Informationshantering
Innehållsförteckning Introduktion Bildspel Körschema _ EPA Tankerutin? - Bildspel Blooms - Bildspel Effektiv läsning - Bildspel Synligt lärande - Bildspel PQE - Bildspel Spjelkes fyra nivåer - Bildspel Color, Symbol & Image Språk Metareflektion Anomalier Informationskritik Flöden Delningskultur Internet som källa Wikipedia som källa Instruktioner

"Om du tror att du vet allt är du dåligt informerad."
(Kinesiskt ordspråk)

Denna sajt handlar om informationshantering och hur man på bästa sätt kan processa information. För att kunna processa information; alltså för att kunna hantera information måste man först bearbeta den för att göra den både begriplig och tillämpningsbar.

Information är ingenting värt om man inte först processar den och det gör man faktiskt bäst tillsammans med någon. Och är man ovan att jobba med information bör man inledningsvis följa vissa steg; det ska finnas tydliga rutiner när det gäller informationshantering. Denna sajt kommer att lägga fram olika metoder som gör det lättare att hantera information.

För det första måste poängteras att information inte är kunskap, men kan processas till kunskap. Rätt använd information blir i flesta fall kunskap. Man skulle kunna säga: Kunskap = användning av information för att förklara något eller lösa ett problem; alltså hantera och bearbeta informationen så att den blir användbar.

För det andra kan information bara vara instruktioner så att man kan ta ställning i något eller bara veta hur man ska tänka eller vad man ska göra.

För det tredje är information en handelsvara eftersom man kan köpa och sälja information.

Nivåer i informationshantering

 

Informationshantering / Körschema

Lättast är att ha rutiner när man påbörjar ett arbete med information.

1. Tillägna sig information
2. Jobba med information individuellt
3. Jobba med informationen i grupp
4. Presentera informationen

Bildspel: EPA

 

Informationshantering / Tankerutin?

Inom lärande och kognitiv psykologi används begreppet "tankerutiner" för att beskriva de vanliga mentala processer eller strategier som används för att bearbeta och organisera information. Dessa tankerutiner hjälper oss att förstå, komma ihåg och använda den kunskap vi tar in. Här är några vanliga tankerutiner inom lärande:

Grundläggande tankerutiner

Uppmärksamhet:

Att rikta uppmärksamheten mot relevant information är en viktig tankerutin för inlärning. Genom att fokusera på det som är viktigt och ignorera irrelevanta distraktioner kan vi ta in och bearbeta information mer effektivt.

Repetition:

Genom att upprepa och återgå till information kan vi förstärka inlärningen och underlätta minnesåtkomst. Repetition kan ske genom att läsa, lyssna, skriva av eller återberätta information.

Organisering:

Att organisera och strukturera information är en viktig tankerutin för att underlätta inlärning och minnesåtkomst. Det kan innebära att skapa mentala kategorier, använda hierarkier eller skapa samband och samband mellan olika delar av informationen.

Elaborering:

Genom att koppla ny information till befintliga kunskaper och erfarenheter kan vi fördjupa förståelsen och underlätta inlärning. Det kan innebära att göra associationer, dra slutsatser eller relatera ny information till tidigare lärande.

Metakognition:

Metakognition är medvetenhet och reflektion över våra egna tankar, inlärningsprocesser och förståelse. Genom att vara medveten om hur vi lär oss bäst och vilka strategier som fungerar för oss kan vi anpassa vårt lärande och förbättra vår prestation.

Problemlösning:

Att använda problemlösningsstrategier är en viktig tankerutin för att hantera utmaningar och hitta lösningar. Det kan innefatta att bryta ner problem i mindre delar, använda logiskt resonemang eller prova olika strategier för att nå en lösning.

Reflektion:

Genom att reflektera över vårt lärande och vår förståelse kan vi fördjupa inlärningen och identifiera eventuella kunskapsluckor eller missuppfattningar. Reflektion kan ske genom att ställa frågor till oss själva, diskutera med andra eller skriva ner våra tankar och insikter.

Bildspel

 

Informationshantering / Blooms

Lättast är att också ha rutiner när man arbetar med information.

1. Söka eller tilldelas information - kan kopplas till Blooms: Remember
2. Granska informationen - kan kopplas till Blooms: Remember
3. Tolka informationen - kan kopplas till Blooms: Remember och Understand
4. Värdera informationen och kanske också göra ett urval - kan kopplas till Blooms: Evaluate. Ta hjälp av Värderande ord.
5. Analysera informationen - kan kopplas till Blooms: Remember och Analyze
6. Presentera både information och det man kommit fram till - kan kopplas till Blooms: Remember, Create och Apply

Att införskaffa, förstå och använda information är kopplat till de flesta av gymnasiekursernas styrdokument. Förmågor ska både möjliggöra och leda till kunskap som vi lärare sedan mäter med hjälp av kursens kunskapskrav.

De flesta GG-ämnena jobbar mest med 1-5 medan svenskkurserna lägger extra betoning på punkt 6 eftersom kurserna i grund och botten handlar om Språk, Läsa, Skriva och Tala.

Bildspel: Informationshantering: Blooms taxonomi

Läs mer om Blooms taxonomi i relation till kunskapskrav.

Ta gärna hjälp av följande formulär: Informationshantering

Informationshantering / Effektiv läsning

För att på bästa möjliga vis få så mycket ur en text som möjligt kan man öka förståelsen och nyttan genom att göra anteckningar. Tidigare gjorde man kanske anteckningar direkt i boken eller direkt på pappret, men idag när man läser mer och mer digitalt bör man alltid ha ett dokument som man kan skriva öppet i bakgrunden och som man snabbt kan klicka fram. Konceptet är dock detsamma som tidigare eftersom det finns ett stort värde i att leta efter Nyckelord, skriva ner kortare formuleringar, sk Understrykningar och sammanfatta stycken, sk Marginalanteckningar.

Man kan arbeta efter konceptet: Word, Frase och Sentence. Alltså plocka ut nyckelord i form av ett eller flera ord: ord eller fras. Man kan också jobba utifrån hela meningar eller stycken.

Läs mer om: Nyckelord, Understrykningar och Marginalanteckningar.

Bildspel

 

Informationshantering / Synligt lärande

Tankerutinen: Connect, Extend & Challenge (CEC) handlar främst om att göra lärandet synligt (Visible Thinking). Rutinen utgår ifrån följande:

Connect: How are the ideas and information presented connected to what you already knew?

Extend: What new ideas did you get that extended or pushed your thinking in new directions?

Challenge: What is still challenging or confusing for you to get your mind around? What questions, wonderings or puzzles do you now have?

Källa

Denna metod kan med fördel användas när man både ska förstå och som tolka information.

• Koppla! Vad kände du till sedan tidigare?
• Utvidga! Vad kände du INTE till sedan tidigare? Vad var nytt? Vad lärde du dig?
• Utmana! Vad var utmanande eller väckte känslor hos dig? Vilken information var extra intressant, skrämmande eller oroande?

Efter detta kan man jobba mer med det som var skrämmande genom att se till skälen till problemet och avslutningsvis lösningar på problemet. Det viktiga är att man diskuterar orsaker och konsekvenser.

Man kan använda tabellformen för att arbeta med detta:

Reflektionslogg (Google dokument)

Bildspel

Informationshantering / PQE (Point, Quote and explanation)

Tankerutinen: PQE fokuserar på en viss detalj i informationen. Se eller läs materialet. Plocka ut nyckelord eller viktiga händelser som återfinns i materialet. Säg att du hittar fem "saker"; fem nyckelord som du skriver upp. Jobba vidare med de 5 “sakerna” med hjälp av en enkel metod:

Idé (2) - Exempel: händelse (1) - Förklaring (3)

1. Välj ut en av händelserna ur filmen eller texten. (Exempel: händelse)

2. Förklara varför den händelsen är viktig; vad finns det för idé med händelsen? Varför visas den upp? Vad har den för syfte? (Idé)

3. Avsluta därefter med att förklara och förstå händelsen utifrån idén. De flesta händelser faller under ett och samma tema: filmens idé. (Förklaring)

Reflektionslogg (variant 2) (Google dokument)

Ibland kallas metoden för PQE. Akronymen står för Point, Quote och Explanation och är en metodik för att förstå och tolka information.

Metoden är användbar vid t.ex. argumenterande texter där Quote (citat) kan vara tesen eller något utav argumenten. Därefter frågar man sig vad poängen (syftet) är: what's the point with this quote? Avslutningsvis förklarar man hur man tolkat citatet genom att ge en förklaring av det; alltså en "explanation".

Akronym = förkortning bildad av begynnelsebokstäverna i flera ord

Bildspel

Informationshantering / Spjelkes fyra nivåer

Elizabeth S. Spelke utgår ifrån fyra nivåer som grund för förståelse:

(1) känna igen objekt och sortera dem i kategorier

(2) känna igen mänskligt handlande och koppla till syfte och konsekvens

(3) antal; förstå mängdens betydelse

(4) rummets betydelse; omgivande miljös påverkan

Bildspel

Informationshantering / Color, Symbol & Image

Tankerutinen: Color, Symbol & Image utgår ifrån den subjektiva upplevelsen utifrån Emotionell intelligens (EQ = Emotional Quotient). Alltså fakta, en händelse eller situation tolkas utfrån färg, symbol och bild. Vilken färg, tycker du, passar bäst, vilken eller vilka symboler kan upptäckas och vilka bilder aktualiseras i ditt tänkande?

Läs mer om Colour, Symbol, Image Routine

 

Informationshantering / Språk

För att kunna förstå information behöver man ha tillräckliga språkkunskaper. Du behöver med andra ord känna till ord och alla ord du känner till utgör ditt ordförråd. Desto fler ord du känner till och verkligen förstår i det material du ska försöka förstå och tolka desto lättare blir det. Det finns till och med de som hävdar att de flesta tolkningarna är misstolkningar eftersom de flesta inte kan alla ord i ett material.

Man skiljer mellan aktivt ordförråd och passivt ordförråd. I det aktiva ordförrådet finns de ord som man regelbundet använder. Och det passiva ordförrådet består av de ord som man förstår men normalt inte använder.

Svenskar har ett aktivt ordförråd på långt under 5000 ord. Sedan har utbildade personer ett passivt ordförråd som sällan är större än 50000 ord.

När man jobbar med faktatexter behöver man ofta lära sig nya ämnesspecifika ord; s.k. facktermer eller begrepp som används just inom det området. Ta gärna hjälp av Ordlistor.

För att kunna värdera något behöver man ha fler ord än "bra" och "dåligt". Ta gärna hjälp av Värderande ord.

Läs mer om Språk och Ord

Informationshantering / Metareflektion

Efter att du skrivit ner en reflektion ska du granska din egna reflektion och fundera över hur den uppstått.

Läs mer om metatext.

Informationshantering / Anomalier

Söka anomalier (avvikelser) effektivt både i felsökning och "kunskapande", samt att se mönster i olika fenomen.

 

Informationshantering / Informationskritik

Wikipedia: tillförlitligt?

Informationskritik?

Problem med läromedelsföretagens urval och vinkling

Tidsaspekten naggar på det källkritiska förhållningssättet.

Källkritik

Informationshantering / Flöden

Utforska/leta information - informationsurval - Producera eget material utifrån information - leverera - dela

Informationshantering / Delningskultur

Informationshantering / Internet som källa

Via Internet har spridningen av information upplevt en ökning, och en bred allmänhet kan numera på webbsidor och bloggar publicera texter som kan nå en stor publik. Att så många fler nu kan publicera information, utan behov av mellanliggande kontroll från förlag eller redaktioner, innebär också större källkritiska krav på varje Internetanvändare.

Det vanligaste problemet med information som sprids på Internet är att det ofta inte klart framgår vem eller vilka som skrivit texterna och varifrån informationen hämtats. Ofta ligger texter kvar länge på webben, utan tydlig datering som förklarar att informationen kan vara föråldrad. Beroendekriteriet är nödvändigt att tänka på, eftersom texter ofta kopieras från ett ställe till ett annat, utan att detta nämns. Tendenskriteriet är än mer viktigt, eftersom Internets snabba informationsspridning och livliga opinionsbildning leder till många oklarheter kring varför informationen sprids.

Läs mer om: Anpassad sökning på Google och Wikipedia

Informationshantering / Wikipedia som källa

Att använda Wikipedia som källa är allt vanligare bland skribenter, därför att det går så snabbt att hitta faktauppgifter där, och därför att Googlesökning ofta leder till Wikipedia. Wikipediaartiklars trovärdighet är starkt varierande, men kan bedömas med enkla kriterier. Wikipediaartiklar är främst användbara för att hitta mer auktoritativa källor.

Informationshantering / Instruktioner

Det vanligaste felet elever gör i sin inlämningar är att de misslyckats att följa instruktionerna. Därför är det mycket viktigt att man inte bara läser dem en gång utan flera gånger under arbetets gång.

Sedan är det också viktigt att säkerställa att man förståt rätt: missförstånd är vanligare än du tror och ett missförstån ska inte få avgöra ett resultat.

Rolig övning (pdf) eller Kan du följa instruktioner? (formulär) (båda kräver lärarlösen)

Informationshantering / Innehållsförteckning

• Introduktion
• Körschema
• Informationen
• Effektiv läsning
• Synliggöra lärandet
• Point Question Explanation
• Color, Symbol & Image
• Språk
• Metareflektion
• Anomalier
• Informationskritik
  
• Flöden
  
• Delningskultur
  
• Internet som källa
  
• Wikipedia som källa
• Instruktioner
• Lärarhandledning

Joni Stam (2017)