www.larare.at

Stil

Innehållsförteckning -

Alla har ett eget sätt att skriva, ett eget sätt att formulera sig; en personlig skrivstil. Den kan antingen vara bearbetad eller "bara är". Hur du skriver säger en del om hur du förhåller dig till det skrivna. Jag som lärare kan t.ex. ganska tidigt se om du tycker om att skriva eller inte, jag kan också urskilja olika skrivstilar - vissa mer tydliga än andra, vissa mer utvecklade andra mer osäkra.

 

 

Stil / Din skrivstil
 

 

 

Stil / Kan man välja skrivstil?
 

Kan jag förändra eller utveckla min skrivstil? Svar: ja. I flesta falla anpassar du skrivstil efter syfte, mottagare och förutsättningar

 

 

Stil / Stildrag
 
Retorisk fråga (och tretalet)

 

Bild

Bildens funktion är att beskriva en företeelse, genom att likna den vid något annat.

I första exemplet liknas den ljusa landsvägen vid en blek arm som pekar framåt. Jag har markerat själva bilden med rött och den sak bilden beskriver med blått.

I stilistisk litteratur skiljer man på två typer av bilder; metafor och liknelse. Mats Eklöfs mening ger exempel på en liknelse, den innehåller nämligen ett jämförelseled. "....., som en....). Strindbergs bild saknar jämförelseled och är då en metafor. Den här skillnaden har jag inte gjort i min exempelsamling eller i övningarna.

"Landsvägen lyste onaturligt ljus, som en blek arm pekande framåt i ovissheten.

Mats Eklöf; ur Sländans dag

"Mannen tycktes född med glasögon, ty ingen hade sett hans blickar, troligen därför att de onaturligt stora ögonen, två halvlegade ankägg, alltid voro blodsprängda av whisky och gula av tobak och raseri."

August Strindberg ; ur Svarta fanor

Kontrast

Ord eller delar av meningar med motsatt betydelse ställs emot varandra. En kontrast av det här slaget kallas ofta antites. Jag använder dock genomgående termen kontrast.

"Det ska rivas ner alltihop! Det ska byggas upp alltihop! Det ska rivas ner och byggas upp, ner och upp, upp och ner!"

Pär Lagerkvist; ur Den fordringsfulla gästen

Omtagning

Samma ord eller ordgrupper upprepas. Omtagningen kan komma i samma mening eller senare i texten.

"En dag är till ända. En kväll sänker sig som ett tryck över bröstet, över en värkande drängkropp utsträckt på en knölig brits. En dag är till ända."

Mats Eklöf; ur Sländans dag

Variation

Ord eller uttryck i en mening upprepas i en något förändrad form. Variationen innehåller ofta synonymer till det första uttrycket.

"Det är en tanke som gnager och gnager i mig, som aldrig lämnar mig ro; ty det är egentligen bara en."

Pär Lagerkvist; ur Den fordringsfulla gästen

"Och jag grubblar tills jag utmattad fallar i dvala, i sömn."

Pär Lagerkvist; ur Den fordringsfulla gästen

Personifikation

I personifikationen ger man liv åt döda eller abstrakta ting. De får ofta mänskliga egenskaper. Ofta skiljer man på besjälning (förmänskligar konkreta ting) och personifiering (abstrakta begrepp förmänskligas).

"Björkarna borta i hagen, svepande sin lövskrud kring sig, tätare för var dag."

Mats Eklöf; ur Sländans dag

"Nu måste han åter böja sig efter brödbiten - och han hade den konstiga känslan att tiden gick ifrån honom, smet förbi, medan han böjde sig."

Eyvind Johnson; ur Slutspel i ungdomen

Retorisk fråga (och tretalet)

En fråga som författaren inte väntar sig något svar på. Möjligen ger författaren själv svaret.

Är det så att svensklärare har mest att göra? Javisst är det det! Och är det inte så att svenska är nödvändigt för alla? Svaret på den frågan är självklar! Kanske skulle svensklärare kompenseras på något vis? Utan tvekan!"

Joni Stam

Källa

 

Stil / Härma författarna!
 

Kända författares skrivstil .


Stil / Formellt kontra informellt skrivande
 

Det formella skrivandet är genomtänkt och "tuktat" vilket betyder...

Det informella skrivandet är mer avslappnat och gränsar i vissa fall till det talspråkliga.

 

 

Stil / Talspråkligt kontra skriftspråkligt
 

Det talspråkliga är som ordet avslöjar direkt kopplat till det talade språket medan skriftspråket är ett mer bearbetat och framförallt språkligt mer korrekt och med närmare anknytning till grammatik, språkregler, språkkonventioner och språknormer. Alltså: prata inte med läsaren utan skriv till läsaren.

Tänk dig en rapport från en myndighet. Den är propert formgiven och försedd med myndighetens logotyp. Men redan på första sidan reagerar du på "Vi har även i vårat urval tagit hänsyn till riskerna, står det.

 

Rekommenderade ord

Talspråkligt ord Rekommenderat ord
dax dags
dom de eller dem
erat, eran er eller era
farsa far eller pappa
funka fungera
grej sak, sakfråga, spörsmål, ting
hyfsat bra eller väl
hållit hållt
kolla se, titta, betrakta, iaktta, stirra eller få syn på
medans medan
morsa mor eller mamma
nån någon
oxå också
sen sedan (inte lika strikt)
sån sådan
såna sådana

vart

var eller blev
vårat, våran vår
å och eller också
   

Formulär: Undvik talspråkliga uttryck

Böjning

Undvik också talspråklighet i böjning av ord:

  • husena - använd: husen

Ord som inte finns

  1. lös – lyste
  2. bytade - böt – bytte – jämför med växte, letade osv
  3. skärde – skar
  4. gedde – gav
  5. fryste – frös

Dialektala uttryck

  1. tröck; ex jag tröck honom mot väggen – använd: tryckte
  2. hon; ex. jag gav det till hon – använd: henne
  3. han; ex. jag gav det till han – använd: honom
  4. vart; ex. Frun vart väldigt rädd – använd: blev
  5. vars; vars ska du? - använd: var

Skriv ut ordet

I talspråk och framför allt dialekt utesluter vi ofta slutet på ordet. När vi talar har vi ofta bråttom och av bara farten tappar vi slutet på vissa ord. t.ex.

Talspråkligt ord Rekommenderat ord
Jag ramla på backen Jag ramlade på backen
Jag träffa han Jag träffade honom
Han titta på TV Han tittade på TV

 

Småord

Undvik också talspråkliga småord som "ju", "så", "nog", "väl", "nu" osv. Testa att ta bort t.ex. ett "så" och om detta inte påverkar innehållet ska ordet bort! Ta hjälp av sökfunktionen (ctrl + f på PC eller command + f på Mac) för att hitta orden och se om man kan ta bort dem eller inte.

Skippa "så" och få en mindre pratig text. Eftersom vi ofta använder formordet: ”så” när vi talar följer det med när vi skriver. Det sker ofta automatiskt därför bör man när man skrivit klart sin text kontrollera alla ”så”, för vissa bör få vara kvar medan andra ska bort. Detta kommer leda till att texten kommer att stramas upp och blir mer stringent. Alltså: stryk onödiga ”så” och du får en renare text. Ett tips i urvalet: om du plockar bort ”så” utan att det påverkar innebörden, ska ordet tas bort.

Du kan också köra texten genom www.lix.se och se vilka ord du använder mest och hamnar så högt upp bör du gå igenom texten och rensa bort onödiga ”så”.

Nu

Behöver du säga att det sker i just detta ögonblick och verkligen poängtera att det händer nu? Använd "nu". Men skriver du i presens så avslöjar själva tempusformen att det du skriver händer nu; alltså i nutid och då behöver du inte använda ordet: "nu".


Prata inte - skriv!

Talspråklig berättande text kan uppfattas som onödigt "pratig", vilket innebär att skrivstilen behöver "ryktas" genom att göras mer tydlig och framför allt: saklig. Du ska inte skriva så som du talar; skriv istället som om du resonerar och förtydliga och precisera gärna. Undvik också slanguttryck och svordomar!

Prefix

Prefix (ordinledningar) som man bör undvika

  • as-
  • jätte-
  • skit-

Förstärkningsord

Förstärkningsord som man bör undvika i skrift, men kan ha roligt med när mna pratar.

  • As-
  • Bamba-
  • Extremt
  • Fett
  • Grymt
  • Jätte-
  • Jävla
  • Mega-
  • Skit-
  • Super-
  • Brutalt...
  • Tokigt...
  • Galet...

Stil / Kanslisvenska eller byråkratsvenska
 

Kanslisvenska är det korrekta ordet medan byråkrasvenska är det smått humoristiska och kritiska sättet att skildra språkformen i kanslisvenska. Läs mer om lagspråk .

 

 

Stil / Populärvetenskapligt kontra vetenskapligt
 

 

 

 

Stil / "Blattesvenska"
 

Är det politiskt korrekt att säga blattesvenska eller ska man säga rinkebysvenska? I mitten av 2000-talet nämde en inflytelserik person (Ebba Witt-­Brattström) ordet blattesvenska och det inledde en het debatt om svensk språkutveckling.

Svenska Språkrådet rekommenderar benämningen förortssvenska. En neutral definition som används av språkvetare är "multietniskt ungdomsspråk".

Men vad innebär ordet egentligen?

 

Boktips: Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött

 

 

 

 

Stil / Kunskapskrav
 

 

 

 

Stil / Lärarhandledning
 

Klicka här .

 

 

Stil / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)