Innan man börjar filosofera behöver rätt förutsättningar råda. Det ska vara ett öppet samtalsklimat eftersom filosofi handlar om att samtala. Med andra ord behöver alla känna sig trygga i klassrummet. Alla ska våga dela med sig av sina tankar, funderingar, reflektioner och sitt filosoferande. Något som är viktigt att ha i åtanke är att ingenting kan vara fel! Bara mer eller mindre rimligt (plausibelt, om vi ska använda ett vanligt förekommande ord när man filosoferar). När alla känner sig trygga är det dags att lyfta nästa inslag som är en förutsättning för att det här ska fungera och det är viljan att lära sig mer än vad man redan visste. Till och med få en ny förståelse om något man tidigare hade väldigt bestämda åsikter om. Alltså alla måste vara tillräcklig ödmjuka för att kunna ändra åsikt. Ha ett öppet sinne! Och här kommer nästa inslag vilket är att alla behöver skilja på person och åsikt; för de är inte samma sak. Man är faktiskt inte det man säger och det man säger är inte en beskrivning av dig själv. Alltså: skilj på åsikt och person. Men för att samtalet ska bli bra och framför allt fruktbart behöver alla kunna uttrycka sig väl; alltså använda ett filosofiskt språk för att på ett så precist sätt som möjligt förklara sig så att det inte uppstår missförstånd; det finns till och med filosofer som hävdar att allt bottnar i språket och att hela den filosofiska diskussionen är ett enda stort missförstånd (se Wittgenstein). Vissa kanske menar att detta är att "ordbajsa", men för att spinna vidare på detta begrepp behöver fruktträd gödsel för att bära frukt. Därför behöver de som ska arbeta med filosofi först jobba med ord och filosofiska begrepp för att kunna uttrycka sig tillräckligt väl. Lär dig alltså fackspråket för att kunna ta del i det filosofiska samtalet. Nu känner sig alla trygga, öppna för nya åsikter, kapabla att skilja på person och åsikt samt behärska de grundläggande ord och filosofiska begrepp som är nödvändiga för att föra ett fruktbart filosofiskt samtal. Men det räcker inte. Vi har glömt något, nästintill det viktigaste av allt! Vetgirighet och nyfikenhet! Att vara vetgirig innebär att man ständigt vill veta mer och nyfikenhet är alltid början på ett lärande. I början kan man ställa egna frågor, vilka som helst egentligen och diskuterar dem. När man sedan vill vidga perspektivet lite kan man ta hjälp av Filosofiska frågor. Och för att få mer pregnans och filosofisk relevans i diskussionerna behöver man förkovra sig. Alltså när man kommit igång och känner att man behärskar grunderna i det filosofiska tillvägagångssättet behöver filosofen blicka bakåt; alltså lära sig känna till de stora filosofiska tankesystemen samt Filosoferna och relatera till dessa. En filosof ska alltså både blicka inåt (det egna ställningstagandet), blicka bakåt (hur har denna fråga hanterats tidigare; kan vi få hjälp från tidigare tänkare?) och blicka framåt (hur landar denna fråga i just detta sammanhang, i just min tid och bland mina medmänniskor?). ChecklistaMycket nöje.
Joni Stam (2017)
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||