 |
|
Inspiratörer inom pedagogik / Basil Bernstein |
 |
Enligt Bernstein var pedagogiken i den "gamla medelklassen" synlig och strukturerad med detaljerade kursplaner och tydliga gränser mellan olika skolämnen. Detta revirtänk som han kallar kollektionskoden var även något som genomsyrade det övriga samhället beträffande olika arbetsområden, åldrar och sysslor. Det som kallas den "nya medelklassen" levde istället efter integrationskoden, enligt vilken gränserna mellan olika samhällsklasser, och mellan skola och arbetsliv/samhälle suddas ut. I denna öppna skola är läroplanen inte så detaljerad och lärarna arbetar utanför sitt eget expertområde och tillsammans för att hjälpa och stödja eleverna i ett problembaserat lärande. Barnen ses som självständiga personer med eget ansvar för sina studier, vilket blir svårt om man från sin hemmiljö är van vid tydligare regler. Kollektionskoden och integrationskoden kan jämföras med Émile Durkheims uttryck organisk och mekanisk solidaritet, där mekanisk solidaritet syftar på samhörighetskänslan inom exempelvis ett skrå. Organisk solidaritet bygger på mångfald, och att var och en samverkar genom att göra sin del av arbetet.
Inspiratörer inom pedagogik / Benjamin Bloom |
|
Blooms taxonomi är en hierarkisk modell för att klassificera olika nivåer av kognitiva färdigheter och kunskapsutveckling. Taxonomin är en modell som delar in kognitiva färdigheter i sex nivåer: kunskap, förståelse, tillämpning, analys, syntes och utvärdering. Modellen syftar till att ge en strukturerad och systematisk metod för att bedöma och utveckla elevers kognitiva förmågor och färdigheter.
Taxonomin har även tillämpats inom undervisning för att planera och utforma lärandeaktiviteter som främjar djupare förståelse och kunskapsutveckling. Genom att använda olika nivåer av taxonomin kan lärare skapa uppgifter och utmaningar som stimulerar elevernas kritiska tänkande, analys och syntes. Bloom betonade vikten av att bedöma elevernas prestationer och ge formativ återkoppling för att främja lärande. Genom att använda Bloom's Taxonomy som en grund kan lärare bedöma elevernas färdigheter och kunskaper på olika nivåer och ge återkoppling som hjälper eleverna att förbättra sitt lärande.
Elever har olika inlärningsbehov och undervisningen bör anpassas för att möta dessa behov. Genom att identifiera elevernas nuvarande kunskapsnivå och använda olika nivåer av Bloom's Taxonomy kan lärare differentiera undervisningen och ge stöd för att eleverna ska nå sin fulla potential.
Inspiratörer inom pedagogik / John Dewey |
|
John Dewey (1859–1952) var en amerikansk filosof, pedagog och psykolog som är mest känd för sina idéer om pragmatism och progressiv pedagogik. Hans tankar har haft en djupgående inverkan på utbildningsfilosofi och synen på lärande som en aktiv, dynamisk process. Han har förändrat synen på utbildning och lärande genom att betona erfarenhetsbaserat lärande, demokratiska värderingar, och vikten av att elever är aktiva deltagare i sitt eget lärande. Deweys idéer har lett till utvecklingen av progressiv pedagogik och fortsatt påverka hur vi ser på skolan som en miljö för att främja både personlig och social utveckling. Hans tankar om "learning by doing" och kritiskt tänkande är grundläggande för många av de moderna pedagogiska teorierna och metoderna som används än idag.
Dewey betonade vikten av att basera lärande på praktiska erfarenheter snarare än enbart teoretiska studier. Han menade att människor lär sig bäst genom att aktivt engagera sig i problemlösning och experiment, snarare än genom passivt lärande där läraren enbart förmedlar fakta. Dewey ansåg att när eleverna är aktiva deltagare och arbetar med verkliga problem, blir lärandet meningsfullt och tillämpligt.
Ett av Deweys mest kända koncept är "learning by doing." Han trodde att elever inte skulle begränsas till klassrum och böcker, utan behövde interagera med sin omgivning för att utveckla sina kunskaper och färdigheter. Detta kan innebära projektarbete, experiment, fältstudier och diskussioner som alla ger eleverna praktiska och handgripliga erfarenheter som en del av lärandeprocessen.
Dewey såg utbildning som en grundläggande del av ett demokratiskt samhälle och betonade att utbildningen borde förbereda individer för att delta aktivt i demokratiska processer. Han menade att skolan borde vara en plats där elever lär sig om samarbete, respekt och socialt ansvar, vilket är avgörande för att kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Dewey ansåg att en utbildning som främjar kritiskt tänkande, kreativitet och gemenskap kan stärka demokratiska värderingar.
Dewey såg skolan som ett "miniatyrsamhälle," där eleverna inte bara lär sig ämneskunskaper utan även utvecklar sociala och personliga färdigheter genom samarbete, ansvarstagande och praktiskt arbete. Han menade att skolan borde spegla livet i samhället och fungera som en miljö där eleverna utvecklar både akademiska och sociala färdigheter som förbereder dem för livet utanför skolan.
Dewey var kritisk till den traditionella, auktoritära utbildningsmodellen som var vanlig under hans tid. Han ansåg att undervisning som enbart fokuserade på att förmedla kunskap från läraren till eleverna begränsade deras självständighet och kreativitet. Dewey förordade istället en mer flexibel, elevcentrerad undervisning där läraren fungerar som en vägledare och facilitator som hjälper eleverna att utforska sina egna frågor och intressen.
Dewey ansåg att utbildningen skulle utveckla elevernas förmåga att tänka kritiskt och lösa problem. Enligt honom skulle lärande inte bara handla om att memorera fakta, utan om att utveckla en förmåga att tänka analytiskt, ställa frågor och undersöka olika lösningar. Han såg kritiskt tänkande som en grundläggande färdighet för både individuell utveckling och samhälleligt deltagande.
För Dewey var lärande en pågående process snarare än en prestation med ett slutligt resultat. Han menade att det var viktigt att värdera själva processen och elevernas engagemang snarare än bara deras prestationer. Dewey trodde att kunskap är något som ständigt utvecklas och förändras i takt med erfarenhet och reflektion, och att skolan borde vara en plats där elever lär sig att förhålla sig flexibelt och öppet till ny information.
Inspiratörer inom pedagogik / Moshe Feldenkrais |
|
Upphovsman till Feldenkraismetoden som är ett pedagogiskt system av övningar som ökar självmedvetenhet och dynamisk hållning. En grundtanke är att förfina självbilden genom att urskilja och varsebli specifika sensoriska förnimmelser för att därmed finna alternativ till invanda handlingsmönster och beteenden. Metoden handlar om att medvetandegöra hur människans olika funktioner rör sig i samklang och påverkar varandra. Handlingen definieras av ett samspel av fyra komponenter nämligen tanke, känsla, varseblivning och rörelse. Var och en innefattar något av de andra tre.Metoden utvecklades av Moshe Feldenkrais (1904-1984).
Inspiratörer inom pedagogik / Célestin Freinet |
|
Célestin Freinet betonade vikten av att koppla lärande till den verkliga världen och naturen. Han förespråkade praktiska och konkreta erfarenheter som utgångspunkt för inlärning och främjade utforskande och undersökande arbete i naturen som en källa till kunskap och förståelse. Hon var en förespråkare för elevens aktiva deltagande i lärandeprocessen. Han betonade betydelsen av att ge eleverna verktyg för att uttrycka sina åsikter och erfarenheter samt för att ta ansvar för sitt eget lärande. Han främjade också samarbete och interaktion mellan eleverna för att skapa en dynamisk inlärningsmiljö.
Freinet ansåg att skrivandet var en central del av lärandet. Han utvecklade metoder för att främja elevernas skrivande genom att använda autentiska och meningsfulla texter som utgångspunkt. Han introducerade även tryckning och publicering av elevernas egna texter som ett sätt att främja deras självförtroende och engagemang för skrivande. Hon värderade även demokrati och social rättvisa i klassrummet. Han främjade en demokratisk och inkluderande miljö där eleverna var delaktiga i beslutsfattande och hade möjlighet att uttrycka sina åsikter. Han betonade även vikten av respekt och empati mellan eleverna samt mellan elever och lärare.
Freinet var engagerad i att förändra och förbättra utbildningssystemet som helhet. Han arbetade för att sprida sina idéer och metoder till andra lärare och skapade en rörelse för skolutveckling och reform som kallas "Freinetrörelsen". Internationellt sett är alltså Freinet en av de stora pionjärerna inom den "moderna skolan", den aktiva och elevcentrerade arbetsskolan.
- Pedagogy of work (pédagogie du travail): pupils were encouraged to learn by making products or providing services.
- Enquiry-based learning (tâtonnement expérimental): group-based trial and error work.
- Cooperative learning (travail coopératif): pupils were to co-operate in the production process.
- Centres of interest (complexe d'intérêt): the children's interests and natural curiosity are starting points for a learning process
- The natural method (méthode naturelle): authentic learning by using real experiences of children.
- Democracy: children learn to take responsibility for their own work and for the whole community by using democratic self government.
Inspiratörer inom pedagogik / Paulo Freire |
|
Paulo Freire förespråkade en pedagogisk modell som fokuserade på att främja medvetenhet och engagemang hos människor som befinner sig i förtryckta och marginaliserade situationer. Han ansåg att traditionell utbildning ofta fungerar som ett redskap för att upprätthålla och reproducera ojämlikhet, och förespråkade istället för en utbildning som främjar kritiskt tänkande och empowerment.
Freire betonade vikten av dialog och ömsesidigt samarbete i lärandeprocessen. Han ansåg att lärande inte bara handlar om överföring av kunskap från läraren till eleven, utan snarare om att skapa en ömsesidig förståelse och gemensamt kunskapsbyggande genom samtal och reflektion. En central del av Freires teori är begreppet "medvetandehöjning" (conscientização) som innebär att människor blir medvetna om sin egen situation och de samhälleliga strukturer som begränsar deras frihet och möjligheter. Genom att utveckla kritisk medvetenhet kan människor engagera sig i att förändra sin situation och arbeta för social rättvisa.
Freire betonade vikten av att kombinera teori och praktik, eller praxis. Han menade att utbildning inte ska vara fristående från den verkliga världen, utan snarare integreras i konkreta handlingar och förändringsarbete. Han ansåg att lärande bäst sker genom att människor aktivt deltar i praktisk handling och reflekterar över dessa erfarenheter.
Freire analyserade kritiskt det som han menar är traditionell undervisning och menar att undervisa är inte att programmera utan att problematisera, inte att ge svar på frågor utan att kasta fram frågor, inte att överföra uppfostraren till eleven utan att provocera till självbestämning.
Inspiratörer inom pedagogik / Howard Gardner |
|
Howard Gardner är en amerikansk pedagog och utvecklingspsykolog. Känd för att ha lanserat teorin om multipel intelligens.
Multipel intelligens
1983 publicerade Howard Gardner Frames of Mind - The Theory of Multiple Intelligences (De sju intelligenserna), vilken har fått ett oerhört genomslag i synen på intelligens, pedagogik, och karriärstrategi. 1999 publicerade Gardner Intelligence Reframed (Intelligenserna i nya perspektiv) där han utökar antalet intelligenser med två, natur- och existentiell intelligens. Enligt Gardner finns det således nio olika slags intelligenstyper:
- Lingvistisk
- Musikalisk
- Visuell/Spatial
- Kroppslig/Kinestetisk
- Social
- Självkännedom
- Logisk-matematisk
- Naturintelligens
- Existentiell
Dessa intelligenstyper ska inte ses som klart distinkta, och människor har i regel förmåga till alla nio typerna mer eller mindre, men vanligen är en eller fler typer mer framträdande hos en människa. Gardner poängterar att under spädbarnets utveckling är typerna avhängiga och samspelar med varandra.
Gardner diskuterar dessa intelligenstyper som bestående av bl a medfödd, biologiskt betingad talang, upplärd och inövad färdighet, samt sociokulturella och antropologiska ideal. Det västerländska samhället har värderat de matematisk-logiska och lingvistiska typerna på bekostnad av de andra, menar Gardner, och förespråkar en undervisningsmiljö där alla typer stimuleras och integreras med varandra. Utbildningsprocessen ser Gardner som en stegvis kognitiv utveckling, som handlar om att skaffa sig kunskap om den kulturella symbolvärlden.
Vid sidan av intelligens ser Gardner andra viktiga parametrar för vad som gör en människa framgångsrik, till exempel motivation
, originalitet, sunt förnuft, vishet och metafori sk förmåga.
Med denna bok kom Gardner att reformera det amerikanska skolsystemet. De sju intelligenserna har även nått utanför skolans värld, bl a inom psykologin används Gardners teori i utformandet av karriärsprofiler.
Gardners 5 kriterier
- Representationer
- Datorer
- Bortse från känslor, historia, och kontext
- Tvärvetenskaplighet
- Starkt förankrad i klassiska filosofiska problem
1) Representationer
Mentala representationer är nödvändiga för att förklara kognitiva processer och dess påverkan på beteende. Till skillnad från behaviorismen inom psykologi och filosofi menar kognitionsvetenskapen (i och med den kognitiva revolutionen) att det är möjligt och nödvändigt att vetenskapligt pröva teorier som är baserade på icke direkt observerbara mentala representationer för att förklara mänskligt kognitivt beteende.
Inom olika vetenskaper kan analysnivån variera - partiklar, celler, neuroner, hjärnan, sociala grupper, ekonomiska system, ekologiska system och Mentala representationer är alltså analysnivån för kognitionsvetenskapen. Det räcker inte att tala om neuroner eller personliga upplevelser genom introspektion. För att förklara mänskligt beteende behövs förklaringar baserade på våra intentionella tillstånd uttryckta som mentala representationer.
2) Datorer
Datavetenskapen influerar kognitionsvetenskapen på två olika sätt: som metafor och som verktyg. I den traditionella kognitionsvetenskapliga modellen liknas människans kognition med en dators informationsprocessande. På samma sätt som datorns program har möjlighet att påverka dess komponenter (i förlängningen dess beteende), kan kognition som informationsprocess (symbolmanipulering) påverka beteendet. Datorer används också som ett verktyg inom området artificiell intelligens (AI) och kognitiv modellering. Genom att konstruera modeller som kan köras på en dator (eller robot) kan man pröva olika typer av teorier och idéer. AI kan även handla om att studera människans kognition för att skapa bättre datorprogram.
3) Bortse från känslor, historia, och kontext
Kognitionsvetenskapen undviker så långt som möjligt att inkludera aspekter som känslor/emotioner, historiska faktorer och kontextuella/situationsberoende faktorer. Att kognitionsvetenskapen bortser från känslor är den mest kontroversiella av Gardners punkter (se nedan), bland annat eftersom känsloladdningar bevisligen påverkar verklighetens kognitiva processer; till exempel har forskare visat att man minns positivt laddade minnen bättre än negativt laddade.
4) Tvärvetenskaplighet
Kognitionsvetenskapen omfattar flera olika fält, i förening eller samarbete. Tvärvetenskap medför dock också speciella problem, krockar, när olika teoribildningar ska mötas.
5) Starkt förankrad i klassiska filosofiska problem
Kognitionsvetenskapen väcker ofta frågor som har att göra med epistemologi och ontologi, det vill säga "Vad är kunskap?", "Hur vet vi att vi vet något?" och ”Hur är världen beskaffad?”.
Inspiratörer inom pedagogik / John Hattie |
|
- Vårt behov av orakel
- Lärarens återkoppling är nyckeln till goda resultat
- PM om Visible learning (pdf från Skolverket)
- Synligt lärande - en sammanfattning (pdf framställd av Academedia)
- Presentation av vad som är effektivt lärande - snyggt (animerat) upplägg
John Hattie betonar vikten av att göra inlärningsprocessen synlig för eleverna genom att tydligt kommunicera lärandemål, ge specifik feedback och använda formativ bedömning. Han hävdar att när eleverna förstår vad de ska lära sig och har tydliga mål kan de mer aktivt delta i sin egen inlärning.
Hattie har genomfört omfattande forskning och metaanalyser för att identifiera vilka faktorer som har högst inverkan på elevers inlärning. Han betonar att det är viktigt att fokusera på strategier och metoder som har bevisats vara effektiva och ger bäst resultat.
Hattie främjar användningen av formativ bedömning, vilket innebär att kontinuerligt utvärdera elevernas framsteg och ge återkoppling för att främja lärandet. Formativ bedömning syftar till att identifiera elevernas styrkor och områden för förbättring för att stödja deras fortsatta inlärning.
Hattie betonar vikten av att använda bedömning som ett verktyg för lärande, inte bara som en utvärdering av kunskaper och prestationer. Genom att använda bedömning för lärande kan eleverna bli medvetna om sina egna framsteg, identifiera sina kunskapsluckor och sätta mål för framtida inlärning.
Hattie framhåller lärarens roll som en av de viktigaste faktorerna för elevers inlärning. Han betonar betydelsen av lärarens expertis och förmåga att skapa en positiv och stödjande inlärningsmiljö där eleverna känner sig trygga och engagerade.
Lär dig mer
Inspiratörer inom pedagogik / James Nottingham |
|
James Nottingham uppmanar lärare att omfamna en kultur av utmaning och befodra elevernas självständighet och aktiva lärande. Han är särskilt känd för sitt koncept "The Learning Pit" (Lärandegropen), som är en metaforisk representation av lärandeprocessen. Enligt Nottingham innebär lärande att brottas med utmanande uppgifter eller begrepp som initialt kan vara svåra eller förvirrande. Lärandegropen representerar den strävan och ansträngning som krävs för att övervinna hinder och nå djupare förståelse. Nottingham betonar vikten av att främja en "growth mindset" (tillväxttankesätt) hos eleverna, där de ser utmaningar som möjligheter till tillväxt och uppmuntras att kämpa och utveckla uthållighet. Han förespråkar skapandet av en stödjande lärandemiljö som främjar samarbete, kritiskt tänkande och reflektion.
Lär dig mer
- Stolt över att vara lärare (YouTube)
Inspiratörer inom pedagogik / Ellen Key |
|
Ellen Keys ideologiska grundval är individualism, empirism och humanism och ansåg att barn hade egna rättigheter och att de skulle behandlas med respekt och omsorg. Hon betonade vikten av att skapa en uppfostringsmiljö som främjar barnets utveckling, självständighet och individuella potential. Hon var en förespråkare för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Hon betonade vikten av att ge kvinnor utbildning och möjligheter att delta fullt ut i samhället. Hon argumenterade för att kvinnans frigörelse var avgörande för samhällets utveckling och att kvinnor skulle ha rätt att uttrycka sin individualitet och förverkliga sina drömmar.
Key hade en progressiv syn på kärlek och sexualitet. Hon argumenterade för att kärlek och sexuella relationer skulle bygga på ömsesidighet, samtycke och respekt. Hon motsatte sig den traditionella synen på äktenskapet som en institution som innebär underordning av kvinnan och förespråkade istället för mer jämlika och frigjorda relationer. Hon var också en viktig röst inom pedagogik. Hon betonade vikten av en humanistisk och individuell utbildning som syftar till att utveckla hela människan, både intellektuellt och emotionellt. Hon argumenterade för att skolan skulle vara en plats där barnens unika talanger och intressen uppmuntras och att lärandet skulle vara lustfyllt och meningsfullt.
Key var engagerad i frågor om fred och internationellt samarbete. Hon förespråkade dialog och förståelse mellan olika nationer och kulturer för att främja fred och undvika konflikter. Hon var en stark motståndare till nationalism och militarism. Hon har med andra ord haft ett mycket stort inflytande på undervisning och hur man bemöter barn i framför allt Sverige.
Inspiratörer inom pedagogik / Thomas Kroksmark |
|
I god undervisning bör enligt Thomas Kroksmark ingå följande:
1. Intention, avsikt. Det skall finnas kunskaps- eller värdemål som är kända för de inblandade och som går att stämma av emot.
2. Interaktivitet. Det man ska lära bearbetas i ett växelspel på minst två sätt, till exempel lyssna, skriva och diskutera.
3. Intersubjektiv. Kommunikation mellan minst två personer, till exempel man får skriftlig eller muntlig respons.
4. Lärande sker eller den lärande har intention att lära.
Inspiratörer inom pedagogik / Christian Lundahl |
|
Hand out i anknytning till föreläsning på Lugnets gymnasium 22/4-13 (Lösenord krävs)
Inspiratörer inom pedagogik / Sokrates & Platon |
|
Sokrates
.
Platon
Inspiratörer inom pedagogik / Jean Piaget |
|
Piaget anser att barn inte kan tillgodogöra sig kunskap som är för avancerad för dess biologiska utveckling; detta kan tolkas på olika sätt, men jag tar hänsyn till vilken nivå som på bästa sätt kan tillgodoses av eleven. En elev som har alltför svåra uppgifter att lösa växer inte om inte dessa svåra uppgifter blandas ihop med lättare - variationen skapar ork så att eleven orkar lägga den tid som behövs för att lösa den svåra uppgiften. Ett problem i skolans värld är vanligtvis att kunskapsnivån i en klass skiftar så att det blir svårt att nå alla med samma typ av undervisning och övningar; därför måste dessa få spreta mer, vilket förstås skapar merarbete, men också ökar inlärning!
Piaget menar att dividen konstruerar sin kunskap när vi tar in, bearbetar, och tolkar information i samspel med omgivningen; därför tror jag att grupparbete och seminarier är givande inslag i undervisningen..
Piaget använder begreppen: assimilation och ackommodation
Inspiratörer inom pedagogik / Jean-Jacques Rousseau |
|
Rousseaus inflytande på pedagogiken har sträckt sig långt in på 1900-talet. Med skriften Emile eller om uppfostran (Emile ou de l’éducation, 1762) la han grunden till en modern uppfattning om barnet, där respekten för barnets individualitet stod i centrum.
Rousseau menade att man lättare kan nå barn via sinnena än med hjälp av förnuftet. Barnet bör göra sina egna erfarenheter och inte låta sig styras allt för mycket av auktoriteter.
I Émile ville Rousseau utmana ett traditionellt synsätt på utbildning och barnuppfostran generellt. Barnet har ett eget individuellt tänkande och idealet är att varje människa får möjlighet att bilda sig sin egen uppfattning, vilket kräver uppmuntran snarare än direktiv. Denna idé om den fritt tänkande individen kan sägas vara bärande för skolans utveckling.
Inspiratörer inom pedagogik / Helen Timperley |
|
Helen Timperley betonar vikten av att lärares undervisning baseras på systematisk undersökning och reflektion. Genom att använda forskningsmetoder och kontinuerligt utvärdera sin undervisning kan lärare förbättra sin praktik och öka elevernas lärande. Hon har gjort betydande bidrag till forskningen kring formativ bedömning. Hon har betonat vikten av att bedömning ska vara informativt och stödjande för elevernas lärande och utveckling. Hon har också undersökt effektiva strategier och metoder för att ge konstruktiv feedback till elever.
Timperley främjar användningen av evidensbaserad praktik i utbildningssektorn. Hon betonar vikten av att använda vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet som grund för att fatta beslut om undervisning och lärande. Hon har undersökt olika strategier och modeller för att främja lärares professionella utveckling. Hon betonar vikten av kontinuerlig lärande, samarbete och reflektion för att förbättra undervisningspraktiken.
Lärares professionella lärande och utveckling
Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling (pdf) – Sammanfattning av Helen Timperleys bok Teacher professional learning and development (Lösenord krävs)
Inspiratörer inom pedagogik / Dylan Wiliam |
|
Inspiratörer inom pedagogik / Daniel Pink |
|
Daniel Pink argumenterar för att traditionella motivationsmodeller, som belöningar och bestraffningar, inte alltid är effektiva för att främja högpresterande och engagemang. Han introducerar konceptet Motivation 3.0, som bygger på tre viktiga element: autonomi, mästerskap och syfte. Han hävdar att människor motiveras bäst när de har kontroll över sitt arbete, får möjlighet att utveckla sina färdigheter och när de ser ett meningsfullt syfte med det de gör. Han betonar vikten av arbetsglädje och hur den påverkar prestation och produktivitet. Han framhåller att människor är mest engagerade och effektiva när de kan uppleva autonomi, lärande och framsteg i sitt arbete. Han uppmanar organisationer att skapa en arbetsmiljö som främjar kreativitet, tillåter flexibilitet och uppmuntrar till personlig utveckling. Pink lyfter fram vikten av kreativitet och tänkande utanför boxen i det moderna arbetslivet. Han pekar på att uppgifter som kräver kreativitet och problemlösning ofta inte följer en strikt rutin eller har en tydlig lösning. Han betonar behovet av att stimulera innovation och idégenerering genom att ge människor tid och utrymme för reflektion och kreativt arbete. Han diskuterar också hur arbetslivet har förändrats och hur organisationer behöver anpassa sig till den nya verkligheten. Han tar upp frågor som flexibilitet, arbetslivets gränser och betydelsen av att skapa meningsfulla och flexibla karriärvägar.
Inspiratörer inom pedagogik / Ron Ritchhart |
|
Ron Ritchhart introducerade konceptet "Visible Thinking" som syftar till att synliggöra elevernas tankeprocesser och lärande. Genom att använda olika strategier och verktyg, som tankekartor, reflektionsövningar och diskussionsmetoder, kan eleverna utveckla sina metakognitiva förmågor och bli medvetna om hur de tänker och lär.
Ritchhart identifierade åtta kärntankevanor som är avgörande för djupt och kreativt lärande. Dessa inkluderar att observera och beskriva, fråga och utforska, göra slutsatser och dra slutsatser, analysera och jämföra, skapa och designa, synkronisera och ansluta, förstå och förklara samt reflektera och utvärdera. Genom att utveckla och träna dessa tankevanor kan eleverna bli mer aktiva och effektiva tänkare.
Ritchhart betonar vikten av att skapa en positiv och inkluderande klassrumskultur där eleverna känner sig trygga att dela sina tankar och idéer. Han uppmuntrar till samarbete, öppenhet och respektfulla diskussioner för att främja en gemenskap av lärande. Han framhåller även betydelsen av konstruktiv feedback och formativ bedömning för att stödja elevernas lärande. Han betonar att feedback bör vara specifik, tydlig och relaterad till de uppsatta målen och att bedömning bör fokusera på processen och lärandet, inte bara på slutresultatet.
Läs mer
Inspiratörer inom pedagogik / Lev Vygotskij |
|
Lev Vygotskij lanserade idén om att barns utveckling sker i samspel med deras omgivning i högre grad än att det är en oberoende individuell process. Särskilt intresserade han sig för skillnaden mellan vad barn kan lära sig på egen hand och vad som kräver en vuxens hjälp. Denna nivåskillnad kallas för "den proximala utvecklingszonen" (ZPD). Beroende på vilken assistans de får kan barn antingen befinna sig i sin faktiska utvecklingsnivå, eller i sin potentiella nivå, där den förra avser situationen när barn lär sig av egen kraft och den senare när de blir stimulerade av föräldrar eller lärare.
Vygotskijs infallsvinkel brukar kallas kulturhistorisk, sociokulturell, sociokulturellt perspektiv på lärande, då han ser omgivningen som avgörande för individens utveckling och prestation. Med utveckling avser han tankeförmåga, språk, och mental och personlig utveckling. Utveckling sker enligt Vygotskij genom relationer, i synnerhet till föräldrarna, och strävar till den kulturella förståelsen (begreppsvärlden). Den kulturella förståelsen och den kognitiva utvecklingen kallar Vygotskij internalisation. För att ett barn ska internalisera begrepp och kunskaper krävs att det undervisas och har goda relationer med äldre (föräldrar, lärare, förebilder etc). Enligt Vygotskij påverkar alltså de sociala faktorerna intelligensen, som inte enbart beror av biologiska förutsättningar. Hans åsikt att språket är ett krav för tänkandet är viktig inom kognitiv psykologi.
Inspiratörer inom pedagogik / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2013)