Kända författares skrivteknik

James Joyce var känd för sin experimentella och flödande skrivstil. I sin roman "Ulysses" använde han sig av tekniker som stream of consciousness, där han utforskade karaktärers tankar och inre monologer. Joyce använde också sig av oortodoxa berättarstrukturer och en rikedom av språkliga stilar för att skildra olika aspekter av mänsklig erfarenhet. Joyces inre monolog i den kända: Mollys monolog visarpå ett komplicerat språk och ett virrvarr av karaktärernas tankar som strömmar ut på pappret.

Franz Kafka var känd för sin surrealistiska och absurda skrivstil. Han skapade ofta mardrömslika och paradoxala världar där karaktärer kämpade mot anonyma byråkratiska system. Kafka använde sig av symboler och allegorier för att utforska maktlöshet och alienation i det moderna samhället. Kafkas blandning av realism och mardrömslik logik bidrar till den sk. kafkastämningen.

Emily Dickinson var känd för sina korta och intensiva dikter. Hon använde sig av kompakt språk och starka bilder för att förmedla djupa känslor och tankar. Dickinson experimenterade också med rytm och stavelseantal för att skapa unika dikter som ofta utforskade teman som döden, kärlek och naturen.

Charles Dickens var känd för sin levande och detaljerade skildring av samhällen och karaktärer. Han använde sig av rika beskrivningar, humor och satir för att porträttera olika sociala klasser och deras utmaningar. Dickens var också skicklig på att skapa minnesvärda karaktärer med distinkta röster och personligheter.

Edgar Allan Poe var mästare på att skapa stämning och skräck i sina verk. Han använde sig av rika och suggestiva beskrivningar för att bygga upp en atmosfär av spänning och obehag. Poe var också känd för sina psykologiska och mörka berättelser, där han utforskade mänskliga rädslor och inre demoner.

William Faulkner var känd för sin experimentella och komplexa skrivstil. Han använde sig ofta av flera berättarperspektiv, icke-linjära berättarstrukturer och flera tidsplan för att skapa djup och komplexitet i sina berättelser. Faulkner utforskade också teman som ras, klass och söderns historia genom sina verk.

Ernest Hemingway var känd för sin enkla och koncisa stil, sin sk isbergsteknik. Han använde korta meningar och undvek överflödig beskrivning. Han föredrog att visa snarare än att berätta och använde sig av dialog för att förmedla karaktärers känslor och relationer.

Virginia Woolf var känd för sin experimenterande, modernistiska stil samt hennes synvinkelteknik. Hon använde sig ofta av stream of consciousness-tekniken där hon skrev i en ström av medvetande för att fånga karaktärers inre tankar och upplevelser. Hon utforskade även tidsstrukturer och skapade ofta fragmentariska berättelser.

Gabriel García Márquez var känd för sin magiska realism. Han kombinerade realistiska detaljer med övernaturliga element för att skapa en surrealistisk och drömliknande atmosfär. Han använde sig av levande och färgstarka beskrivningar för att locka läsarens fantasi.

Jane Austen var känd för sina skarpa och satiriska skildringar av samhället. Hon använde ironi och humor för att belysa sociala normer och konventioner. Austen hade också en förmåga att skapa livfulla och komplexa karaktärer och använde dialog för att visa spänningar och relationer mellan dem.

William Shakespeare var en mästare på att skapa poetiska och dramatiska texter. Han använde sig av blankvers, en form av opåverkad vers, för att ge hans karaktärers dialog en rytmisk och musikalisk kvalitet. Shakespeare var också skicklig på att använda ordspel, metaforer och allegorier för att förmedla djupa känslor och idéer.

Marcell Proust skriver med hjälp av "sinnesminen" (Madeleinekakan).

Joni Stam (2016)