www.larare.at

Lästeknik

Lässvårigheter orsakas ofta av det sätt vi har lärt oss att läsa, ofta genom att ljuda bokstav för bokstav. Detta leder ofta till att barnet känner igen orden men förstår dem inte. Ögats rörelser ställer upp begränsingar för vår läshastighet. Gör så här:

1. Undvik att gå tillbaka till redan lästa ord, de behövs ofta inte för att förstå hela texten.

2. Minska fixeringen av varje ord till en kvarts sekund. Det räcker gott och väl.

3. Försök att fixera fler än ett ord i taget – försök med tre till fem ord.

Ögat tar gärna till sig grupper om ord, särskilt när de bildar ett sammanhang. Vi registrerar innebörden av frasen orden bildar. Vi söker sammanhang.

En katt satt

På en väg.

Det ovan skrivna är svårare att läsa än det här:

En katt satt på en väg.

Den långsamme läsaren måste tänka mer än snabbläsaren. Den senare tar in texten i meningsfulla enheter och behöver bara göra en sammanfattning. Samtidigt behöver snabbläsaren inte utföra lika mycket fysiskt arbete. I stället för 500 fixeringar per sida, klarar han sig med 100. Rytmen blir också bättre och den långsamme läsarens stackatoliknande läsning med hopp och ryck leder till tappad koncentration.

    Sammanfattning:

        • Ord måste inte läsas ett i taget
        • Man kan läsa mer än 500 ord per minut.
        • Snabbläsaren får bättre förståelse än den långsamme.
        • Han koncentrerar sig också bättre.
        • Läshastigheten kan alla öva upp.

    Läshastighetsövning 1: läs själv (5 min), forcera (5 min) och åter igen: läs själv (5 min).

 

Lästeknik / Konkreta tips
 

Läs med finger eller penna som hjälp!

Att läsa med ett finger som följer raden är bra. Försök att röra fingret fortare än du vanligtvis gör. Det kan hjälpa till rytmisk och lugnare läsning. Använd gärna en penna. I början tror vi att vi läser långsammare, men vi tror alltid att vi läser fortare än vi gör.

Se mer!

Försök att med pennan i hand fokusera över fler än en rad samtidigt. Använd en lätt text och se att det faktiskt går.

Bli fartblind!

Bläddra snabbt igenom en bok och försök att uppfatta så många ord som möjligt per sida. Så tränar man att fixera större grupper av ord och det är en användbar teknik vid skumläsning. Hjärnan vänjer sig också vid den högre hastigheten och luras att tro att den är normal.

 

 

Lästeknik / Öva steg för steg
 
    1. Välj en text (textutdrag, roman eller en novell).
    2. Räkna antalet ord per sida.
    3. Fastställ din nuvarande läshastighet: opm (ord per minut)= Antal sidor * antalet ord per normalsida. Antal lästa minuter.
    4. För in i protokollet.
    5. Läs nu så fort du kan, utan att tappa tråden. Beräkna och för in i protokollet.
    6. Försök nu att minska antalet fixeringar per rad, försök alltså att se fler ord varje gång blicken stannar. Kanske klarar du dig på 2-3 ord per rad. Testa, mät och för in i tabellen.
    7. Tokläs: välj ett uppslag och öka successivt hastigheten tills du tappar tråden. Så tränar du ögats muskler. När du läst uppslaget börjar du om igen och ökar hastigheten hela tiden. Sedan saktar du ner och läser som tidigare.
    8. Läs med penna som guide. Använd jämna rörelser. Öka sedan hastigheten tills du
      tappar tråden. Sedan saktar du ner och läser som tidigare.

Källa: Måns Hedberg, Sankt Olofs skola, S:t Olof – www.lektion.se

 

 

Lästeknik / Material
 

 

 

Lästeknik / Kunskapskrav
 

Centrala mål:

Svenska 1:

Svenska 2:

Svenska 3:

 

Lästeknik / Styrdokument
 

Klicka här .

 

 

Lästeknik / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

Lästeknik / Obearbetat material
 

 


Läs snabbt för att få en helhetsbild!
Koncentrationen kan bli bättre om du läser snabbare. Naturligtvis beror det på hur fort du redan läser, men läser du för sakta riskerar du att tappa helheten. Du ser helt enkelt inte skogen för alla träd.
Vid långsam läsning är det inte ovanligt att glömma första delen av ett stycke innan man hunnit till slutet.
Detta är ingen mirakelmedicin
På internet finns många som lockar med oerhört snabba läshastigheter. Merparten av dessa metoder saknar stöd i forskningen.
Det som behandlas här är ingen mirakelmedicin till svindlande farter, utan snarare några råd för att förbättra sig inom "hastighetsgränsen".
Hur vill du ha det?

Det är naturligtvis meningslöst att läsa snabbt om du inte förstår vad du läser. Men att öka läshastigheten en del betyder ofta inte att läsförståelsen i stort försämras. Möjligen tappar du en del detaljer, men dessa skulle du antagligen glömt ändå :-)

Att öka din läshastighet med 30-40 procent kan faktiskt vara en realistisk målsättning om du läser långsamt från början. Ha ambitionen att åtminstone öka med 10 procent.

I denna modul är studieavsnittet och övningarna varvade.

 

Vad är snabbläsning?
1. Du kommer aldrig att hinna läsa allt

I dagens informationsflöde är det omöjligt att läsa allt. Hur mycket du än ökar din läshastighet kommer du alltid att ligga efter.
Svaret på informationsöverflödet är först och främst att sovra. Välj ut det som är viktigt - och skippa resten. Som riktig snabbläsare har du förmågan att filtrera informationen innan den "riktiga" läsningen ens kan börja.
Vi pratar här om det som ofta kallas
skumläsning,
selektiv läsning,
översiktsläsning eller
skanning.
Du väljer då en lägre grad av förståelse som kanske är tillräcklig i det aktuella fallet.
Detta kan du läsa om i avsnittet om Effektiv lästeknik
2. Läs allt - men lite fortare
Nu har du bestämt dig för att läsa en text "på riktigt" (alltså inte skumma den). Du vill läsa den så fort som möjligt. Det är detta texten fortsättningsvis handlar om.
Många förespråkare på nätet (som ofta tar bra betalt) gör gällande att du kan öka din fart nästan hur mycket som helst, kanske till och med tiodubbla din läshastighet med bibehållen förståelse. Detta saknar stöd i forskningen. Kolla själv genom att googla på forskare som Kenneth Holmkvist, Mats Myrberg och Lars Melin.
Trots det sagda kan du troligen öka farten med full förståelse genom några enkla knep. "Hastighetsgränsen" brukar sägas vara 600 ord per minut, men då riskerar du att åka dit för fortkörning :-)

Än en gång - innan vi börjar prata om att öka din läshastighet. Det kan inte nog betonas att den största hemligheten är att anpassa farten till den text du läser.

Först tre saker som kan speeda upp farten
1. Texten måste ha en mening för dig

Förförståelse och kännedom om ämnet gör att du läser snabbare. Du bör alltså först skaffa en överblick och en struktur av innehållet. Det kan du göra genom att till exempel bläddra igenom boken, läsa det som "sticker ut" (bilder, faktarutor, underrubriker etc) eller kanske börja med att läsa sammanfattningen.
När du pluggar inför en tenta, och ögnar igenom boken för femte gången på en vecka, räcker det med att titta på ett fåtal ord per sida för att aktivera minnet. Det går väldigt fort eftersom förståelsen redan är nästan fullständig.
Meningsfullhet är alltså viktigt för att läsa snabbt, vilket enkelt kan bevisas genom att man läser en mening baklänges. Då märker man hur mycket långsammare läsningen sker:

baklänges mening en skriva att genom bevisa kan man Vilket.
2. Större ordförråd ger snabbare läsning

Ditt ordförråd är viktigt för att kunna läsa fort. Ju mer du läser desto mer utvidgas också ditt ordförråd.
Barn läser från början varje bokstav för sig. Så småningom avkodar man ett helt ord i taget, en komplett ordbild. I vår hjärna byggs det upp ett "bibliotek" av vanliga ord. Är du tränad kan du läsa två eller kanske tre ord samtidigt vid en enskild fixering (se nedan).
Det går alltså snabbare att koda av välkända ord eftersom vi vet deras betydelse. En åttaåring kan i snitt 1000 ord och en 18-åring 50 000, alltså läser en 18-åring fortare. Om en text däremot innehåller många okända ord reduceras läshastigheten när du läser bokstav för bokstav. Ju mer bekant du är med terminologin, desto fortare går det.
3. Passar för informationsgles text

Snabbläsning passar självfallet inte i alla sammanhang. Den kommer mest till sin rätt när texten är beskrivande, resonerande och diskuterande, alltså i informationsgles text.
Då det krävs förståelse och analys av varje detalj måste du rimligen också läsa långsamt och kanske ord för ord.
Alla orienterare vet att man springer betydligt fortare i gles tallskog än snårig ung granskog. På samma sätt kan det gå riktigt fort genom informationsglesa sidor, medan faktaspäckad text måste få ta sin tid.

 

Kom också ihåg att det tar tid att studera - man måste reflektera, samtala och fundera. Tanken med snabbläsning är inte bara att trycka in mesta möjliga kunskap på kortast möjliga tid. Se det hellre som ett sätt att få mer tid för reflektion och tillbakablick.

Tänk dig ett framtida jobb som tjänsteman i EU-byråkratin, där du varje vecka måste plöja hundratals, ja kanske tusentals, sidor text. Du förväntas vara insatt i de flesta ämnesområden och ha synpunker på de mest skilda frågor. Då är det omöjligt att staka sig fram ord för ord.

Övning 1 - testa din läshastighet
Innan du gör dig mer bekant med denna modul bör du testa din normala läshastighet. Resultatet kan du sedan ha som riktmärke i fortsatta jämförelser.
Hämta några texter (pdf-filer) där antalet ord är uträknat. Skriv ut texterna på papper. Du kan inte läsa på skärmen i denna övning!
Text 1 - sidan 1 och 2
Text 2 - sidan 1
Text 2 - sidan 2

Läs sidan 1
Senare ska du läsa sidan 2 som jämförelse
Ställ tiden på två minuter.
Läs som du normalt brukar göra, alltså inte fortare än vanligt.
Räkna ut antalet ord per minut genom att dela lästa ord med 2.
Tabellen visar antalet ord/minut och "ditt betyg". Observera dock att textens karraktär, faktaspäckad eller informationsgles, betyder mycket för din hastighet.
- 125
Du har inget liv
125 - 175
Ditt liv är plugg, städ och tvätt.
175 - 225
Genomsnitt för människor
225 - 275
Du är på gym och FaceBook
275 - 325
Studentlivet är häääärligt
325 -
Du kan jobba heltid jämte plugget
Denna övning kan du göra regelbundet under din studietid för att kontrollera hur din läshastighet utvecklas. För protokoll över dina testtillfällen och börja redan nu med att pricka in ditt första värde.
Hämta protokollet (excel-fil).

 

Vanliga "läsfel"
Varför läser vi ofta så långsamt? Några vanliga "fel" beskrivs nedan.
1 - många ögonfixeringar
När du läser rör sig blicken framåt längs raderna med en hoppande rörelse. Ögat stannar upp för en kort fixering innan det hoppar vidare till ett nytt stopp. Det sker alltså inte en jämn svepande ögonrörelse över textraden, som många tycks tro. Se övning 2a/b nedan.

En fixering tar cirka 250 millisekunder (1/4 sekund) och ett hopp 30 millisekunder. Så fortsätter det rad för rad genom hela texten. Det är bara när ögonen står stilla och fixerar på texten som du kan läsa (hoppen kallas för sackader).
Det är antalet fixeringspunkter som delvis bestämmer läshastigheten. Hemligheten till snabbare läsning skulle alltså kunna vara att fixera färre gånger per rad.
Det finns självklart en gräns för hur långt du kan se under en enskild fixering. Din visuella spännvidd är inte speciellt lång, cirka 2 centimeter vid normalt läsavstånd, alltså cirka 10 tecken. Man har också nytta av det som finns strax utanför och som man ser suddigt, totalt kanske upp till 20 tecken. Det betyder att du kanske läser två eller någon gång tre ord i varje fixering.

Ögat har ett skarpt synfält på högst 2 grader. På normalt läsavstånd (30- 40 cm) blir det en textrad på knappt två centimeter, alltså max 10 tecken som blir skarpa. Det finns också ett område utanför som vi har nytta av, det så kallade perceptuella spannet, vilket "lutar" åt höger för en västerlänning (och åt vänster för den som läser från höger till vänster). Totalt kan vi på det sättet "koda av" max 20 bokstäver i en enskild ögonfixering. Det finns inga biologiska förutsättningar att träna upp sig till ett bredare synfält, alltså att öka den visuella spännvidden.
I figuren till höger gör den ovane läsaren dubbelt så många fixeringar som den snabbe och läser därför bara hälften så fort. Nedan visas samma exempel i "klartext".

En
student
läste
mycket
inför
en
tenta
En student
läste mycket
inför en tenta
Observera än en gång att det finns en snäv gräns för ditt visuella spann. När den gränsen är nådd kan du inte göra mer på det här området.

2 - tillbakahopp
Efter att ha läst en halv mening kommer du på att du inte minns vad du just läste och hoppar tillbaka till första ordet igen. Därefter måste du läsa om alltsammans en gång till. Sådana återhopp (regressioner) är i flera fall onödiga och beror egentligen bara på dålig koncentration.
Det finns däremot nyttiga återhopp som gör att man ökar sin förståelse genom att läsa om vissa ord. Det finns ett samband mellan textens svårighetsgrad och andelen återhopp. Vid riktigt svår text kan upp till en fjärdedel av alla fixeringar vara nyttiga återhopp.
Ett annat exempel på nyttiga återhopp är det du gör för att repetera rubriker och nyckelord, men det är inte sådana återhopp vi pratar om här.

3 - visuellt irrande
Mitt under läsningen far blicken plötsligt iväg åt intressantare delar av sidan, till exempel en bild. Det tar sedan tid att återvända till rätt ställe i texten. Om du redan innan har tittat på bilderna slipper ögat distaheras i detta skede.

4 - läpprörelser
Barn, men även många vuxna, formar varje ord med läpparna. Detta bromsar upp läshastigheten och gör att du inte kan läsa fortare än du talar.

Tyst läsning går cirka 30 % snabbare än högläsning. Observera dock att det kan vara bra för förståelsen av svåra texter att högt uttala det man läser, trots att det tar lite längre tid. Men för att läsa fort är det alltså en nackdel.
Vi rör ibland talorganen inne i gommen utan att själva läpparna rör sig, och detta blir en liknande broms som att röra läpparna.

5 - mental högläsning
eller tyst ljudning är den där lilla rösten som finns inne i huvudet när vi läser. Forskare kallar den fonologisk aktivering. De forskare jag läst (Kenneth Holmqvist m.fl) menar att rösten är absolut nödvändig för förståelsen, och att man är farligt ute om man försöker träna bort den.
Andra säger att läsning "enbart med ögonen" är den stora hemligheten till de verkligt höga läshastigheterna. Själv har jag inte hört detta från någon seriösa forskare utan enbart via nätet, där man får betala höga priser för att lära dig tekniken. Jag har prövat en del på egen hand och inte på något sätt funnit detta trovärdigt. Jag tror att "den lilla rösten" är en grundförutsättningen för förståelse.

6 - slapp läsning
Det är lätt att falla in i en "lunkande" lästakt, lika väl som man kan promenera slappt och likgiltigt. Det är nog här man hittar den verkliga anledningen till långsam läsning. Och den verkliga chansen till att förbättra sin läshastighet.

Övning 2a - ögats rörelse
Du kan lätt kolla ögonens hoppande rörelse om du sätter dig mitt emot någon som håller upp boken och läser tyst för sig själv.
Du kan också hålla fram pekfingret medan din kamrat tittar på det. Rör fingret åt olika håll och se hur ögat hoppar mellan olika fixeringslägen.
Övning 2b - ögats rörelse
Ställ dig framför spegeln och titta omväxlande på ditt högra och ditt vänstra öga. Du ser inte din egen ögonrörelse, eftersom du endast kan se när ögat står still - fixerar. Under "hoppen" är du "blind".
Låt nu en kompis ställa sig bakom medan du tittar omväxlande på vänster och höger öga. Gissa om hon ser dina ögonrörelser!
Gör så här!
I detta avsnitt får du fem konkreta råd för att kunna läsa snabbare.
1
Många av oss läser ganska förstrött och nästan lite slappt. Det blir lätt en jargong också vid läsning av kurslitteratur. Bara genom att koncentrera dig på att läsa fort kommer du att öka din läshastighet.

Övning 3 - leta namn
Innan du går vidare i texten bör du klicka HÄR för att göra övningen.

2
 
För att inte "tappa tråden" vid blinkningar eller andra störningsmoment använder du fingret eller en penna som "visuell guide" (själv föredrar jag fingret som jag ju alltid har med mig).

Glid med fingret eller pennan som figuren nedan visar. När du blir van drar du dig mot mitten då det kan bli jobbigt med de kraftiga rörelserna. Detta hjälper dig att inte gå bakåt i texten och att inte förirra dig ut mot någon bild eller annan figur.

Av tradition har vi betraktat det som fel att följa läsningen med fingret - det är bara barn som gör så. Istället bör vi inse att det är en ovärderlig hjälp till en lugn och rytmisk läsning.

3
Håll boken cirka 30-40 cm framför dig. Detta är normalt läsavstånd. Många har boken för nära ögonen och då blir synfältet väldigt smalt och därmed tvingas du till fler fixeringspunkter. Kanske dags för läsglasögon?

4
Håll boken vinkelrät mot ögonen. Många låter boken ligga platt på bordet och läser därmed texten snett underifrån. Använd ett bokstöd, till exempel några andra böcker.

5
För att kolla om du rör läpparna när du läser kan du helt enkelt stoppa en penna i munnen. Observera dock att du inte ska äta upp den utan placera den ungefär som om du rökte den! 

Övning 4 - öka tempot
Den här övningen tar nog minst en vecka att genomföra för att få en långsiktig effekt. Passa på när du läser dagens tidning att använda artiklar ur den som övningstexter. Läs en text varje dag som du normalt ändå inte skulle hinna läsa - då har du ju inte missat något viktigt!
Läs väldigt snabbt, på gränsen till för fort. Koncentrera dig verkligen på att läsa fortast möjligt, dock utan att helt tappa förståelsen.
Vad händer när du sedan börjar läsa i "normal" takt igen? Din läshastighet kommer att öka. Den här tillvänjningen kan jämföras med den fartblindhet som uppträder när du har kört bil länge på motorväg och sedan tvärt måste sakta farten. Om någon bad dig uppskatta när du var nere i 30 km/h skulle du antagligen säga det redan vi 60 km/h.
När du övar snabbläsning kan du alltså läsa på gränsen till för fort. På det sättet flyttar du gränsen framåt. Men självklart finns en övre gräns, och den är INTE så hög som vissa internetsidor gör gällande.
Testa din läshastighet då och då vid "normal fart" och använd dig av det protokoll och de texter som finns i övning 1.
Beräkna din teoretiskt maximala läshastighet med full förståelse
Varje fixering tar 250 millisekunder, alltså en kvarts sekund (hoppen tar bara 30 millisekunder så låt oss för enkelhetens skull hoppa över (!) dem.
Varje gång du fixerar läser du 2-3 ord. På en sekund hinner du alltså ungefär 4 fixeringar = 10 ord. På en minut (60 sekunder) skulle du alltså kunna trycka i dig 600 ord.
Detta är alltså någon form av teoretisk gräns - 600 ord i minuten.
I en svår text går dock en del hopp bakåt (se tillbakahopp ovan) så minska med 20 % och resultatet blir 480 ord i minuten om du vill läsa en akademisk text med full förståelse.
Allt annat blir någon form av skumläsning. Men som vi sa tidigare - ibland räcker det att skumma en text.

Övning 5 - inse möjligheten!

Räkna ut hur många timmar du kommer att läsa under din studietid utifrån en uppskattning av antalet lästimmar per vecka samt det antal veckor din utbildning omfattar.
Exempel: Du läser 10 timmar i veckan och går en utbildning på 160 veckor (4 år). Då kommer du att ägna 10 x 160 timmar åt läsning = 1600 timmar.
Räkna ut hur många timmar du skulle spara om du läste 25 procent fortare och ändå förstod lika mycket.
Exempel: Du läser 1600 timmar i din gamla takt och 0,75 x 1600 timmar i din nya takt = 1200 timmar.
I detta exempel tjänar du 400 timmar på att öka din läshastighet.

Vad ska du göra med alla sparade timmar?

Som akademiker måste du ofta, för att hålla dig uppdaterad på jobbet, läsa igenom stora mängder text. Det kan vara tidsskrifter, utredningar, protokoll eller vetenskapliga artiklar. Då har du absolut inte tid att staka dig fram ord för ord. Du måste snabbt ta till dig de viktigaste delarna av texten. Och i sådana fall kanske det räcker med det vi kallar skumläsning. Men troligen måste du anpassa farten och plötsligt stanna upp för en noggrannare läsning innan farten ökar igen.
Dataskärm eller papper?
Vilket går snabbast - att läsa direkt på dataskärmen eller på papper? Detta är omtvistat. En undersökning från 80-talet slog fast att det går långsammare på skärm än på papper. Men mycket har hänt sedan dess, och en undersökning jag såg nyligen kunde inte påvisa någon skillnad. Och vad är det egentligen man jämför? Typsnittet är viktigt, liksom bokstävernas storlek, radavstånd, kontrast, upplösning, skärmstorlek, papperskvalitet mm.
Några råd för att läsa snabbare på skärmen

Gör texten smalare
Om texten flyter över hela skärmen kan du smalna av fönstret för att få en lämpligt bred kolumn. Det går fortare att läsa en smal text än en alltför bred.
Ändra teckensnittet
Det är inte självklart vilket typsnitt som är snabbast, men själv tycker jag Arial med 9 punkter är bra när jag vill läsa snabbt Då ser jag mycket text i en ögonfixering.
Om du har en text på skärmen som du vill byta teckensnitt på kan du kopiera hela rasket till Word och fixa till texten där.
Times New Roman är nog världens mest använda teckensnitt och har seriffer som en del gillar för att få flyt i läsningen.
Avstånd till skärmen
Om du har en "vanlig dator" (då menar jag inte en iPhone eller liknande, vilken ju är ganska vanlig:-) ska avståndet vara lite mer än i en bok. 50 cm kan vara ett riktmärke.
Bakgrundsljus
Om du sitter i ett mörkt rum blir kontrasten för stor mellan skärm och bakgrund. Ha ljust i rummet, dock inte med solen eller en lampa direkt mot skärmen.
Scrolla inte i onödan
Scrolla i stora portioner och inte rad för rad.
Stor skärm
Ju större skärm du har desto mer ser du utan att scrolla.
Använd markören
Använd markören som en visuell guide för ögat. Då slipper du tappa fokus. Det ger samma stöd som när du använder fingret vid läsning av en bok.
 
Is Google making us stupid?
Nicholas Carr, amerikanske författaren, skrev 2008 den omdebatterade artikeln Is Google Making Us Stupid? Carr konstaterar att vi får allt svårare att koncentrera oss på längre texter. Efter två-tre sidor går tankarna till annat. Det är sättet att läsa texter på internet som "förstört" oss. Vi surfar runt bland länkarna, skummar och vill komma fram till slutsatsen nästan innan vi hunnit börja läsa.
- En gång i tiden var jag en djupdykare i ordens hav. Nu glider jag omkring på ytan som en jetskiåkare, säger han.

Nätet förändrar inte bara vårt sätt att läsa, det förändrar även vårt sätt att tänka. När vi läser online tenderar vi, enligt forskaren Maryanne Wolf, att bli rena avkodare av information. Om vårt läsande bara går ut på att vara så effektivt som möjligt reduceras det till att endast vara ett verktyg för informationsinhämtning.
Vår förmåga att tolka texter förblir till stor del urkopplad. Vi blir jättebra på att skumma på ytan, men urusla på att djupläsa, eller uppfatta underliggande budskap. Vi kan fortfarande läsa massor av texter, men kanske förstår vi allt mindre av vad som står i dem.
- Vi är inte längre vad vi läser, utan hur vi läser, konstaterar Wolf.
Några varningens ord
Det finns företag som ger löften om oerhört snabba läshastigheter. Det mest spektakulära jag sett är Peter Bissonette som lovar en lästakt på 25 000 ord per minut (100 gånger normal läshastighet). Efter kursen (som inte är gratis) ska det räcka med att titta en sekund per sida för att ta in all text, ungefär som om ögat vore en kamera. "Fysiologiskt omöjligt", säger läsforskare. Möjligen kan du använda en liknande metod när du repeterar sista gången före tentan. Då går det väldigt fort eftersom förståelsen redan är nästan fullständig.
En annan metod går ut på att det ena ögat läser första raden medan det andra ögat samtidigt läser raden under. Därmed skulle du kunna läsa dubbelt så fort. Också omöjligt med tanke på hur ögonen fokuserar. Inte ens skelögda personer klarar detta. Och hjärnan skulle ju bli totalt förvirrad.
Som vi tidigare sagt glider inte ögonen fram över texten vid läsning, utan de fixerar - hoppar - fixerar - hoppar - fixerar osv, s.k. sackad-fixering. Det är alltså fysiologiskt omöjligt att glida med ögonen över en text, eftersom ingenting rörs sig, det finns ingenting att följa.
Ögonen kan röra sig med en mjuk glidande rörelse, s.k. smooth persuit, dock inte när du läser. Däremot glider ögonen på detta sätt om du följer en fågel i luften. Eller kanske om du följer en grön mask som finns hos Readrunner. Vad som händer med förståelsen vet ingen i dagsläget.

Avslutning
Följande text är hämtad ur en historiebok. Den handlar inte alls om snabbläsning, men du kan ändå fundera på varför den finns med här.
En viktig faktor som bidrog till de snabba förändringarna i 1800-talets europeiska samhälle var den teknologiska utvecklingen. Att vara i rörelse - att resa - fick t.ex. en helt ny betydelse då en stor del av hästdroskorna ersattes av järnvägstrafik. Detta påverkade inte bara vår rums- och tidsuppfattning utan kanske även vårt medvetande. I samband med järnvägsresandets ökning förändrades vårt seende från ett naturnära detaljseende till en "panoramisk blick".
De första tågresenärerna var i allmänhet mycket negativa till tågresan. De tyckte att det gick alldeles för snabbt; landskapet drog förbi med blixtens hastighet och man såg ingenting. Resan blev därför mycket långtråkig.
Så småningom förbyts emellertid upplevelsen av leda över detta landskap, som på grund av hastigheten upplevs som ett vitt streck snarare än ett landskap, till förtjusning. Istället att för som tidigare praktiskt taget inte sett någonting, började man istället se allt. Kanske inte längre de små detaljerna men väl det vidsträckta landskapet.

Du har kommit till slutet av modul 5

Försök återge modulens huvudbudskap med hjälp av stödorden till vänster.
 

Källa: https://portal.miun.se/html/miunapps/studieteknik/SNABBLASNING/snabblasindex.htm

 

Lärarhandledning (länk)

 

 

 

Joni Stam (2012) 2013