 |
Styrdokument
|
Hur är det här med kursplan och ämnesplan? Är det samma sak som kursmål eller kunskapsmål? Eller handlar det om ämnets övergripande syfte; eller är det kort och gott centralt innehåll och betygskriterier sammanslaget med ett begreppsligt buntband?
Mitt mål är att reda ut denna begreppsliga soppa genom att skapa denna sajt. Och 2017 konstruerade jag en modul däri jag la i alla styrdokument som jag jobbat med i ett och samma system: Styrdokumentmodul. Jag presenterade denna modul inom larare.at på NGL-mässan i Falun 18/10-17. Arrangör Högskolan Dalarna: Se presentation (YouTube).
Styrdokumentkompendium i Svenska 1 (pdf)
Sedan måste jag inflika att jag anser att det är för mycket form och för lite innehåll och framförallt kretativitet och tydliga inslag från humaniora i styrdokumenten - det borde läggas mest fokus på skapande, kulturyttranden i olika former, läsande, skrivande och presentation (muntligt och skriftligt). Det ska finnas en tydlig skillnad mellan bedömning och betygsättning, där bedömning ska uppmuntra och föra lärandet framåt medan betygsättning enbart är ett kvitto på att man uppnått ett visst krav som är formulerat i betygskriterieren.
Styrdokument / Terminologi |
 |
För det första måste man se till den terminologi som gäller:
Därefter kan man se till innehåll i de olika instanserna.
Styrdokument / Betygskriterier |
|
Betygskravet E
En övning, uppgift eller examination är enkel, med ett fåtal bekanta detaljer och exempel. Innehållet är översiktligt, begränsat och tillfredsställande med några få detaljer. Övningen, uppgiften eller examinationen är utförd med viss säkerhet och med visst handlag i samråd med lärare.
Högre betygskraven: C och A
En övning, uppgift eller examination är komplex, med flera nya detaljer och exempel. Innehållet är utförligt och nyanserat med flera välgrundade belysande detaljer. Arbetet är väldisponerat omfattande och genomarbetat och utfört metodiskt och strukturerat med gott resultat och med god precision. Reflektionerna/analysen är avancerad och noggrant genomförd. Övningen, uppgiften eller examinationen är utförd med säkerhet och med (mycket) gott handlag efter samråd med lärare.
Inom svenskkurserna ska även texten innehålla goda formuleringar och språket vara träffsäkert.
Läs mer om värdeord.
Styrdokument / Lärarens lag |
|
Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och betygskriterier på samma sätt som en troende kristen förhåller sig till Bibeln. De är styrande dokument och alltså riktlinjer som jag måste förhålla mig till, annars gör jag tjänstefel och bör inte jobba som lärare. Det är med andra ord ett måste att förhålla sig till och anknyta till kursens centrala innehåll och betygskriterier. Sen är det samma här som i de troendes verklighet att det finns utrymme för olika tolkningar och att det inte kan finnas en enda sanning, vilket tyvärr förvirrar en del elever (och lärare) för de vill ha svart på vitt - inga gråzoner tack. Men alla som sysslar med viktiga och riktgivande dokument, t.ex. levnadsregler för troende, politiska beslut, lagtexter osv hamnar förr eller senare i hermeneutiska (läran om tolkning) grubblerier. För att förstå "rätt" behöver styrdokument regelbundet ses över. Kursers centrala innehåll och betygskriterier ska gås igenom flertalet gånger, ventileras, utmanas och ifrågasättas och på så vis skapar vi något levande. Det är faktiskt så att en text dör när man slutar läsa och prata om den.
Jag tänkte exemplifiera detta genom att ventilera en gränsdragningsproblematik som finns inom betygsättningen; hur många gånger måste en elev visa upp ett betygskriterier för att man som lärare kan bocka av kravet och anse att eleven nått det? Själv anser jag att ett betygskriterier kan bockas av när eleven använder betygskriterieret i ett annat sammanhang utan att reflektera över det, men jag måste erkänna att denna typ av observation är svår att få till i och med att den är tidskrävande både vad gäller lektionstid och elevsamtal/handledning.
Mellanbetygen ställer också till det: "Betyget D innebär att betygskriterieren för E och till övervägande del för C är uppfyllda." och "Betyget B innebär att betygskriterieren för C och till övervägande del för A är uppfyllda". Jag kan tycka att man här inte enbart ska se till mängd vilket man ska göra om man tolkar ordet: övervägande bokstavligt, utan det handlar om relevans och relation till centralt innehåll i både kursen Svenska i stort och den specifika svenskkurs man läser. Men detta är min tolkning och jag har aktivt sysslat med begreppsanalys, för jag är språknörd, och tror, utan att verka alltför elitistisk, inte att majoriteten av lärare har det intresset.
Sedan har vi förstås problemet med begreppen (orden) i styrdokumenten i och med att de ska styra undervisningen och då kan problem uppstå vid eventuella feltolkningar. Vad lägger t.ex. varje enskild lärare in i begreppet: nyanserat? Själv skulle jag definiera det på följande sätt: "utifrån fler än en synvinkel eller med belägg utifrån fler källor än en" - fler än jag skulle nog skriva under på det, men att redogöra för vad välformulerat innebär kan leda till hätska diskussioner. Själv skulle jag inleda med att säga att välgjorda meningar utgörs av en genomtänkt meningskonstruktion, medvetet varierad meningslängd och precist ordval. Meningskonstruktionen ska både följa språkregler och språknormer, men också "tänja" lite på gränserna genom att eleven visar upp ett nyfiket förhållningssätt till språk som därigenom gynnar själva språkanvändningen. Varierad och framför allt medvetet val av meningslängd skapar både läsvänliga och framför allt levande eller dynamiska texter. Och vad gäller ordval så kan en text verkligen lyfta om man använder sig av ord som preciserar och förtydligar ett innehåll - till det kan läggas författarens ordförråd och om det är omfattande kan lyfta det mest torftiga innehållet.
Läs fler definitioner/förklaringar av ord som finns i styrdokument
.
Ett elevexempel på problem som kan uppstå vad gäller mellanbetygen D och B
Styrdokument / Styrdokument och kursinnehåll |
|
Styrdokument ska prägla kursinnehåll, kursupplägg och framför allt momentinnehåll. Jag vill med hjälp av följande hänvisning som återfinns i mitt moment: Språksociologi visa hur jag arbetar med styrdokument.
Svenska 1
Svenska 2
Förklaring
I båda kurserna prövar jag 4 förmågor (av 9) som finns att hitta i svenskämnets syfte. Att det står "delvis" betyder att hänvisningen inte riktar sig till hela formuleringen utan bara delar av den.
I båda kurserna har två delar av det centrala innehållet utgjort grund för momentet fastän de ser olika ut.
I båda kurserna ska eleven uppnå två delar av betygskriterieret vilka är olika - därför skiljer sig examinationen. Och genom att klicka på t.ex. E1, C1 och A1 kan man se progressionen.
Länken: Förklara konceptet
Styrdokument / Elevens ansvar? |
|
En vanlig missuppfattning är att styrdokumentet är riktat till elever, men så är det inte för de har lärarna som är målgrupp och det är lärarnas uppdrag att både förklara dem och verkställa dem.
Det är alltså din rättighet som elev att bli informerad om styrdokumenten.
Det är lärarens skyldighet att göra styrdokumenten begripliga för dig.
Ditt ansvar är sedan att ständigt återkomma till styrdokumenten för att se varför du får ett viss betyg och om läraren gör sitt jobb genom att koppla kursinnehåll till styrdokumenten.
Styrdokument / Värdeord |
|
Vad är skillnaden mellan exempelvis att "göra enkla sammanfattningar" och "göra sammanfattningar", eller mellan att "granska källor med viss säkerhet" och "granska källor med säkerhet"? Orden "enkla" och "med (viss) säkerhet" är exempel på så kallade kvaliteter som används för att skilja ut olika betyg från varandra. I det här fallet är exemplen hämtade från betygskriterieren i ämnet svenska på gymnasiet. Orden känns mycket väl igen från vardagsspråket. Men hur fungerar de som stöd för att bestämma vilket betyg en elev ska få: A, B, C, D, E eller F? Hur ska man förstå skillnaden mellan en enkel sammanfattning och en sammanfattning? Här förväntas således lärare kunna fylla dessa kvalitetsord med ett innehåll och utveckla ett språk för att tala om detta med sina elever och deras föräldrar. (Källa
Skolverket försöker reda upp genom att skriva:
"Vad innebär det då att eleven till exempel redogör översiktligt, utförligt eller utförligt och nyanserat? En översiktlig redogörelse tar upp de väsentliga delarna, men är lite mer ungefärlig och inte så exakt. En utförlig redogörelse är mer exakt, fyllig och innehållsrik. Det finns också en kvantitativ dimension mellan översiktlig (mer kortfattad) och utförlig (längre). Att redogörelsen dessutom är nyanserad innebär att eleven redovisar flera olika perspektiv. En nyanserad redogörelse kan också avse ett rikt språkligt uttryckssätt och en stilistiskt skicklig framställning, men i betygskriterieren används begreppet nyanserat främst i betydelsen flera olika perspektiv. " (Skolverket)
Hoppas att du har förstått? Oh ja, Tack Joni! Eller? Jag tror inte att man förstår och kan tillämpa detta om man inte kontinuerligt arbetar med värdeorden.
Se sajt: Värdeord kopplat till betygskriterier i Svenska
Styrdokument / Läs mer |
|
Ämnesplanens struktur - betyg och bedömning (pdf från Skolverket)
Styrdokument / Innehållsförteckning |
|
- Introduktion
- Terminologi
- Värdeord
- Lärarens lag
- Styrdokument och kursinnehåll
- Elevens ansvar?
- Värdeord
- Läs mer
Joni Stam (2014)