www.larare.at

Språklig analys

När man gör en språklig analys av en text så utgår man ifrån ord, ordval, ordens relation till varandra, ordens betydelse enskilt och i relation till andra ord. Man ser också till meningsbyggnad; för det första är meningarna korta eller långa. För det andra om de är konstruerade enligt normativ subjekt-predikat uppställning. Och för det tredje om de innehåller korta eller långa ord, lätta eller svåra ord. Sedan kan man också se till det innehållsliga genom att se hur satserna/meningarna/styckena hänger samman och om de "krokas" samman med hjälp av sammanhangsord (fogeord) eller med hjälp av upprepning med eller utan synonymer.

 

Övning 1: valfri skönlitterär text
Klicka här för att lyssna
Klicka för att komma till start

Ta hjälp av följande tabell:

Språklig analys
Resultat
01. Är texten svår att förstå?  
02. Vad handlar texten om?  
03. Hur många ord känner du inte till?  
04. Hur många ord brukar du inte inte använda?  
05. Hur många ord finns det i texten?  
06. Hur många adjektiv finns det i texten? Innehåller texten många beskrivningar?  
07. Hur många verb finns det i texten? Händer det mycket i texten?
 
08. Hur många substantiv finns det i texten? Finns det många "saker" i texten?  
09. Hur många meningar finns det i texten? Är meningarna, över lag, långa eller korta?  
10. "Krokas" meningarna samman med hjälp av sammanhangsord (fogeord) eller upprepning?  
11. Hur många stycken finns det i texten? Är styckena, över lag, långa eller korta?  
12. "Krokas" styckena samman med hjälp av sammanhangsord (fogeord) eller upprepning?  
13. Hur många ord på över 6 bokstäver finns det i texten?  
14. Vad är den genomsnittliga meningslängden? Används, över lag, långa eller korta meningar?  
15. Vad är textens läsbarhetsindex (LIX)? Är den mycket lättläst, lättläst, medelsvår, svår eller mycket svår?  
16. Varieras ordens längd i texten?  
17. Används det synonymer i texten? Om så: ge minst ett exempel.  
18. Kan vissa ord tolkas på olika vis? Om så: ge minst ett exempel.  
19. Är meningarna, över lag, konstruerade enligt den normativa subjekt-predikat uppställningen?  
20. Varför är texten lätt/svår att förstå? Ta hjälp av din språkliga analys (01 - 19).  
Extra A: Leta rätt på tre prefix.  
Extra B: Leta rätt på tre suffix.  
Extra C: Finns det bildspråk (t.ex. metaforer eller liknelser) i texten? Om så: ge minst tre exempel.  

 

Övning 2: valfri faktatext
Klicka här för att lyssna
Klicka för att komma till start

Ta hjälp av följande tabell:

Språklig analys
Resultat
01. Är texten svår att förstå?  
02. Vad handlar texten om?  
03. Hur många ord känner du inte till?  
04. Hur många ord brukar du inte inte använda?  
05. Hur många ord finns det i texten?  
06. Hur många adjektiv finns det i texten? Innehåller texten många beskrivningar?  
07. Hur många verb finns det i texten? Händer det mycket i texten?
 
08. Hur många substantiv finns det i texten? Finns det många "saker" i texten?  
09. Hur många meningar finns det i texten? Är meningarna, över lag, långa eller korta?  
10. "Krokas" meningarna samman med hjälp av sammanhangsord (fogeord) eller upprepning?  
11. Hur många stycken finns det i texten? Är styckena, över lag, långa eller korta?  
12. "Krokas" styckena samman med hjälp av sammanhangsord (fogeord) eller upprepning?  
13. Hur många ord på över 6 bokstäver finns det i texten?  
14. Vad är den genomsnittliga meningslängden? Används, över lag, långa eller korta meningar?  
15. Vad är textens läsbarhetsindex (LIX)? Är den mycket lättläst, lättläst, medelsvår, svår eller mycket svår?  
16. Varieras ordens längd i texten?  
17. Används det synonymer i texten? Om så: ge minst ett exempel.  
18. Kan vissa ord tolkas på olika vis? Om så: ge minst ett exempel.  
19. Är meningarna, över lag, konstruerade enligt den normativa subjekt-predikat uppställningen?  
20. Varför är texten lätt/svår att förstå? Ta hjälp av din språkliga analys (01 - 19).  
Extra A: Leta rätt på tre prefix.  
Extra B: Leta rätt på tre suffix.  

 

Övning 3: Utdrag ur Flickan med svavelstickorna
Klicka här för att lyssna
Klicka för att komma till start

Utdrag ur Flickan med svavelstickorna av H.C. Andersen

Det var så rysligt kallt, det snöade och började bli mörka kvällen; det var också den sista kvällen på året, nyårsafton. I den kylan och i det mörkret gick på gatan en fattig flicka med bart huvud och bara fötter. Ja, hon hade ju haft tofflor, när hon gick hemifrån, men vad hjälpte det! Det var mycket för stora tofflor, hennes mor hade sist använt dem, så stora var de, och dem tappade den lilla, då hon skyndade sig över gatan, just som två vagnar körde förbi i väldig fart. Den ena toffeln kunde hon inte hitta och den andra sprang en pojke bort med, han sa, att han kunde använda den till vagga, när han själv fick barn.

Där gick nu den lilla flickan på sina bara små fötter, som var röda och blå av köld. I ett gammalt förkläde bar hon en mängd svavelstickor och en bunt gick hon med i handen. Ingen hade på hela dagen köpt av henne, ingen hade gett henne en liten slant, hungrig och frusen gick hon och såg så ynklig ut, den lilla stackaren! Snöflingorna föll i hennes långa gula hår, som lockade sig så vackert i nacken, men hon tänkte sannerligen inte på lockarna. I alla fönster lyste ljusen, och så luktade det här på gatan så härligt av gåsstek; det var ju nyårsafton, ja, det tänkte hon på.

Borta i ett hörn mellan två hus, det ena sköt fram litet längre på gatan än det andra, där satte hon sig och kröp ihop. De små benen hade hon dragit opp under sig, men hon frös ännu mer, och hon tordes inte gå hem, hon hade ju inte sålt några svavelstickor, inte fått en enda slant, hennes far skulle slå henne, och kallt vara det också hemma, de hade bara taket rätt över sig, och där pep vinden in, fastän man hade stoppat halm och trasor i de största springorna. Hennes små händer var nästan alldeles döda av köld. Å, en liten svavelsticka skulle göra gott. Om hon bara tordes dra ut en ur bunten, stryka den mot väggen och värma fingrarna. Hon drog ut en, ritsch! vad den sprakade, vad den brann! Det var en varm, klar låga, liksom ett litet ljus, då hon höll handen kring den. Det var ett underligt ljus, den lilla flickan tyckte, att hon satt framför en stor järnkamin med blanka mässingskulor och mässingsspjäll. Elden brann så härligt, värmde så skönt. Nej vad var det! - Den lilla sträckte redan ut fötterna för att värma dem också - - då släcktes lågan. Kakelugnen försvann - hon satt med en liten stump av den utbrända svavelstickan i handen.

 

Stycke 1

"Innan vi börjar måste vi förstå texten genom närläsning av texten: “Det var så rysligt kallt, det snöade och började bli mörka kvällen; det var också den sista kvällen på året, nyårsafton. I den kylan och i det mörkret gick på gatan en fattig flicka med bart huvud och bara fötter. Ja, hon hade ju haft tofflor, när hon gick hemifrån, men vad hjälpte det! Det var mycket för stora tofflor, hennes mor hade sist använt dem, så stora var de, och dem tappade den lilla, då hon skyndade sig över gatan, just som två vagnar körde förbi i väldig fart. Den ena toffeln kunde hon inte hitta och den andra sprang en pojke bort med, han sa, att han kunde använda den till vagga, när han själv fick barn.”

Steg 1 i språkliga analysen av stycke 1

Först ser vi till hårddata med hjälp av språkstatistikverktyget www.lix.se. För att förstå upplägget bättre behöver du läsa följande information.

Texten klassas som lättläst skönlitteratur. Programmet visar på att meningslängden är ganska hög, samt antalet olika ord som används är hög.

Textens läsbarhetsindex är 36, vilket innebär att den klassificeras som lättläst, skönlitteratur, populärtidningar.

Beräkning Antal meningar (M): 5

Antal ord (O): 119 varav 82 olika ord

Antal ord med fler än 6 tecken (L): 14

Genomsnittlig meningslängd (Lm = O / M): 23,8

Andel långa ord (Lo = L / O * 100): 11,76 Läsbarhetsindex (LIX = Lm + Lo): 36

Steg 2 i språkliga analysen av stycke 1

Se till hur innehållet presenteras. med hjälp av satsradning och långa meningar samt inskjutna bisatser. Se till om meningsbyggnaden är enkel eller svår. Är meningarna byggda på grundläggande vis: subjekt och predikat ordningen: subjektet är den som gör något och predikatet är det som görs. Vanligt upplägg: “Pojken spelar fotboll” där “pojken” är subjekt och “spelar fotboll” predikat.

Subjekt (lila) = det/den som gör

Predikat (orange) = det som görs

Steg 3 i språkliga analysen av stycke 1

Plocka ut ord och kategorisera utefter ordklasser. Börja med de tre vanligaste: adjektiv, verb och substantiv. Adjektiv talar om hur saker är eller ord som du sätter skit före skitbra, skitsnygg, skithäftig etc. Verb är sånt som man kan göra hoppa, tuta, springa, köra eller ord du sätter "utav bara helvete" efter: Drack utav bara helvete, körde utav bara helvete, dansade utav bara helvete etc. Substantiv är namn på ting, såsom klocka, boll och ring eller ord som du sätter fan eller jävel efter: klockfan, gubbjävel, hammarjävel etc

Adjektiv (blå) = 9st

Verb (grön) = 22st

Substantiv (rött) = 19st

Steg 4 i språkliga analysen av stycke 1

I detta steg ska vi se till satsernas relation till varandra. Rema-tema konceptet: löper det en röd tråd genom texten. Är satser och meningar “knutna” till varandra?

Rema: rema innebär det som kommer senare i meningen, den information som är ny

Tema: tema är det första som står i meningen och relaterar till kontext, given information.

Steg 5 i språkliga analysen av stycke 1

Se till bildspråk; liknelser, metaforer, Tretalet , Synonymi och Upprepning / anafor

Steg 6 i språkliga analysen av stycke 1

Se helheter genom att jämföra delarna och göra generaliseringar baserade på information från steg 1 - 5.

 

Stycke 2

Gör en språklig analys av stycke 2 i grupp.

"Där gick nu den lilla flickan på sina bara små fötter, som var röda och blå av köld. I ett gammalt förkläde bar hon en mängd svavelstickor och en bunt gick hon med i handen. Ingen hade på hela dagen köpt av henne, ingen hade gett henne en liten slant, hungrig och frusen gick hon och såg så ynklig ut, den lilla stackaren! Snöflingorna föll i hennes långa gula hår, som lockade sig så vackert i nacken, men hon tänkte sannerligen inte på lockarna. I alla fönster lyste ljusen, och så luktade det här på gatan så härligt av gåsstek; det var ju nyårsafton, ja, det tänkte hon på."

 

Stycke 3

Gör en individuell språklig analys av stycke 3.

"Borta i ett hörn mellan två hus, det ena sköt fram litet längre på gatan än det andra, där satte hon sig och kröp ihop. De små benen hade hon dragit opp under sig, men hon frös ännu mer, och hon tordes inte gå hem, hon hade ju inte sålt några svavelstickor, inte fått en enda slant, hennes far skulle slå henne, och kallt vara det också hemma, de hade bara taket rätt över sig, och där pep vinden in, fastän man hade stoppat halm och trasor i de största springorna. Hennes små händer var nästan alldeles döda av köld. Å, en liten svavelsticka skulle göra gott. Om hon bara tordes dra ut en ur bunten, stryka den mot väggen och värma fingrarna. Hon drog ut en, ritsch! vad den sprakade, vad den brann! Det var en varm, klar låga, liksom ett litet ljus, då hon höll handen kring den. Det var ett underligt ljus, den lilla flickan tyckte, att hon satt framför en stor järnkamin med blanka mässingskulor och mässingsspjäll. Elden brann så härligt, värmde så skönt. Nej vad var det! - Den lilla sträckte redan ut fötterna för att värma dem också - - då släcktes lågan. Kakelugnen försvann - hon satt med en liten stump av den utbrända svavelstickan i handen."

 

Fakta
Klicka här för att lyssna
Klicka för att komma till start

 

 

Styrdokument
Klicka här för att lyssna
Klicka för att komma till start
  • Kurs:
    • Förmåga:
    • Centralt innehåll:
    • Kunskapskrav:
  • Kurs:
    • Förmåga:
    • Centralt innehåll:
    • Kunskapskrav:
  • Kurs:
    • Förmåga:
    • Centralt innehåll:
    • Kunskapskrav:

 

Lärarhandledning
Klicka här för att lyssna
Klicka för att komma till start

Lärarhandledning. Lösenordsskyddat

 

 

Innehållsförteckning
Klicka här för att lyssna
Klicka för att komma till start

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2017)