www.larare.at

Socialpsykologi

Relationsskapande är ett psykologiskt fenomen som innebär att människor aktivt strävar efter att etablera och underhålla relationer med andra människor. Det handlar om att skapa och utveckla band, interaktioner och sociala anslutningar med andra individer.

Relationsskapande är en grundläggande mänsklig drivkraft som är viktig för vår sociala och emotionella välbefinnande. Det hjälper oss att känna oss förbundna, accepterade och stöttade, och ger oss möjlighet att uttrycka oss själva och dela upplevelser med andra. Relationer kan vara av olika slag, såsom vänskap, romantiska relationer, familjeband eller professionella nätverk.

För att etablera och underhålla relationer använder människor olika strategier och färdigheter. Kommunikation är en central aspekt av relationsskapande och involverar att uttrycka sig klart och lyssna aktivt på andra. Empati är också viktigt för att förstå och känna medkänsla för andras känslor och perspektiv. Andra viktiga faktorer inkluderar förtroende, respekt, ömsesidighet och engagemang.

Relationsskapande påverkas av individuella skillnader, tidigare erfarenheter och sociala normer och förväntningar. Människor kan vara mer eller mindre benägna att söka och upprätthålla relationer beroende på deras personlighet, tidigare sociala erfarenheter och sociala inlärning.

Relationsskapande har stor betydelse för vår psykiska och fysiska hälsa. Starka och stödjande relationer kan bidra till att minska stress, öka självkänsla och självkänsla, och främja känslan av samhörighet och tillhörighet. Å andra sidan kan bristande relationer och social isolering leda till känslor av ensamhet, olycka och ökad risk för psykisk ohälsa.

Det är viktigt att vara medveten om och aktivt arbeta med relationsskapande för att främja hälsosamma och givande relationer. Det kan innebära att vara öppen för nya möten och bekantskaper, att investera tid och energi i befintliga relationer, att visa empati och respekt för andra, och att kommunicera öppet och ärligt. Genom att prioritera relationer och utveckla relationsskapande färdigheter kan vi uppleva berikande och meningsfulla sociala band som berikar våra liv.

"Lycka grundar sig primärt på kärlek och meningsfullhet. Att älska/tycka om och att vara älskad/omtyckt. Kärlekens motsats är inte hat utan total brist på social kontakt. Att inte finnas till för andra. Meningsfullhet kommer av att se ett positivit sammanhang i tillvaron, där man själv ingår. Lycka, kärlek och meningsfullhet är intimt sammankopplade och kan inte upplevas oberoende av varandra."

Henry Montgomery, psykolog & professor som skrivit Kognitiv psykologi.

Detta moment berör socialpsykologi. Vi kommer alltså att syssla med att studera gruppbeteendet hos människan. Med andra ord:

Psykologi - Sociologi = gruppsykologi

Socialpsykologi studerar relationer som ständigt byter skepnad:

Relation - reaktion = ny relation - ny reaktion (orsak - verkan)

Socialpsykologin studerar människan tillsammans med andra. Det är en vetenskap som försöker förstå och förklara människans sociala samspel. Vanligtvis delar man upp socialpsykologin i tre fokusområden:

  1. individuella fenomen: attityder, minne, beslutsfattande
  2. interpersonella fenomen: verbal- och icke-verbal kommunikation, normer, konformitet, social aggression, asocialt beteende, fördomar och diskriminering
  3. kollektiva fenomen: interaktion mellan individer i grupp eller mellan grupper

En allmän tolkning: varje grupp består av flera individer, det individuella, som samverkar och relationer dem emellan etableras, sk interpersonella relationer; ungefär som mikroceller i en större cell som utgör det övergripande: det kollektiva.

Alla berör sociala konflikter.

Användbar ordlista när man diskuterar socialpsykologi med fokus på ledarskap.

 

Socialpsykologi / Introduktion
  

    Människans överlevnad som biologisk art är hennes förmåga att samarbeta och bilda grupper. Kurt Lewin brukar anges som grundaren av rörelsen för att studera grupper vetenskapligt. Han myntade begreppet gruppdynamik för att beskriva hur grupper och individer agerar och reagerar på ändrade förhållanden. 

    Grupprocess eller gruppdynamik kan studeras utifrån följande:

 

Socialpsykologi / Motsatsförhållanden
  

För att lättare förstå använder man sig ibland av motsatsförhållanden. Eller tes + antites = syntes för att vara kunskapsteoretisk.

  • Jag - Du
  • Vi - Dem
  • Individ - Grupp
  • Exkludering - Inkludering
  • Individ - Grupp
  • Styra - bli styrd
  • Leda - bli ledd
  • "Axla" en roll - få eller bli tilldelad en roll
  • Inre - yttre
  • Normalt - onormalt

 

Socialpsykologi / Gruppen
  

    Tre dimensioner

Gruppsammanhållning kan studeras utifrån tre dimensioner: ICA Inclusion, Controll, Afection = integration, kontroll och tillgivenhet (William Schutz).

Diskutera:

”En grupp är mycket mer än summan av medlemmarnas medverkan.” (en sk synergieffekt uppstår)

Tre aspekter

Tre avgörande aspekter enligt Wilfred Bion när det gäller gruppbildning: beroende, kamp/flykt, parbildning.

Fyra steg

Fyra steg i gruppbildning enligt Bruce Tuckman:

1. Forming – gruppens tillblivelse under vilken medlemmarna orienterar sig om varandra

2. Storming – ett stadium präglat av konflikterna mellan gruppmedlemmarnas olika förväntningar.

3. Norming – gruppen formar på grundval av konfliktlösningar en viss ordning och rolluppdelning

4. Performing – gruppen är genom sin utvecklingsprocess beredd att utföra en gemensam uppgift.

(5) Tuckman la i senare skede till en avslutande fas, (Adjourning – fasen handlar om gruppens avslut.)

 

Socialpsykologi / Ledarskap
  

    Läs mer om Ledarskap

    Elevtext: Ledarskap

 

Socialpsykologi / Socialisation
  

Socialisation är en process där individen tillägnar sig en bestämd grupps eller kulturs värderingar och livsmönster genom...

  • imitation
  • identifikation
  • Internalisering

Vad är skillnaden mellan socialisation och identifikation?

Stämpling = man är inte ex.vis kriminell utan blir det i en social interaktionistisk konstruktion, där man gradvis tar över andras perspektiv på en själv (Becker)

Makt

Kan realiseras utifrån olika former:

- maktbaser; bestraffning, belöning, relationsmakt, informationsmakt, legitim makt, referensmakt, expertmakt och kunskapsmakt.

- syndabocken: vidmakthåller systemets sociala och språkliga struktur

- gruppknäpp: (group think) mental slummer som uppstår när ingen reagerar emot ett ex.vis medvetet felaktigt eller dåligt beslut i en styrelse

- rykten: används för att reglera det sociala livet, upprätthålla gränser och statuera exempel

- mobbing: att frånta någon sin mänskliga värdighet och degraderas till ett objekt som det är tillåtet att utöva olika former av våld emot. Mobbing selekterar fram något som avviker (stigma)

- härskarteknik: osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbel bestraffning, skuld/skam.

- symbolisk makt: handlar om att någon reduceras genom att något stigmatiseras, osynliggörs och underordnas, (ex.vis begreppet:”invandrare”)

Civilisationsprocessen

Förändringar i de sociala relationerna i samhället krävde en
förändring i den mänskliga psykiska strukturen.

Den sociala kontrollen av beteenden blev djupt inpräntad i den mänskliga psykiska strukturen och till slut så absorberad att den delvis fungerade autonomt i förhållande till det egna medvetandet.

Källa

Social konformitet

Konformitetsteorin är en socialpsykologisk teori; ett perspektiv som studerar hur det sociala samspelet mellan individer fungerar och hur de påverkars av varandra.

Konformitet innebär att en individ anpassar sig till en grupp för att passa in. Detta kan bero på normsystem eller starka auktoriteter som skapar socialt grupptryck.

se The Asch Experiment

Se Brain games - Social conformity

 

Elevtext: Socialisation

Talcott Parsons

Talcott Parsons (1902–1979) var en framstående amerikansk sociolog som är mest känd för sitt arbete inom strukturfunktionalismen. Parsons betonar att varje del av samhället har en funktion som bidrar till samhällets stabilitet och sammanhållning.

Alla ingår i ett "socialt system" bestående av roller och normer som styr individers beteenden och interaktioner. Tillsammans är var och en av oss nödvändiga "funktioner" för systemets överlevnad.

Varje individ internaliserar normer genom socialisering och därigenom bidrar till samhällets stabilitet. Var och en behöver med andra ord anpassa sig (Adaptation) innan vi sätter mål och införskaffar resurser för att nå dem (Goal Attainment). Vårt handlande möjliggör och sammanbinder (Integration) oss med varandra. Detta "system" återupprepas och förs vidare i generationer (Latency). Begreppen i parentes ingår i AGIL-schemat.

 

Socialpsykologi / Roller
  

    Den enskilda individen dras lätt till den som har den starka viljan och på så vis reduceras den egna viljan.

    Våra sociala relationer är avgörande för hur vi tolkar oss själva.

De mest klassiska stereotypa rollerna:

  • Uppmärksamhetssökaren
  • Den ambitiösa
  • Offret
  • Buffeln
  • Syndabocken
  • Clownen

Elevtext: Roller

 

Socialpsykologi / Status
  

I en grupp har medlemmarna olika "värde" och får därigenom mer eller mindre inflytande på gruppen. Alltså vissa har högre status och andra lägre och detta kan skifta över tid.

 

Elevtext: Status

 

Socialpsykologi / Normer & värderingar
  

    En norm är en oskriven regel medan en värdering är något som styr uppfattningar i gruppen.

    Se föreläsning om normer

Elevtext: Normer & värderingar

     

Socialpsykologi / Fördomar & attribution
  

    Fördomar är förutfattade meningar; alltså en åsikt som påverkar mottagandet av en person eller information.

    Attribution är, enkelt formulerat, en kategoriserande stämpling.

     

    Elevtext: Fördomar & attribution

 

Socialpsykologi / Grupptryck & mobbning
  

    Människor påverkar ständigt varandra och ibland kan gruppmentalitet styra extra hårt och då uppstår masspsykos; alltså ett beteende som individen aldrig själv skulle visa upp utan bara något som uppstår "i skyddet" av gruppen.Grupptryck är en socialbiologisk funktion där ett beteende påverkas av viljan att tillhöra en viss grupp och vara tillsammans med dess medlemmar.

    Mobbning uppstår när någon eller något avviker från det normativa; alltså går emot gruppens ideal.

     

    Elevtext: Grupptryck & mobbning

 

Socialpsykologi / Nyckelord
  
    1. Samspel
    2. Samhällsmedborgare
    3. Socialisation
    4. Värderingar
    5. Normer, stereotyper och stigmatisering (bildspel)
    6. Beteendemöster - diskutera konformitet (rätta dig i ledet!)
    7. "Theory of mind" - förmågan till empati
    8. Empatistörning - Autism - Psykopati
    9. Gruppbeteende kontra masspsykos
    10. Roller, könsroller och rollspel
    11. Status
    12. Fördomar
    13. Attribution - att leva upp till de förväntningar som finns hos andra
    14. Grupptryck
    15. Mobbning
    16. Ledarskap kontra maktspel

 

Socialpsykologi / Diskussionsfrågor
  
    1. Människan är en social varelse.
    2. Sammanhanget skapar människan.
    3. ”yttre kontroll ger ”inre kontroll”.
    4. Emotioner är grunden för mänsklig interaktivitet.
    5. Konflikthantering i en grupp?
    6. Känslomässiga tillstånd i en grupp?
    7. Maktmönster i en grupp?
    8. Mönster för kommunikation och samordning i en grupp?
    9. Relationer i en grupp?
    10. Roller i en grupp?
    11. Utveckling i en grupp?

 


Socialpsykologi / Emotioner
  

- Ilska
- Skam
- Stolthet
- Hat
- Kärlek
- Likgiltighet
- Irritation
- Sorg
- Ledsamhet

Vilka är kort- och vilka är långvariga emotioner?

Koppling till psykisk ohälsa: när övergår en emotion till psykisk ohälsa?

 

Socialpsykologi / Milgrams lydnadsexperiment
  

Eftersnack:

  1. It's all in the name of science (experiment). Can violence be justified? Kan våld rättfärdigas?
  2. 9 av 12 går hela vägen - finns det något hopp för mänskligheten?
  3. Det moraliska ansvaret - det funktionella/instrumentella ansvaret. Vem bär ansvaret?
  4. Humanism kontra auktoritet
  5. Varför tror vi så mycket på auktoriteter och hur kan vi förklara utfallet 9 av 12.
  6. Vad gör man och hur långt går man när man vill handla för "samhällets bästa"?
  7. Varför blir testpersonerna stressade?
  8. Hur kan experimentet kopplas till nazismen?
  9. Är det överhuvudtaget OK att utföra (sådan här) experiment på människor? Vart går gränsen?
  10. Vad har vi lärt oss av experimentet?

 

Socialpsykologi / Ledarskap och gruppsykologi
  

Se The Wave - (TV-film) - Film och ledarskap

Diskutera följande i relation till filmen The Wave (som handlar om grupptillhörighet och grupptryck)

Ledarskap: Mr Ross och Laurie
- Se till vilken typ av Ledarskap Mr.Ross tillämpar
- Se till vilken typ av Ledarskap Laurie tillämpar

Socialisation och konformitet: Klassen
- Hur sker socialisation i Klassen? Ge exempel på konformitet i Klassen. Hur gör de för att gruppen ska bli en sammanhållen grupp? Vad gör t.ex. David för att passa in med alla andra? Vad gör han lika? Vad säger Laurie pappa som är positivt med konformitet?

Roller som man får och roller som man tar på sig: Mr Ross, Laurie, David, Laurie mamma, Laurie pappa och Robert?
- Vilken roll får och har Mr Ross?
- Vilken roll får och har Laurie?
- Vilken roll får och har David?
- Vilken roll får och har Robert?
- Vilken roll får och har Lauras mamma?
- Vilken roll får och har Lauras pappa?

Status som växlar: Mr Ross, Laurie och Robert
- Vilken status har Mr Ross? Och ändras den?
- Vilken status har Laurie? Och ändras den?
- Vilken status har Robert? Och ändras den?

Normer & värderingar: Ledarskap och Socialisation. Vilka normer gäller i klassen och vilka egenskaper värdesätts?
- Vilka normer gäller i klassen? Vilka tysta överenskommelser gäller i klassen? Vilka värderingar är viktiga i gruppen?

Fördomar & attribution: Roller och Status. Vilka fördomar påverkar personernas roller och status.

Karaktärer i filmen som man kan diskutera
1. Mr Ross
2. Laura
3. David
4. Laurie mamma
5. Laurie pappa
6. Robert

 

Socialpsykologi / Beteendedegeneration
  

Beteendedegeneration eller som det heter på engelska: Behavioral sink.

 

Socialpsykologi / Läskurs
  

Läs s.157-s.186 i Psykologi för gymnasiet av Nadja Ljunggren.

Arbetsuppgift: Skriv upp egna nyckelord i anknytning till texten, max 20 st.

 

Socialpsykologi / Examinationsuppgifter
  

Alternativ 1

Enskilt arbete: Skriv en kortare sammanfattning kring ett visst tema taget ur boken (s.192-215 i Lev i tiden av Cronlund) och avsluta med en reflektion/analys över det du arbetat med. Texten ska vara på ca. 300 ord och skickas till Lärare

Grupparbete: Arbetet kommer att inledas med grupparbete då man arbetar med faktainsamling (s.192-215 i Lev i tiden av Cronlund) och arbete med nyckelord. Den avslutande individuella examinationsuppgiften innebär att göra 3 instuderingsfrågor med svar. Dessa skickas in till läraren som sammanställer ett prov.

Alternativ 2

Skriv kortare sammanfattningar med följande rubriker som delas ut slumpvis.

Socialisation, Roller, Status, Normer & värderingar, Fördomar & attribution, Milgrams lydnadsexperiment, Medias makt, Grupptryck & mobbning och ledarskap.

Ta hjälp av litteraturen och avsluta med en reflektion/analys över det du arbetat med. Texten ska vara på ca. 300 ord och skickas till läraren.

Alternativ 3

Gör 3 instuderingsfrågor med svar. Dessa skickas in till läraren som sammanställer ett prov.

 

Socialpsykologi / Elevtexter
  

Socialpsykologi / Elevtexter / Socialisation
  

Socialisation är den livslånga processen av träning inför vuxenlivet en individ i ett samhälle går igenom. Det innefattar både uppfostran och uppväxtvillkor samt det som föräldrar och andra vuxna överför och införlivas i barnets personlighet. En bristfällig socialisation kan vara ett barn som har växt upp isolerat från andra människor. En ständig överföring av normer, värderingar och beteenden mellan individer och grupper sker genom det sociala samspelet. För att barnet ska kunna anpassa sig till samhället och klara sig själv är socialisationen viktig.
Främst under barnets första levnadsår berörs det av den primära socialisationen som sker i nära relationer. Utbildningssystemet är vanligen det som bestämmer över den sekundära socialisationen.

Det uppstår lätt konflikter om man lever utan förmågan att förstå hur andra människor tänker och känner. Den förmågan beskrivs med begreppet ”Theory of Mind” och står för att vi normalt har ett antagande om andras tänkande. Omvärlden blir lättare att begripa sig på och hantera om vi med ”Theory of Mind” förstår andras situation. En stor orsak till konflikter är brist på den här förmågan och i samhället blir de som har svårt att förstå andra ofta väldigt utsatta. Personer som skapar konflikter på grund av oliktänkande tar man ofta avstånd till för att det är svårt att fungera tillsammans med dem och att människor tar avstånd till dem förbättrar inte alls förmågan att förstå, mer troligt att den försämras. Det skapas alltså en ond cirkel kring dessa människor genom att folk tar avstånd. Utan att få höra hur andra tänker och känner kan man omöjligt bli bättre på att förstå dem.
För att uppnå mål i livet såsom ett arbete och vänner behöver man känna till vilka normer som gäller för det specifika ändamålet. Som människa kan man ha svårt att lyssna till andras åsikter och tankar men om man kan rätta sig efter tillfället och använda sig av de rätta normerna behöver man inte alls vara den som lyssnar och alltid finns till hands. Kan man använda sig av förmågan att anpassa sig till varje specifikt tillfälle har man bra förutsättningar för att lyckas med många av sina mål i livet.

Jag som person har aldrig intresserat mig för att involvera mig i andra människors känsloliv för jag trivs bäst med att hålla mycket av mina egna problem och funderingar för mig själv och i motsatt riktning vill jag inte höra på andras. Men det är även väldigt viktigt för mig att uppträda mot andra på ett sätt de inte finner otrevligt eller nonchalant då jag helt står bakom människans yttrandefrihet. Jag ser inte ner på människor som tänker annorlunda än jag och har inte någon rätt att försöka ändra deras åsikt men jag anser mig fullt ha rätten till att inte behöva förstå och inte behöva anse att det är en funktionell åsikt. Det jag vill komma fram till är att det viktiga att lära sig socialt är inte att tycka som andra människor, eller att förstå varför de tycker som de gör utan att kunna anpassa sig till en viss situation där åsikter förekommer.

I uppväxten behöver barn lära sig hur samhället fungerar, vilka lagar och normer som ska tillämpas och allt eftersom ta ställning till vilken situation man befinner sig i och utifrån det bedöma hur det är lämpligt att föra sig. Allt detta bygger ju på övning och att uppleva stor variation av olika situationer som kan uppstå så dessa förberedningar inför vuxenlivet, socialisationen, är mycket viktig.

I särskilda fall där barn inte får möjlighet att uppleva olika situationer och kontakt med andra människor är det förståeligt att de inte beter sig enligt normerna, de har ju inte fått lära sig det. Så när de barnen växer upp och kanske senare i livet kommer ut bland människor får de svårt att ta igen allt det som missats under barndomen. Det är också möjligt att barn utan socialisation har lärt sig och uppfattat samhället helt annorlunda och ju äldre personen är innan den kommer ut socialt desto mer har den hunnit lära sig och fått en skev syn av omvärlden och det gör det ännu svårare att anpassa sig. Så av att tänka på hur det kan gå utan eller med en bristfällig socialisation kan man förstå hur viktigt det är att lära sig och att lära sig i tidig ålder eftersom det är svårt att ta igen i vuxenlivet. Men trots att majoriteten i ett samhälle följer normerna någorlunda är vi ändå så olika varandra på grund av att vi har så olika uppfattningar och lär oss olika. Mer eller mindre socialiserade, man eller kvinna, alla lever vi tillsammans och i slutändan handlar allt om att lära sig fungera och finna sin plats i mängden, dit socialisationen har lett oss.

(Elev i NV2, VT2012)

 

 

Socialpsykologi / Elevtexter / Roller
  

[1]

Den uppsättning beteenden som förväntas av en person i ett visst sammanhang är en social roll. Beteendemönstret regleras av de normer och värderingar som samhället har och skulle någon avvika från sin roll och de beteenden som denna roll innebär blir det förvirrande för övriga.


Varje människa har så klart flera roller samtidigt, en person är inte antingen kvinna, syster, dotter, elev, vän, flickvän eller servitris, utan kanske alltihop. Rollerna skiljer sig i olika kulturer och de förändras med tiden. Förväntningar på vilken roll en viss person ska ha i en grupp och i ett helt samhälle syns tydligt bland könsrollerna. Det finns beteenden och reaktionsmönster som förväntas av kvinnor respektive män. En del av dessa är självklart faktiska medan andra enbart är uppbyggda på förväntningar. I en del länder är skillnaden på förväntningarna större och i andra är den mindre.


Vissa roller är mer bestämda till sitt innehåll där beteendemönstret är mer bestämt, till exempel hur man beter sig på en begravning, medan andra rollers beteendemönster är ”friare” och beteendet inte är självklart, exempelvis hur man beter sig som vän.


I en grupp växer ofta informella roller fram, roller som egentligen inte har med gruppens egentliga uppgift att göra. Gruppens förväntningar på dig gör att det kan vara svårt för dig att tvätta bort din ”stämpel”. Om vi till slut beter oss så även fast vi inte vill blir rollen en så kallad själuppfyllande profetia.

Vi som lever i Sverige kan nog ändå känna att klyftan mellan kvinnorollerna och mansrollerna är relativt liten. Självklart är även vi inbitna i ett sorts mönster där rollerna till viss del är uppdelade, men oftast är det ingen som höjer på ögonbrynen om en kvinna till exempel utför en roll i samhället som anses vara en mansroll. Barn är vana vid att både mamma och pappa tar hand om dem, men i ett annat land är det kanske inte lika självklart.


Vi svenskar uppskattar nog oftast att det inte är så stora skillnader på kvinnors och mäns roller i Sverige, men svårare är det kanske för invandrare att passa in? Vad som förväntas av en kvinna i hennes hemland stämmer inte helt säkert överens med vad som förväntas av henne i Sverige, och samma sak för en man som lever i en annan kultur än den han är uppväxt i.


Som ett exempel på hur kulturella förväntningar lever kvar, trots det att man lever i ett samhälle med helt andra förväntningar, kan jag ta en vän till familjen. Det är en ung kvinna som bor i Sverige men är född i Bosnien. Hon har bosniska föräldrar men är uppfostrad på vad jag skulle kalla ett svensk-bosniskt sätt. Jag har alltid upplevt henne som ”väldigt svensk” och inte tänkt på att hon möjligtvis skulle leva mitt emellan två olika kulturers värderingar. Det var något som jag inte förstod fram tills ganska nyligen. Hennes släkt och vänner förväntar sig att hon ska gifta sig med en bosnier, och för inte allt så länge sedan friade en man till henne, självfallet en bosnier, som hon inte träffat särskilt länge. En gigantisk diamantring sitter på hennes vänstra ringfinger, men min fundering är om det är vad hon verkligen vill ha, eller om hon förlovade sig med den här mannen för att förväntningarna är att hon ska ha en bosnisk man och absolut inte får säga nej? Det skulle mycket väl kunna vara en självuppfyllande profetia baserad på kulturella normer och inställningar.


Samma tjej befinner sig i en annan situation. Att förlova sig enligt bosnisk kultur innebär även att man ska gifta sig inom ett år (så som vi också säger i Sverige även om vi kanske inte håller lika hårt på traditionerna). Om hon nu gifter sig med den här mannen, var ska hon då bo? I Sverige läser hon en hög utbildning för få de jobb hon vill ha. Hon slititer hårt och kommer nå resultat, precis så som vi i Sverige menar att alla, man som kvinna, kan göra med lite hårt arbete. I mannens land, Bosnien, ser befolkningen ner på henne och främst då kvinnorna. Där ska kvinnor inte ha utbildning, utan det är mannens uppgift att vara välutbildad och ha ett välbetalt jobb. Här har vi ett tydligt exempel på vilken roll man har i olika kulturer och vilka beteenden och reaktionsmönster som anses vara ”de rätta”.

(Elev i NV2, VT2012)

 

[2]

En social roll är en roll som förväntas av en person i ett sammanhang. Det kan vara flera roller samtidigt som ibland kan vara svåra att kompromissa till en person. Innehållet i rollerna varierar med kultur, men också med tiden.


Informella roller är den roll en person får i en viss grupp, även rollen inte har något att göra med gruppens uppgift. Det kan vara ”den duktiga”, ”den roliga” eller ”den dominanta”.


De flesta roller är roller som fås av förväntningar. Det kan vara fördomar någon har som gör att denne har vissa förväntningar på en person. Det kan även vara positiva förväntningar om att någon är duktig eller begåvad. Dessa roller är svåra att förändra eftersom många förväntar sig att man ska ha just den rollen. Det beteende man har beror väldigt mycket på personligheten, men också på vilken roll man har. Om folk har höga förväntningar så presterar man ofta högt.
Det finns även roller som kan vara självuppfyllande profetior. Dessa förväntningar kan göra att vi förväntas att göra på ett sätt, och tillslut gör vi det, oavsett vår egen vilja.


Könsroller är sociala roller som vi lärt oss, men de kan även ha en viss biologisk verkan.


Reflektion. En roll är ett komplicerat begrepp som kan betyda olika för olika personer. En roll kan vara något som man träder i när man befinner sig i ett visst sammanhang, men det kan också vara rollen att vara sig själv.


Förväntningar ställs på allt och alla, oavsett om de är höga, låga, positiva eller negativa. Och dessa förväntningar ger en stor del av den faktiska bilden. Roller har nämligen en tendens att bli självuppfyllande profetior. Förväntningarna, som också kan vara fördomar, gör att personen fördomarna är riktade mot blir behandlad på ett visst sätt- och det är det som ger en viss roll. Enligt Rosenthaleffekten är det precis det som sker. Rosenthaleffekten är ett experiment psykologen Robert Rosenthal genomförde på 60-talet i en skola i Kalifornien. Då fick lärarna vid skolårets början information om elevernas möjliget att lyckas bra, och vilka som hade speciella chanser att lyckas. I själva verket var dessa elever slumpvis utvalda, men i slutet av skolåret hade dessa elever presterat mycket bättre än de andra, och de som hade presterat bättre innan året, men inte funnits med på listan över elever med större chanser, hade presterat sämre. Detta är ett tydligt experiment som visar att oavsett hur vi är, så ändras vår roll av de positiva förväntningarna som finns. I detta experiment påverkar även den mängd hjälp som ges till personerna, men det är antagligen även så att personerna som ansågs ha extra goda chanser att lyckas fick mer uppmuntran och positiv kritik. En person som fått stämpeln att vara bråkig har inget annat val än att vara det, eftersom vad den än gör så ser alla bara de ”bråkiga” beteendena, och tillslut slutar personen att försöka motbevisa det, vilket resulterar i en självuppfyllande profetia. Hen gör vad alla förväntar sig, mot sin egen vilja.


Detta är ett hemsk, men sant faktum. Anledningen till att personer till stor del är som de är, beror på hur folk trott att de varit. Så om alla slutade ha förutfattade meningar om varandra, skulle det troligen ge betydligt mindre bråkstakar. Men vad skulle hända med alla dem som presterat bättre med hjälp av kraven som ställts? Jag tror att om alla slutade ha förväntningar på varandra skulle kraven sänkas, men fler skulle kunna träda in i rollen som sig själv. Och för att höja kraven gäller väl att vi ger oss själva en örfil och lär oss att ställa lika krav på alla!

(Elev i NV2, VT2012)

 

Socialpsykologi / Elevtexter / Status
  

[1]

Status kan jämföras med vilken rang man har i en grupp eller i ett samhälle. Statusen kan vara antingen hög eller låg, och den bestäms olika beroende på vilken grupp det handlar om. I vissa kulturer bestäms statusen av hur mycket mark eller boskap man har. Medan i västerländsk kultur är det arbetet, huset och bilen som ger hög status. Statusen kan påverkas av var och när och i vilken familj man är född i. Vissa saker som påverkar ens status hänger kvar hela livet. Medan vissa saker kan förändras med till exempel utbildning. Statusen hos en person kan även förändras beroende på vart man är. En läkare har hög status på sjukhuset, men låg status i en bilverkstad.

De senaste hundra åren har mycket förändras med klassamhället. Förut kunde det vara så att det var en skam att ens vara i samma rum som en person med lägre social status. Nu finns det inga tydliga samhällsklasser utan vi är mer blandade, dock så finns det vissa utsatta grupper som i vissa fall har det sämre. Jag tycker att de här klyftorna som finns på vissa ställen inte borde finnas alls. Några exempel är homosexuella och romer, det har emellertid blivit bättre och bättre genom åren. Genom att arbeta med jämställdhet- och värderingsfrågor kan vi förbättra samhället och göra det till en plats som alla trivs med och är uppskattade i.


Ofta kan det vara så att om man bor i ett stort hus med en stor gård och en pool är det för att glänsa. När folk ser huset tänker de kanske ”Personen som bor här har hög status”. Det kan göra att den som bor där får mer respekt. Om istället en duktig läkare bor i en sjaskig lägenhet och kör runt i en gammal bil, kommer den personen att få mindre respekt för att han inte väljer att bo lyxigt när han kan? Det får en att fundera, i alla fall mig.

(Elev i NV2, VT2012)

 

[2]

Status är den position man har i en grupp av personer, och den kan vara hög eller låg. Social status hänvisar till vilken rang eller position man har i en socialgrupp, t.ex. om man är en son/dotter, student, VD, general, lokalvårdare, professor o.s.v. Man föds med en viss status, som då beror på sin familj, den miljö man växer upp, kön, ålder, samt vilken kulturell- bakgrund man har. Sedan kan man uppnå en status, utanför det man föds med, som beror på sin egen inställning (anskaffning av vilja, utbildning, färdigheter, pengar, o.s.v.), men även vilka förutsättningar man har (t.ex. att man har viljan och behörigheten till att bli läkare, men p.g.a. ekonomiska skäl tvingas man att arbeta, istället för att utbilda sig o.s.v.).


I många länder så är det högre status att få en pojke än att få en flicka. T.ex. i Kina där det råder enbarnspolitik, väljer föräldrar pojkar framför flickor, då man tror att de kommer att klara sig bättre och ge familjen mer försörjning än vad en flicka skulle.


I Indien finns det ett kastsystem där om man föds i en låg kast eller t.o.m. som kastlös, anses man vara av mycket låg status. Detta påminner lite om den klassindelning som Sverige hade för inte så länge sedan, där t.ex. livegna bönder och träl hade väldigt låg status. Sedan så kunde man vara borgare, markägare, präst eller adel, de hade högre status i klasshierarkin.


Beroende på i vilken samhällsgrupp man är i, kan vad som uppfattas som hög och låg status variera. I kriminella kretsar kan det t.ex. vara hög status att man undviker att bli arresterad av polisen och att man lyckas med sina olagliga förehavanden. Som barn kan det anses vara hög status om man är bra på någon idrott, eller har leksaker. I ungdomen kan det vara hög status om man t.ex. är moderiktig eller hur väl man passar in. Som vuxen beror ens status på hur väl man lyckas inom yrkeslivet, familj, utbildning, ekonomin, samhället o.s.v.
Vissa yrken e.d. kan både ge en hög och låg status samtidigt. T.ex. en sjuksköterska har hög status då den vårdar sjuka och utsatta människor, men samtidigt låg status p.g.a. låg lön.


Man kan säga att den vedertagna statussynen på vad som är av hög status i många industriländer är: Man har och tjänar bra med pengar, man har makt att påverka sin omgivning, arbete, o.s.v. Man har en hög utbildning, man har även ett förnämt yrke, samt bekantskap med personer av hög status och i samhället. Att vara lågavlönad, ha låg utbildning, sakna makt att påverka sin omgivning på ett påfallande sätt, anses vara låg status.


I utvecklingsländer är synen på status likt den i industriländer, skillnaden är emellertid vad som exakt anses vara hög och låg status (detta kan även tillämpas i de olika socialgrupperna som finns i industriländer, som nyss nämnts). I vissa utvecklingsländer anses det vara en duktig jägare, bonde, kok o.s.v. vara av hög status i deras vedertagna mening, men inte av så hög status i industriländers generella mening, men görs av vissa socialgrupper som sagt.


Vi jämför oss ständigt med andra, även om vi inte tror att vi gör det, eller vill göra det, så gör vi det. Indirekt tittar vi på vart i statushierarkin vi ligger, och var andra ligger, och utifrån detta försöker många att klättra uppför denna statustrappa (vissa klättrar neråt) s.k. social rörlighet, och hamnar på det som ger en högre (lägre) status. Det kan t.ex. vara inom sin familj, inom sin vänkrets, inom sin utbildning, inom sitt yrke, inom sin stad/by o.s.v.


Kanske är status en driv- och konkurrenskraft som för mänskligheten till nya framgångar, att det är detta som leder till upptäckter och nyskapande i världen (t.ex. vetenskap, politiska reformer, medicin, högre levnadsstandard o.s.v.) Men denna statuskamp har då även lett till olika klasskillnader i samhället, att man ser ner på de som inte lyckas, stor utanförskap o.s.v.

(Elev i NV2, VT2012)

 

Socialpsykologi / Elevtext: Normer & värderingar
  

 

 

 

Socialpsykologi / Elevtext: Fördomar & attribution
  

Fördomar

Enligt Bonniers svenska ordbok innebär fördomar en förutfattad mening som inte är grundad på egen eftertanke eller så kan det också vara en inrotad vanföreställning.


Fördomar kan t.ex. innebära att man har en negativ inställning eller tanke om någon person eller företeelse, utan att egentligen ha kunskap om dem/den. Det kan alltså vara tankar och rykten som inte stämmer och dessa kan leda till konflikter och väcka starka känslor hos olika parter.


Ett exempel på en fördom är att de med bruna ögon är smartare än människor med gröna ögon.


Attribution

Attribution innebär att dra slutsatser om egna och andras handlingar. Man försöker ta reda på orsaker t.ex. hur personlighetsdrag och faktorer i uppväxtmiljö påverkat ens eget och andra beteende.

Reflektion. Den största skillnaden mellan fördomar och attribution är att fördomar räknas som något negativt, medan attribution kan vara både bra och dåligt. Dagligen påverkas vi av olika fördomsfulla tankar och även tankar som kan relateras till attribution.

Fördomar påverkar oss mer än vad vi egentligen tror, oavsett om man vill eller inte.
De kan vara både omedvetna och medvetna tankar. Utan att vi reflekterar över det, kan vi reagera i vissa situationer som att vi har fördomar mot exempelvis olika individer, trots att vi verkligen inte vill ha det.


Folkslaget romer har länge varit utsatta för fördomar. Ett rykte om dem är att de stjäl och denna stämpel har nog tyvärr påverkat en stor del av romerna.


Fördomar om dem har skapats genom att en grupp av folkslaget varit ”kända” för att stjäla. Människor har då dragit en slutsats om att alla romer är lika, trots att detta inte stämmer.


Fördomar om andra individer kan skada en människas inre och väcka starka känslor och konflikter och antagligen har inte romerna mått bra av att leva under dessa falska rykten.


Jag tror även att det är svårt att ta bort fördomar. Tyvärr tror jag att de lever vidare så som t.ex. traditioner förs vidare från generation till generation. Många av de ungas åsikter påverkas i många fall av vad föräldrarna tycker och på så sätt kan deras åsikter föras vidare.


Jag tror även att fördomar kan skapa nya beteenden hos människor. En person i en grupp kanske börjar bete sig speciellt, därför att den vet att de har fördomar om sig och den kanske därför vill leva upp till dessa rykten.


Fördomar kanske kan leda till något positivt. Människor kan ändar sina dåliga vanor och beteenden till något bra pga. att den inte vill leva upp till ryktena.

Attribution kan vara något bra i vissa samanhang, medan det i andra tillfällen räknas som något negativt. Något positivt med attribution är att man kan förstå och förklara vissa händelser i vår omvärld. Om man förstår varför människor beter sig som de gör, kanske man lättare kan undvika konflikter och man kanske också kan samarbeta bättre i en grupp. Något negativt med attribution är att det kan påverka vår allmänna uppfattning om andra. Ett vanligt exempel på en attribution är att blondiner är dumma.

”Kunskaper” som skapas genom attribution är antagligen inte särskilt trovärdigt och heller inte neutralt. Om ett beteende hos någon man har en positiv inställning till ska studeras, blir denna förklaring mycket ”snällare” än om man skall studera ett beteende hos personer som man har en negativ inställning till.


Om jag t.ex. pratar med min granne om en person som denna inte känner, kommer min bild av personen överföras till grannen och min uppfattning om personen kommer även bli grannens blivande uppfattning.

(Elev i NV2, VT2012)

 

 

Socialpsykologi / Medias makt
  

 

 

 

Socialpsykologi / Elevtext: Grupptryck & mobbning
  

Mobbning är något som förekommer hos såväl vuxna som barn och har troligtvis förekommit i alla samhällen så länge vi kan minnas. Den svenske professorn Dan Olweus beskriver mobbning som ett fenomen när en eller flera personer under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en annan person eller grupp. Mobbning behöver alltså inte vara fysiska handlingar, utan kan även vara psykiska.
Trots att alla inte varit i kontakt med mobbning, är det nog säkert att säga att vi alla någon gång varit med om någon form av grupptryck. Grupptryck avser människors sociala tryck på varandra, och är förmodligen vanligast bland ungdomar. Det är ett beteende som har sina rötter i vår strävan efter att vara accepterade av andra och rädsla att riskera detta genom att uttrycka avvikande åsikter. När gruppen beter sig på ett visst sätt, är det med andra ord vanligt att vi själva gör likadant.

Trots att mobbning och grupptryck är två ord som kanske låter olika, går de definitivt hand i hand. Jag tror att grupptryck är en avgörande faktor till varför mobbning förekommer – men även visat sig öka i dagens samhälle. Detta beror på att den person som väljer att gå sin egen väg ofta blir mindre accepterad av dess omgivning. Observera att det inte är särskilt många individer i dagens samhälle som verkligen ’’sticker ut’’ då de flesta av oss omedvetet följer normer och trender vilket lätt kan kopplas till varje persons omedvetna rädsla att sticka ut från gruppen.

I en artikel skriven av Kjell Granström (Pedagogiska magasinet 2004) skrivs det att mobbning kan bero på yttre avikelser. ’’Mobbaren kan bli provocerad om offret har till exempel fula kläder, rött hår eller om de är tjocka.’’ Med andra ord så kan personer som avviker från gruppen eller bryter dess ’’oskrivna regler’’ för hur man ska vara och se ut i många fall bli utsatta för påfrestningar som mobbning, utstöttning och utfrysning och det är just detta som många fruktar. Det värsta med detta är dock att mobbaren i många fall uppmuntras av omgivningen genom dess tystlåtenhet, d v s ingen protesterar eller säger emot för det offret blir utsatt för. ’’Man är rädd för att vara ensam om att tycka det är fel om det som föregår och för att bli utstött, därför väljer man oftast att inte säga något’’ skriver Gunnar Höistad i sin bok Mobbning och människovärde (s. 61).

Det krävs en stark personlighet att gå emot strömmen av grupptryck som vi alla utsätts för varje dag. Jag tror dock att olika fenomen som mobbningen och utfrysning skulle vara ett minne blot om varje individ hade styrkan att gå emot omgivningens åsikter. Självklart är vissa ’’oskrivna regler’’ bra, som att man inte ska gå före i kön och säga svordomar, men tänk vad skönt en dag vakna upp i ett samhälle där vi alla fick utrycka våra egna åsikter utan att behöva känna rädsla över att bli utstötta av vår omgivning?

(Elev i NV2, VT2012)

 

Socialpsykologi / Elevtexter / Ledarskap
  

I formella grupper utses oftast en ledare. Denna ledarindivid bär ansvar och har stort inflytande på bland annat gruppklimatet, arbetssättet och prestationer. Det finns olika ledardrag och det är svårt att avgöra vilka som är bra och vilka som är mindre bra.

Kurt Lewin, en tysk-amerikansk professor har utfört studier inom detta område och han studerade då hur ledare med olika egenskaper och arbetssätt påverkar klimatet i en barngrupp. Han valde då att ha tre olika ledare, en auktoritär, en demokratisk samt en låt-gå-ledare. Dessa ledare kan man då kalla för renodlade, fast ledarindivider i verkligheten har oftast egenskaper från fler än en av dessa ledartyper. Kurt kom fram till att en auktoritär ledare gjorde så att gruppmedlemmarna ville vara ledaren till lags. Gruppmedlemmarna hade även tendenser till att dra sig undan från sina uppgifter när ledaren inte var närvarande. Det skapade alltså en otrygg känsla i gruppen, till skillnad från den demokratiska ledaren. Denna ledarindivid gjorde att gruppmedlemmarna värnade mer om samarbete och de upplevde arbetet som roligt. Låt-gå-ledaren tog inget ansvar vilket skapade kaos i gruppen vilket inte gav något arbetsresultat.

Bra exempel på hur ledare ska vara för att lyckas, eller misslyckas, kan man finna i historieböcker där det står om olika nationers ledare, om kungar, presidenter och diktatorer. En diktator är helt klart en auktoritär ledare som inte lyssnar till vad andra tycker. Dock är dennes land lättstyrt eftersom alla besluten går genom en person. Som vi har sett genom historien så brukar detta aldrig sluta bra eftersom det leder till humanitära brister. Ta Nordkoreas förre ledare, Kim Jung Il, som exempel. Han lyckades med det som han ville, men det gjorde inte honom till en lyckad ledare eftersom ”hans” folk drabbades hårt.

När en ledare inte är självutnämnd men ändå är villig att ta på sig ledaransvaret, så är det en demokratisk ledare. Det är sådana ledare som styr dagens Sverige. Resultatet som man kan se utav det är att det oftast är ett lite mer trögstyrt land eftersom beslut ska gå via fler personer. Dock resulterar det i rättvisa och att alla får chansen att tycka till. Ett lyckat ledarskap enligt mig.

Ett land utan någon som håller i ledarstaven skulle troligtvis inte klara sig, för jag misstänker att alla invånare skulle känna sig otrygga och samhället skulle spreta för mycket. Vi är som flockdjur som känner oss vilsna utan någon som för gruppen framåt. Som man kan se på mina exempel så kan man dra många paralleller till Kurt Lewins slutsatser, även om hans studier kretsade kring barn.

Milgrams experiment är ett bra exempel på hur vi reagerar när vi har med högre makter att göra, när vi kommer i kontakt med en sorts hierarki. Där får ”forskare” helt vanliga människor att göra i princip vad som helst för att forskarna, som är deras ledare, har deras fulla förtroende. Att ledare har ett sådant här stort inflytande på sin grupp visar att vårt behov av en ledare är djupt rotat inom oss, och kanske rent utav medfött.

Vilka egenskaper en bra ledare ska ha är svårt att säga. Dock är det bästa att inte bara ha ledar-egenskaper från en av dessa ledartyper. Jag själv anser nog att en demokratiskt auktoritär ledare vore det bästa, även om det låter som två väldigt motsägande egenskaper så tror jag det är bra. Alltså en ledare som får saker att hända, men som ändå värnar om gruppens välmående, någon som är drivande, lyhörd, visar medkänsla och är målmedveten. För borde inte målet alltid vara att upprätthålla en bra stämning i gruppen samtidigt som saker händer? Dessutom beror det på i vilket sammanhang ledaren ska leda. En bankchef lämpar sig troligtvis inte för att vara dagisfröken, och vice versa. Det beror på att det är olika typer av människor som ska styras samt olika resultat som ska uppnås.

(Elev i NV2, VT2012)

 

Socialpsykologi / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)