noggrannhet och förfining.

 

Stil / Fem nivåer
  

1. Enkelt

Att skriva rätt är viktigt. Om vi skriver fel, kan andra inte förstå vad vi menar. När vi skriver rätt, blir det lättare att läsa och förstå. Det är bra att kolla efter fel innan vi skickar en text. Att läsa böcker är bra. När du läser, lär du dig nya saker. Du blir också bättre på att förstå ord. Böcker kan ta dig till andra världar och hjälpa dig att känna olika känslor. Det är kul att läsa!

2. Grundläggande

Det är viktigt att skriva rätt. Om vi gör många stavfel eller använder fel ord, kan det bli svårt för andra att förstå vad vi vill säga. När vi tar oss tid att kontrollera och rätta våra texter, blir de lättare att läsa och förstå. Att läsa böcker är viktigt för att lära sig nya saker. Genom att läsa kan du förbättra ditt språk och din förmåga att förstå ord. Böcker ger dig möjlighet att uppleva andra världar och förstå olika känslor. Läsning kan vara både lärorikt och roligt.

3. Mellan

Att skriva korrekt är avgörande för att säkerställa att budskapet når fram. Stavfel, grammatiska misstag och felaktiga ordval kan leda till missförstånd och förvirring. Genom att noggrant granska och redigera våra texter innan vi skickar dem, ökar vi chansen att mottagaren förstår exakt vad vi menar. Att regelbundet läsa böcker har många fördelar. Det hjälper dig inte bara att utveckla ditt ordförråd och din språkliga förmåga, utan också att få en djupare förståelse för olika ämnen. Böcker ger dig möjlighet att utforska andra verkligheter och att uppleva en mängd olika känslor. Läsning är både en källa till kunskap och nöje.

4. Avancerad

Att bemästra korrekt skrivande är av yttersta vikt för att garantera att det avsedda budskapet förmedlas på ett klart och entydigt sätt. Felaktiga stavningar, grammatiska brister och oprecisa ordval kan allvarligt underminera textens trovärdighet och leda till potentiella missförstånd. Genom att ägna tid åt noggrann granskning och revision av våra texter säkerställer vi att kommunikationen blir så effektiv och precis som möjligt. Läsning av böcker erbjuder en rad intellektuella och emotionella fördelar. Genom att fördjupa sig i litteratur kan man inte bara utöka sitt ordförråd och finslipa sin språkliga precision, utan också förvärva en djupare förståelse av komplexa idéer och koncept. Böcker fungerar som en portal till alternativa verkligheter och erbjuder en chans att uppleva ett brett spektrum av känslomässiga och filosofiska perspektiv. Att läsa är både en intellektuell och estetisk njutning.

5. Mycket avancerat och akademisk

Att upprätthålla en hög grad av språklig korrekthet i skrift är fundamentalt för att säkerställa att ens intentioner och idéer förmedlas med absolut klarhet och precision. Stavfel, syntaktiska oegentligheter och inadekvata ordval kan inte bara försvåra mottagarens förståelse utan också allvarligt skada textens auktoritet och den skrivandes trovärdighet. En noggrann och metodisk genomgång av texten, med särskilt fokus på språkliga detaljer och nyanser, är således av yttersta vikt för att uppnå en skriftlig produkt som är både effektiv och övertygande i sin kommunikation. Engagemang i litterär läsning ger en omfattande rad av både kognitiva och affektiva fördelar. Genom att noggrant analysera och reflektera över texter, utvecklar man inte bara en djupare förståelse för språkliga nyanser och retoriska strukturer, utan man tillägnar sig också en förfinad förståelse av komplexa teoretiska konstruktioner och filosofiska frågor. Böcker tjänar som medier för att utforska multidimensionella verkligheter, där läsaren konfronteras med ett kalejdoskop av känslomässiga, existentiella och etiska perspektiv. Läsning är således en sublim process som förenar det intellektuella, det estetiska och det transcendentala i en enhetlig upplevelse.

 

Stil / Stildrag
  
Retorisk fråga (och tretalet)

 

Bild

Bildens funktion är att beskriva en företeelse, genom att likna den vid något annat.

I första exemplet liknas den ljusa landsvägen vid en blek arm som pekar framåt. Jag har markerat själva bilden med rött och den sak bilden beskriver med blått.

I stilistisk litteratur skiljer man på två typer av bilder; metafor och liknelse. Mats Eklöfs mening ger exempel på en liknelse, den innehåller nämligen ett jämförelseled. "....., som en....). Strindbergs bild saknar jämförelseled och är då en metafor. Den här skillnaden har jag inte gjort i min exempelsamling eller i övningarna.

"Landsvägen lyste onaturligt ljus, som en blek arm pekande framåt i ovissheten.

Mats Eklöf; ur Sländans dag

"Mannen tycktes född med glasögon, ty ingen hade sett hans blickar, troligen därför att de onaturligt stora ögonen, två halvlegade ankägg, alltid voro blodsprängda av whisky och gula av tobak och raseri."

August Strindberg ; ur Svarta fanor

Kontrast

Ord eller delar av meningar med motsatt betydelse ställs emot varandra. En kontrast av det här slaget kallas ofta antites. Jag använder dock genomgående termen kontrast.

"Det ska rivas ner alltihop! Det ska byggas upp alltihop! Det ska rivas ner och byggas upp, ner och upp, upp och ner!"

Pär Lagerkvist; ur Den fordringsfulla gästen

Omtagning

Samma ord eller ordgrupper upprepas. Omtagningen kan komma i samma mening eller senare i texten.

"En dag är till ända. En kväll sänker sig som ett tryck över bröstet, över en värkande drängkropp utsträckt på en knölig brits. En dag är till ända."

Mats Eklöf; ur Sländans dag

Variation

Ord eller uttryck i en mening upprepas i en något förändrad form. Variationen innehåller ofta synonymer till det första uttrycket.

"Det är en tanke som gnager och gnager i mig, som aldrig lämnar mig ro; ty det är egentligen bara en."

Pär Lagerkvist; ur Den fordringsfulla gästen

"Och jag grubblar tills jag utmattad fallar i dvala, i sömn."

Pär Lagerkvist; ur Den fordringsfulla gästen

Personifikation

I personifikationen ger man liv åt döda eller abstrakta ting. De får ofta mänskliga egenskaper. Ofta skiljer man på besjälning (förmänskligar konkreta ting) och personifiering (abstrakta begrepp förmänskligas).

"Björkarna borta i hagen, svepande sin lövskrud kring sig, tätare för var dag."

Mats Eklöf; ur Sländans dag

"Nu måste han åter böja sig efter brödbiten - och han hade den konstiga känslan att tiden gick ifrån honom, smet förbi, medan han böjde sig."

Eyvind Johnson; ur Slutspel i ungdomen

Retorisk fråga (och tretalet)

En fråga som författaren inte väntar sig något svar på. Möjligen ger författaren själv svaret.

Är det så att svensklärare har mest att göra? Javisst är det det! Och är det inte så att svenska är nödvändigt för alla? Svaret på den frågan är självklar! Kanske skulle svensklärare kompenseras på något vis? Utan tvekan!"

Joni Stam

Källa

 

Stil / Härma författarna!
  

Kända författares skrivstil


Stil / Formellt eller informellt?
  

Det formella skrivandet är genomtänkt och "tuktat" vilket betyder att det är mer genomtänkt och objektivt.

Läs mer om formella texttyper.

Det informella skrivandet är mer avslappnat och gränsar i vissa fall till det talspråkliga.

Läs mer om informella texttyper.

 

Stil / Talspråkligt kontra skriftspråkligt
  

Det talspråkliga är som ordet avslöjar direkt kopplat till det talade språket medan skriftspråket är ett mer bearbetat och framförallt språkligt mer korrekt och med närmare anknytning till grammatik, språkregler, språkkonventioner och språknormer. Alltså: prata inte med läsaren utan skriv till läsaren.

Tänk dig en rapport från en myndighet. Den är propert formgiven och försedd med myndighetens logotyp. Men redan på första sidan reagerar du på "Vi har även i vårat urval tagit hänsyn till riskerna, står det.

 

Rekommenderade ord

Talspråkligt ord Rekommenderat ord
dax dags
dom de eller dem
erat, eran er eller era
farsa far eller pappa
funka fungera
grej sak, sakfråga, spörsmål, ting
hyfsat bra eller väl
hållit hållt
kolla se, titta, betrakta, iaktta, stirra eller få syn på
medans medan
morsa mor eller mamma
nån någon
oxå också
sen sedan (inte lika strikt)
sån sådan
såna sådana

vart

 var eller blev
vårat, våran vår
å och eller också
   

Formulär: Undvik talspråkliga uttryck

Böjning

Undvik också talspråklighet i böjning av ord:

  • husena - använd: husen

Ord som inte finns

  1. lös – lyste
  2. bytade - böt – bytte – jämför med växte, letade osv
  3. skärde – skar
  4. gedde – gav
  5. fryste – frös

Dialektala uttryck

  1. tröck; ex jag tröck honom mot väggen – använd: tryckte
  2. hon; ex. jag gav det till hon – använd: henne
  3. han; ex. jag gav det till han – använd: honom
  4. vart; ex. Frun vart väldigt rädd – använd: blev
  5. vars; vars ska du? - använd: var

Skriv ut ordet

I talspråk och framför allt dialekt utesluter vi ofta slutet på ordet. När vi talar har vi ofta bråttom och av bara farten tappar vi slutet på vissa ord. t.ex.

Talspråkligt ord Rekommenderat ord
Jag ramla på backen Jag ramlade på backen
Jag träffa han Jag träffade honom
Han titta på TV Han tittade på TV

 

Småord

Undvik också talspråkliga småord som "ju", "så", "nog", "väl", "nu" osv. Testa att ta bort t.ex. ett "så" och om detta inte påverkar innehållet ska ordet bort! Ta hjälp av sökfunktionen (ctrl + f på PC eller command + f på Mac) för att hitta orden och se om man kan ta bort dem eller inte.

Så

Skippa "så" och få en mindre pratig text. Eftersom vi ofta använder formordet: ”så” när vi talar följer det med när vi skriver. Det sker ofta automatiskt därför bör man när man skrivit klart sin text kontrollera alla ”så”, för vissa bör få vara kvar medan andra ska bort. Detta kommer leda till att texten kommer att stramas upp och blir mer stringent. Alltså: stryk onödiga ”så” och du får en renare text. Ett tips i urvalet: om du plockar bort ”så” utan att det påverkar innebörden, ska ordet tas bort.

Du kan också köra texten genom www.lix.se och se vilka ord du använder mest och hamnar så högt upp bör du gå igenom texten och rensa bort onödiga ”så”.

Nu

Behöver du säga att det sker i just detta ögonblick och verkligen poängtera att det händer nu? Använd "nu". Men skriver du i presens så avslöjar själva tempusformen att det du skriver händer nu; alltså i nutid och då behöver du inte använda ordet: "nu".


Prata inte - skriv!

Talspråklig berättande text kan uppfattas som onödigt "pratig", vilket innebär att skrivstilen behöver "ryktas" genom att göras mer tydlig och framför allt: saklig. Du ska inte skriva så som du talar; skriv istället som om du resonerar och förtydliga och precisera gärna. Undvik också slanguttryck och svordomar!

Prefix

Prefix (ordinledningar) som man bör undvika

  • as-
  • jätte-
  • skit-

Förstärkningsord

Förstärkningsord som man bör undvika i skrift, men kan ha roligt med när mna pratar.

  • As-
  • Bamba-
  • Extremt
  • Fett
  • Grymt
  • Jätte-
  • Jävla
  • Mega-
  • Skit-
  • Super-
  • Brutalt...
  • Tokigt...
  • Galet...

Stil / Kanslisvenska eller byråkratsvenska
  

Kanslisvenska är det korrekta ordet medan byråkrasvenska är det smått humoristiska och kritiska sättet att skildra språkformen i kanslisvenska.

Läs mer om lagspråk

 

 

Stil / Populärvetenskapligt kontra vetenskapligt
  

Populärvetenskapligt skrivande riktar sig till en bred publik som inte nödvändigtvis har en specialiserad kunskap inom det aktuella ämnet. Målet är att göra vetenskapliga koncept tillgängliga och begripliga för en bredare läsekrets. Vetenskapligt skrivande däremot är riktat mot andra experter inom det specifika ämnesområdet. Det förutsätter en viss förkunskap inom ämnet.

Populärvetenskapliga texter är skrivna med enkelt och klart språk, undviker överdriven användning av teknisk terminologi och komplicerade formuleringar. Medan vetenskapligt skrivande innehåller mer terminologi och exakt språk för att överföra komplex information på ett precist sätt.

Populärvetenskapliga texter följer ofta en tydlig och enkel struktur för att göra informationen lättförståelig. Illustrationer är vanliga för att förtydliga innehållet. Vetenskapliga texter däremot följer ofta en strikt struktur, med introduktion, metod, resultat och diskussion. Och det är krav på noggrann användning av referenser och citat.

Syftet med populärvetenskapligt skrivande är att förklara komplexa ämnen på ett tillgängligt sätt och engagera läsaren genom att göra ämnet intressant och relevanta för deras vardag. Målet med vetenskapliga texter är att bidra till den vetenskapliga kunskapsbasen och förståelsen inom ett specifikt område. Fokuserar på att presentera forskningsresultat och argumentera för deras relevans.

Populärvetenskapliga har en mer informell och lättsam ton för att skapa en mer avslappnad atmosfär. Detta hjälper till att skapa en relation med läsaren. Medan vetenskapligt skrivande använder en formell och neutral ton för att upprätthålla objektivitet och professionalism. Fokuserar på fakta och evidens snarare än personliga åsikter eller engagemang.

 

Stil / "Blattesvenska"
  

Är det politiskt korrekt att säga blattesvenska eller ska man säga rinkebysvenska? I mitten av 2000-talet nämde en inflytelserik person (Ebba Witt-­Brattström) ordet blattesvenska och det inledde en het debatt om svensk språkutveckling.

Svenska Språkrådet rekommenderar benämningen förortssvenska. En neutral definition som används av språkvetare är "multietniskt ungdomsspråk".

Men vad innebär ordet egentligen?

 

Boktips: Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött

 

Stil / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)