www.larare.at

Läsförståelse

Läsning är en mental process med syfte att återskapa textens innehåll.

Enligt psykologiprofessorn Ingvar Lundberg blir en text nästintill obegriplig om den innehåller ca 10% ord som läsaren inte förstår. Hur blir då texten begriplig? Jo, genom utökat ordförråd.

En 7-åring behärskar i genomsnitt 7 000 ord. En läsande 17-åring ca 60 000 ord i kontrast till en 17-åring som inte läser: ca 16 000 ord. För att hänga med i nyhetssändningar, förstå en tidningstexter och att kunna följa instruktioner och anvisningar krävs ett ordförråd på ca 50 000 ord.

Läsförståelse är förmågan att tolka och förstå en läst text. Det kan vara att förstå en enkel text eller att svara på olika frågor om till exempel vad det står i texten, vad den säger/menar eller att dra egna slutsatser utifrån texten. När barn som annars är välfungerande inte förstår vad de läser har det oftast ett skäl. Vad kan det då bero på?

För att se om en bok är på rätt nivå bläddrar du fram till en slump- mässigt sida i mitten av boken. Räkna hur många ord som är svåra på en sida. Därefter räknar du hur många ord det är på en rad och sedan hur många rader som finns på sidan. Om du multiplicerar antalet ord per rad med antal rader på sidan får du ett ungefärligt ordantal över sidan. Avslutningsvis dividerar du antalet svåra ord med antalet ord på sidan och multiplicerar med 100 så får du fram en procentsats. En text som innehåller 20 % obekanta ord är för svår för det går inte att skapa en helhetsförståelse över vad som står i texten. En text där ca 10 % okända ord går däremot att förstå tillräckligt väl för att få sig en helhetsbild. Under 5 % krävs för att man med handen på hjärtat kan säga att man förstått. 

Vanliga skäl till brist på förståelse vid läsning.

  1. Stora avkodningsproblem; alltså svårigheter med att läsa av, tolka och förstå ord, meningar och stycken.
  2. Långsam och ansträngande ordavkodning kräver all koncentration och energi så att det inte blir något kvar för att tolka och förstå textens innehåll: formen är i vägen för innehållet.
  3. Brist på förkunskaper inom det område som texten behandlar
  4. Passiv läsning som innebär att läsaren inte har tillräckligt mycket fokus på läsning, avkodning och förståelse.
  5. Ett alltför begränsat ordförråd.

 

Läsförståelse kräver alltså övning i följande färdigheter:

  1. Aktiv läsning. Att läsa med god förståelse innebär att läsa på, mellan och bortom raderna. Uppmärksamheten skall vara påkopplad och läsaren måste kontinuerligt koppla textens innehåll till egna erfarenheter och/eller till annan information som finns lagrad i minnet. En aktiv läsare anpassar sin läsning efter textens krav. Mycket är underförstått i en text. Läsaren måste plocka fram tidigare erfarenheter från minnet och med hjälp av dem fylla ut eventuella luckor.

 

  1. Ett brett ordförråd. Ordförrådets omfång är den viktigaste faktorn som påverkar språkförståelsen. Det är till stor del via läsning som elevernas ordförråd vidgas. De som har ett gott ordförråd förstår bättre vad de läser och de som läser mycket får ett större ordförråd. De duktiga läsarna blir allt bättre och de svaga läsarnas läsförståelse utvecklas mycket långsamt om den alls gör det.

Bearbetad Källa av Joni.

Läsförståelseprövning förekommer i bland annat i Nationella prov i Svenska 1 och Högskoleprovet.

Läs mer om Tyst läsning

 

Läsförståelse / Läsförståelseprocesser och lässtrategier
  

Process 1: Hitta efterfrågad information

Att hitta efterfrågad information handlar om att hitta och återge information som är tydligt uttryckt i texten.

Process 2: Dra enkla slutsatser

Ett annat sätt att förstå en text är att dra enkla slutsatser. Det betyder att informationen hämtas från ett eller flera ställen i texten och omformuleras i ett svar. Det här kan ibland vara textens "röda tråd".

Process 3: Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera

För att sammanföra och tolka information och idéer ur texten samt reflektera måste dolda budskap eller underliggande mening förstås och lyftas fram. Detta kallas vanligtvis "att läsa mellan raderna".

Process 4: Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag

Slutligen kan man som läsare ställa sig utanför texten och granska och värdera innehåll, språk och textuella drag, exempelvis begrepp eller texttyp.

Källa

Läs mer: Lässtrategier för att lyckas – om hur högpresterande gymnasieelever gör när de läser.

 

Läsförståelse / Övning 1
  

Läs en kortare tid (ca 5 min) och skriv därefter en kort sammanfattning av det du läst. Detta görs om fem eller tio gånger. Övningen avslutas med att skriva en mycket kort sammanfattning av allt man läst. När alla skickat in resultatet tittar man på resultatet tillsammans. Kanske också drar slutsatser.

Övning: Etappläsning (5 stopp) (Google doc)

Övning: Etappläsning (10 stopp) (Google doc)

 

Läsförståelse / Hjälpmedel
  
    1. Moment Läsning
    2. Lästeknik
    3. Öva på läsförståelse kopplad till Högskoleprovet
    4. Träna läsförståelse (för lärare)
    5. Utöka ditt ordförråd
    6. Arbeta med faktatexter

 

Läsförståelse / Koppling till media
  

Varför blir svenska elever allt sämre på läsförståelse?

Var femte svensk elev läser inte tillräckligt bra för att tillgodogöra sig andra kunskaper.

Svenska elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats under det senaste decenniet, visar den internatonella undersökningen PISA 2009, som mäter kunskaper hos femtonåringar i OECD-länderna. Nedgången är störst hos redan svaga läsare. Var femte svensk elev når idag inte upp till en "grundläggande nivå" i läsning. Den nivå som Skolverket definierar som basnivå för att kunna tillgodogöra sig andra kunskaper.

Vilka orsaker tror svenska forskare att den allt sämre läsförståelsen kan ha? Ja, utöver förändrade levnadsvanor och användningsmönster när det gäller medier och litteratur, tror man att 1990-talets nerdragningar inom skolan kan ha bidragit. Lärartätheten minskade och trots att till exempel PISA visat på en sluttande trend under hela 2000-talet har det inte tagits några krafttag för att förbättra elevernas läsförståelse.

Andra pekar på lärarnas kompetens som en nyckelfaktorer: lärarstudenter fick under lång tid sin lärarexamen utan att ha fått tillräcklig kunskap om hur ett språk- läs- och skrivutvecklande arbete ser ut. Från och med 2006 måste alla som ska undervisa yngre barn ha fördjupade kunskaper om läs- och skriv-utveckling, för att få lärarexamen.

 

Finska elever visar bättre resultat

Vanligt är också att jämföra Sverige med Finland som alltid brukar ha toppositioner i de internationella jämförande undersökningarna. Att Finland haft en lärarutbildning på akademisk nivå under längre tid än Sverige och pedagogiken är mer utvecklad, är två skäl som brukar komma upp i resonemangen kring varför finska elever presterar bättre än svenska.

Forskare som jämför skolsystem brukar peka på att i länder där läraryrket har hög status och uppslutningen kring professionen är hög, där får också eleverna bra resultat i internationella jämförande studier.

 

Andra viktiga faktorer för en framgångsrika skola kan vara

Lärare som öppnar upp klassrummen och släpper in coachande kolleger
Systematiskt samarbete där lärare lär av varandra
Skolledare som har förmåga och tid att syssla med att utveckla det pedagogiska arbetet

Tydliga karriärvägar för lärare

Ett annat problem, som svensk skola brottas med, är att få lärare använder sig av forskningsresultat i arbetet. Det råder inte brist på svenska forskningsresultat inom området läs- och skrivinlärning, däremot saknas system och kunskap för att omsätta resultaten i praktiken.

Men det finns också ljuspunkter som pekar på bra läsförståelse bland yngre barn. En annan internationell undersökninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster bland fjärdeklassare visade att de svenska barnen läser bättre än jämnåriga i alla de andra 34 länderna i undersökningen. Samtidigt visar samma studie att de svenska eleverna läser långsammare i dag än för tio år sedan, liksom att de har svårare att läsa skönlitterära texter. Det kan synas märkligt att svenska elever är bäst samtidigt som de blivit sämre. Det handlar om vilket perspektiv man intar - eller vad man mäter.

 

Datorn bra för läsförståelsen

Hur kan den här tendensen förklaras? Ja, en tolkning går ut på att ökat datoranvändande ökar läsförståelsen.Visserligen förlorar eleverna kanske annan lästid genom att sitta vid datorn (och till exempel spela), å andra sidan innebär ofta datoranvändning lästräning i olika grad.

Sverige ligger trots trenden mot allt sämre resultat fortfarande på 15 plats av 44 länder och över OECD-genomsnittet, när det gäller läsförståelse hos femtonåringar. Men när det gäller likvärdighet har svensk skola förlorat sin forna topposition: skillnaderna i resultat mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund är en av de största i hela PISA 2009.

Av elever med utländsk bakgrund men födda i Sverige når 30 procent inte upp till grundläggande läsnivå, och för dem som är födda utomlands har varannan elev inte kunskaper i läsförståelse nog för att tillgodogöra sig annan kunskap.

Källa

 

Läsförståelse / Arbetsmaterial
  

Läs snabbt (läraren har tillgång till dokumentet) - instruktioner: dela ut texten till eleverna, starta samtidigt och sätt igång tidtagning. Man läser, ringar in rätt alternativ i parantes och lämnar in efter fem minuter.

Lästeknik och läsförståelse (läraren har tillgång till dokumentet)

 

Läsförståelse / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)