www.larare.at

Motivation

Studieframgångar beror till stor del på om du vill eller inte; alltså hur motiverad du är och hur engagerad du är samt vilka förväntningar du har. Självuppfyllande profetior är otroligt vanligt. Se bara till två uttryck som är vanliga inom skolans värld:

1) Skolmaten är äcklig och 2) Jag klarar inte av matten.

Har man förväntningar på att maten ska vara äcklig så är sannolikheten att du tycker det större och förväntar du dig att du kommer att misslyckas i matte kommer du förmodligen också att göra det. Tankens kraft ska inte underskattas för den påverkar och till och med avgör resultatet.

Om en idrottare inte intalar sig själv att denne ska klara motgångar och slutligen slå rekord kommer hen inte att kunna fortsätta med idrott; så enkelt är det.

Om en elev förväntar sig att misslyckas i skolan kommer hen också att göra det - det kanske resulterar i en hel del stödresurser så att eleven med nöd och näppe klarar kraven, men skolan är så mycket mer än kraven.

Elitidrottare blir inte de som med nöd och näppe och med en drös stödinsatser precis klarar sig, utan det krävs motivation: viljan att tävla, viljan att vinna, det krävs engagemang: jag vill verkligen hålla på med det här, jag älskar att hålla på med det här. Att jämföra en elev med en elitidrottare kanske inte är den mest lyckade, men de är trots allt ekvivalenta; andemeningen är jämförbar: "du kan, bara du vill".

Med hjälp av en enkel formel kan man förklara motivationens starka inverkan:

engagemang X förväntningar = resultat

Om du har högt engagemang blir du inte nedbruten av insikten att du har 90% kvar av kursen. Du har med andra ord bara inlett kursen och ser inga svårigheter med att klara kursen. Ett högt engagemang ger per automatik höga förväntningar - de hör ihop precis som låga förväntningar oftast följs av svagt engagemang.

Om engagemanget är på topp finns inget att oroa sig för, om engagemanget däremot är lågt bör man se upp. Har du "0" engagemang blir resultatet "0", har du däremot inga förväntningar ("0") behöver inte resultatet bli "0", men jag tror att man inte kan vara nollställd när det gäller förväntningar, därför kan aldrig förväntningar vara lika med "0". Undantaget är förstås inlärd hjälplöshet.

När du är engagerad spelar det med andra ord inte någon roll om du har mycket kvar i kursen, om du däremot har lågt engagemang blir det till och med motigt om du bara har 1% kvar av kursen.

Det är vanligt att när förväntningarna inte blir införlivade sjunker engagemanget; de hänger alltså samman och är avhängiga varandra. Alla har nog stött på uttrycket: "skoltrötthet"; vad betyder det egentligen? Den mer ytliga, bokstavliga, tolkningen är förstås att eleven ifråga är trött på att "plugga", trött på att inte leva upp till skolans förväntningar, trött på alla övningar och uppgifter, trött på lärarens gnat; i korthet: trött på skolan. Men en djupare analytisk förklaring är: eleven har ingen koppling till vare sig sin egen inlärning eller inlärningsmetodik i stort. Eleven har framför allt låga förväntningar på sig själv, tappat tron på att skolan kan hjälpa och ett engagemang som hela tiden försvagas av olika faktorer.

Ännu en bidragande orsak i denna nedåtgående spiral är bristen på meningsfullhet som bidrar till ett allt svagare engagemang, som i sin tur försvagar elevens motivation och i många fall blir eleven nästintill handlingsförlamad.

Receptet som skolan anlitat är: eleven blir upplyst om vad som avkrävs, vilken nivå denne är på och vad som är målet; denna insikt ger i många fall eleven ett ännu sämre självförtroende, vilket i sin tur bidrar till ännu svagare engagemang - till slut ger eleven upp och överlåter sitt lärande i andras händer, nämligen specialpedagogerna som sätter in specialinsatser, extraundervisning och kravfyllda handlingsplaner. Eleven blir informerad om att denne är ett misslyckande och skolan ska få denne på fötter igen - samma skola som fått eleven på knä! Man blir inte snäll av stryk som Bamse säger. Och man blir inte mer motiverad av att veta vad man inte klarar av.

Bildspel, ljudinspelning och film

Läs mer om: Inlärd hjälplöshet

 

Motivation / Ökad måluppfyllelse
  

1: Skapa ett eget mantra (visualisering)

Exempel på mantran

”Jag är en modig, noggrann och omtänksam person”
”Jag är viljestark, självsäker och positiv”
”Jag är självständig, orädd och energisk!”

2: Se till så att dina mål är bra

Specifikt
Mätbart
Accepterat
Realistiskt
Tidsbestämt

3: Belöna dig själv

med jämna mellanrum; skapa delmål och belöna dig själv när du nått dem.

4: Starta med små bra vanor

Gör inte allt på en gång; det är i slutändan de små stegen som avverkar de stora avstånden. Försök dig inte heller på "multi-tasking" för det är vetenskapligt bevisat att det inte funkar.

 

Motivation / Self Determination Theory
  

Self Determination Theory, (SDT), är en motivationspsykologisk teori, som utvecklades av Edward L. Deci och Richard M. Ryan. Enligt teorin påverkas motivation av tre faktorer:

  1. känsla av kompetens
  2. självbestämmande
  3. social meningsfullhet

Enligt denna modell ska motivation växa inifrån, genom att individen ser sin kompetens som något ständigt växande, "äger sitt lärande" och finner detta meningsfullt. Det gäller att tro på sig själv och kraften i det autonoma utgångsläget.

Jonis uppläsning om SDT ur Metal träning av Simon Wessbo

Läs Thomas Jungerts artikel: Inre motivation positiv för elevers utveckling och lärande .

Läs A Self-determination Theory Perspective on Student Engagement av John Marshall Reeve.

Läs mer om John Marshall Reeve .

 

Motivation / Ed Deci (SDT)
  

"Frågan är inte vad vi kan göra för att motivera eleverna, utan, hur kan vi skapa förutsättningar som ger eleverna möjlighet att motivera sig själva" (Ed Deci - fritt översatt av Anders Bond).

Se föreläsning av Ed Deci: Promoting Motivation, Health, and Excellence (filmklipp på 14:05)

Diskussionsfrågor till filmen

  1. Energi (orken) och energifördelningens betydelse inom SDT?
  2. Hur kan man få önskat beteende med hjälp av SDT?
  3. Ger mängden motivation per automatik samma resultatmängd?
  4. Kvalitet kontra kvantitet vad gäller SDT?
  5. Vikten av ansträngning inom SDT?
  6. Vad är helhetstänket inom SDT?
  7. Varför är det bra att söka "the big picture" när det gäller kunskapsinhämtning?
  8. Det finns olika typer av motivation inom SDT?
  9. Kan man tvingas till motivation?
  10. Varför väljer människan ofta minsta möjliga insats i hopp om största möjliga utkomst?
  11. Är en ekonomisk motivator effektfull? Varför inte?
  12. En av SDT:s grundbultar är (känslan av) autonomi. Utveckla.
  13. Hur stor betydelse har: hur intresserad du är av det du är satt att göra?
  14. Vad betyder Autonomy support inom SDT?
  15. Valets betydelse inom SDT.
  16. Hur viktig är nyfikenhet/glädjen i utforskande enligt SDT?
  17. Vad är djupinlärning och varför är det bra?
  18. Vilken betydelse har SDT för självförtroendet?
  19. Kan man få bättre hälsa med hjälp av SDT?
  20. Kan man nå bättre laganda med hjälp av SDT?
  21. Varför är följande fråga fel ställd: "Hur ska jag motivera dig så att du kan börja?"

Förslag på övning

1. Läs, lyssna, se och skriv om SDT

Instruktioner:

  1. Läs den korta inledande texten om SDT.
  2. Lyssna på Jonis uppläsning om SDT.
  3. se Ed Decis föreläsning om SDT och välj att besvara fem (5, 10 eller alla) frågor till filmen.
  4. Avsluta med att skriva en kort sammanfattning av vad SDT är.

Alltså: läs, lyssna, se och skriv om SDT. Jag har försökt att få med alla sinnen, men lyckades inte klämma in smak och känsel; nästa gång kanske jag har med mig kakor och en sammetsbit till alla.

 

Motivation / Carol Dweck & mindset
  

Carol Dweck är professor i Psykologi och har i sina teorier om fixed mind-set och growth mindset. Översatt: fastställt/statiskt tankesätt och rörligt eller utvecklingsbenäget tankesätt. Med hjälp av dessa har hon lagt fram två utgångspunkter vad gäller motivation:

1) Fixed mindset som innebär medfödda och givna inneboende förmågor. I en fast tänkesätt tror eleven att hens grundläggande egenskaper som intelligens och talang är avgörande för lärandet.De lägger tid på att framhäva sin intelligens och talang i stället för att utveckla dem. Gör man fel så ser man detta som ett stort misslyckande!

2) Growth mindset som innebär att framgång bygger på hårt arbete, lärande, utbildning och envishet och sägs ha en " tillväxt". Ett konstruktivt och progressivt tänkesätt utvecklas genom engagemang och hårt arbete och en tro på utveckling. Gör man fel så använder man det som utgångspunkt för vidare lärdom.

Fixed and Growth mindset

Utgångspunkterna blir särskilt uppenbara i anknytning till misslyckande för Individer med fixed mindset fruktar misslyckande eftersom det är en kritik emot deras grundläggande färdigheter medan individer med growth mindset har inget emot att misslyckas eftersom de inser att deras prestanda kan förbättras och lärande kommer från misslyckande.

För den som har ett fixed mindset är misslyckandet ett hinder, medan för den som har ett growth mindset är detta en möjlighet. Vilket följande citat av Thomas Edison tydliggör:

"I have NOT failed. I've just found 10 000 ways that won't work"

Undvik att som mentor/lärare/förälder bra uppmärksamma resultat geom att uppmuntra: Dina resultat är bra! Fokusera istället på själva processen; säg istället: Ditt sätt att hantera, "processa" materialet och lära dig av det och slutligen komma fram till resultat är bra! Genom att se till själva arbetet och uppmuntra det istället för själva resultatet leder till att lärandet kan växa mer!

Att bara antingen säga BRA du får betyget... eller DÅLIGT du får underkänt räcker inte. Det kan till och med vara riktigt dåligt att ge ett F-betyg; bättre är att säga: du är på väg, men har inte riktigt nått ända fram. Klischen: det är resan som är mer värdefull än att komma fram passar in på Dwecks forskning.

Att redan anse sig själv som smart försvårar om inte omöjliggör utveckling för utveckling är det som kan benämnas som kunskap; kunskap är inte = smart, utan kunskap är att anta nya utmaningar och hela tiden utvecklas!

Intressant artikel: Growth mindset is on a firm foundation, but we’re still building the house av Carol Dweck som tar upp Growth Mindsets framgångar (?) och min kommentar till artikeln.

Länkar

 

En individ med growth mindset kommer med all säkerhet att leva ett mindre stressande och mer framgångsrikt liv vilket betyder att detta är ett aktuellt folkhälsoproblem som kan kopplas till skolans uppdrag.

 

Motivation / Ken Robinson
  

Kenneth Robinson sysslar framför allt med utbildningsfrågor. Han betonar bland annat betydelsen av att i högre utsträckning tillvarata kreativitet i utbildning av ungdomar. Han betonar vikten av att främja kreativitet och konstnärliga uttryck i skolan. Han argumenterade för att det traditionella utbildningssystemet tenderar att undertrycka kreativiteten hos elever genom att fokusera för mycket på standardiserade prov och rätt och fel-svar. Han förespråkade för en bredare syn på intelligens och betonade att kreativitet är en värdefull förmåga som bör utvecklas och uppmuntras hos alla elever.

Robinson främjade en kultur där elever uppmuntras att experimentera, utforska och lära genom misstag. Han betonade vikten av att skapa en trygg och stödjande miljö där elever inte räds att göra fel, utan snarare ser misstag som en viktig del av lärandeprocessen. Han betonade att varje individ är unik och har olika sätt att lära och uttrycka sig på. Han argumenterade för behovet av att anpassa undervisningen för att möta de olika behoven och intressena hos eleverna. Robinson trodde på att frigöra elevers potential genom att uppmuntra deras särskilda talanger och intressen.

Robinson var kritisk mot det befintliga utbildningssystemet och argumenterade för behovet av att omforma det för att möta de utmaningar och behov som det moderna samhället står inför. Han förespråkade en mer holistisk och anpassningsbar utbildning som främjar kreativitet, kritiskt tänkande och problemlösning.

Filmklipp

Läs mer

Kreativt lärande

 

Motivation / Daniel Pink
  

Daniel Pink argumenterar för att traditionella motivationsmodeller, som belöningar och bestraffningar, inte alltid är effektiva för att främja högpresterande och engagemang. Han introducerar konceptet Motivation 3.0, som bygger på tre viktiga element: autonomi, mästerskap och syfte. Han hävdar att människor motiveras bäst när de har kontroll över sitt arbete, får möjlighet att utveckla sina färdigheter och när de ser ett meningsfullt syfte med det de gör. Han betonar vikten av arbetsglädje och hur den påverkar prestation och produktivitet. Han framhåller att människor är mest engagerade och effektiva när de kan uppleva autonomi, lärande och framsteg i sitt arbete. Han uppmanar organisationer att skapa en arbetsmiljö som främjar kreativitet, tillåter flexibilitet och uppmuntrar till personlig utveckling. Pink lyfter fram vikten av kreativitet och tänkande utanför boxen i det moderna arbetslivet. Han pekar på att uppgifter som kräver kreativitet och problemlösning ofta inte följer en strikt rutin eller har en tydlig lösning. Han betonar behovet av att stimulera innovation och idégenerering genom att ge människor tid och utrymme för reflektion och kreativt arbete. Han diskuterar också hur arbetslivet har förändrats och hur organisationer behöver anpassa sig till den nya verkligheten. Han tar upp frågor som flexibilitet, arbetslivets gränser och betydelsen av att skapa meningsfulla och flexibla karriärvägar.

Pink håller föreläsningar om skiftet från informationssamhället till "the Conceptual Age" där han fokuserar på förmågor som finns i hjärnans högra halva, såsom empati, uppfinningsförmåga och förmåga till meningsskapande.

En central tes som han driver är att människor inte alls motiveras av ekonomiska incitament. Människor motiveras istället av att uppgiften känns spännande och viktig och andra icke-ekonomiska incitament.

Pink använder sig av en ganska rolig liknelse kopplat till versionsuppdatering:

Motivation 1.0 överleva och föröka sig

Motivation 2.0 få belöning och undvika bestraffning (piska och morot - se bild).

Motivation 3.0 styra över sina arbetsuppgifter, utvecklar kompetens, inre tillfredsställelse

From Motivation 2.0 to Motivation 3.0 (filmklipp)

The puzzle of motivation (filmklippet var 2011 en av de 20 mest sedda TED-föreläsningarna och 2011 nämnde Thinkers50 honom som en av de 50 mest inflytelserika mangagementtänkarna i världen).

Drive: The surprising truth about what motivates us (film: RSA animation)

 

Motivation / Helene Ahl
  

Helene Ahl är professor vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping där hon leder forskningsmiljön Livslångt lärande (www.encell.se ) samt undervisar i genuspedagogik.

Hennes forskningsprojekt inkluderar en kunskapsöversikt om motivation och vuxnas lärande, forskning om lärande i arbetslivet samt forskning inom genusteori och entreprenörskap.

Avhandling (pdf)

 

 

Motivation / Angela Lee Duckworth
  

Angela Lee Duckworth är psykolog är mest känd för det psykologiska fenomenet: grit. Grit skulle kunna översättas med det finska uttrycket “sisu”, men ett svenskt likvärdigt ord blir svårare att hitta.

Fakta: Grit enligt Wikipedia

Artikel: True Grit: The Best Measure of Success and How to Teach It

Paul Toughs artikel: What if the Secret to Success Is Failure?

Filmklipp: The key to success grit

Vad gäller grit skulle man kunna koppla det till PISA-undersökningen 2014 där det i kölvattnet diskuterades att svenska elever saknade uthållighet. Se Eleverna behöver träna uthållighet | Skolvärlden.

 

Motivation / Danny Coyle
  

"Arv är en faktor i potential men TRÄNING är viktigare. Även de mest begåvade individerna kräver minst ett decennium (10 år) av engagerad träning innan de är i världsklass. Myelin (isolering till neuronen) blir tjockare när nervbanor blir upprepat stimulerade vilket leder till att det blir snabbare och precisare signaler.

Genom att träna mycket. Alla proffs har ca 10 år / 10 000 tim Målmedveten träning bakom sig. Mozart t.ex. hade studerat ca 3.500 timmar musik innan sin sjätte födelsedag. Alltså: TRÄNING + TID = MYELIN = TALANG

Det är numera visat i forskning, att när du förmedlar budskap som "du har en unik talang" och annat som anger och antyder att det är medfödda anlag som han har, ger sämre resultat och man får svårare att hantera misstag och fel. Istället skall vi prata som att allt är möjligt att påverka med träning och feedback till eleven ska vara fokuserat på arbetsinsats och ansträngning t.ex. "det var bra jobbat för du använde dig av fler synonymer och perspektiv för att förmedla en känsla!" Detta har bl.a. visat av Professor Carol S Dweck fr. Stanford Universitet. Se Carol Dweck.

Lustfaktorn är oerhört betydelsefull för kunskapsutvecklingen. Det man gör av pliktskyldighet kan man aldrig bli besatt av. Det finns inget man hellre vill göra.
Det handlar om LUSTEN att lära sig mer och att viljan göra uppoffringar som ger resultat!

Fyra steg à la Coyle

1. Förståelse: bearbetar och förstår material, förstår instruktioner, förstår varför man ska göra något och beslutar sig för att göra det.

2. Mental förmåga: du vill göra detta!

3. Teknik: du vet hur man gör detta och har rätt verktyg (studieteknik) för att göra det.

4. Fysik. Du har "läskondition", uthållighet och orkar lägga ner den tid som behövs

Läs mer om: The Talent code ,

 

 

Motivation / Mer inspiration
  

Brainself

Womens Ways of Knowing (pdf)

Information and Motivation (pdf)

Praise and Motivation

Internal Motivation (pdf)

The Effort Effect by Marina Krakovsky

Benefits to learners from processing 1 (bild)

Benefits to learners from processing 2 (bild)

Why I teach my children to fail | Jim Harshaw

The psychology of self-motivation | Scott Geller | TEDxVirginiaTech (filmklipp)

 

Motivation / Jonis tankar
  

Hur ska man då hjälpa eleven? För det första måste man ändra synen på hur man inhämtar ny kunskap - hur man lär sig. Och framför allt trycka på Dwecks formulering: lärande kommer från misslyckande och alla börjar vi som nybörjare: You can learn anything (videoklipp från Khan Academy)

Tanken är en av den mest kraftiga motivatorn hos människan och genom att påverka den kan man också påverka motivationen. Genom att få eleven att tro på sig själv och framför allt sin förmåga höjer engagemanget som i sin tur möjliggör inlärning och inlärning bidrar till en allt mer uppåtgående spiral.

Elever har en tendens att ha ett missriktat fokus inledningsvis; antingen de gäller de studiemotiverade eller de "skoltrötta"; första gruppen har höga förväntningar på hur undervisningen kommer att se ut och har svårt att assimilera sig och ännu svårare att se kunskapsinlärning som "kunskapande" (accommodation) medan den andra gruppen redan dömt ut sig själva som antingen för dumma för skolan eller för smarta för skolan. Därför måste man som lärare rikta om detta fokus.

Jag tror att man måste vara försiktig med att presentera hela bilden - jag tror att man vinner på att dela upp inlärningen i mindre bitar, använda sig av den formella bedömningen och se utveckling och framåtanda som genererande krafter. Att diskutera rester har i många fall en kontraproduktiv effekt och alternativet är att strunta i rester och erbjuda "nya" övningar och uppgifter. Jag försöker att utgå från delarna för att skapa en helhet och genom att arbeta succesivt och försiktigt kan man få eleven att hantera sin inlärning och återfå kontrollen vilket jag tror har en positiv effekt.

Att vara försiktig innebär inte att man ska undvika ge kritik. Det är inget fel i att ge kritik, men man ska vara noggrann med att det är konstruktivt och inte kontraproduktivt, därför försöker jag i alla lägen vara uppriktig samtidigt som jag utgår från delarna. Detaljerna har en benägenhet att rikta om fokus om det är missriktat från början. Detaljerna fungerar som byggklossar och varje ny kloss för eleven närmare målet och det är av högsta vikt i och med skolan är målstyrd och tycka vad man vill om det; måste vi förhålla oss till det.

Det finns ingen allenarådande lösning som höjer motivationen, men jag som lärare vill hjälpa eleven genom att uppmana denne att finna tillfredsställelse i själva lärandet och se lärandet som utveckling. Men jag kan faktiskt inte hjälpa den som inte väljer att hjälpa sig själv, därför måste eleven själv "äga" sitt lärande och tro på att lärande är möjligt fastän det inledningsvis inte känns så. Jag som lärare kan hjälpa; men inte bära, jag kan stötta; men inte stå som stöd, jag kan visa vägen; men inte följa med - jag kan inte lära eleven något annat än att lära denne att lära dig.

 

Motivation / Uppmaning till elever
  

Detta är en uppmaning till alla elever, till och med dem som inte läser det här. Jag vill att du, just du, ska fundera över din lärandesituation; alltså var du står i ditt lärande. Jag vill att du vänder dig inåt och avkräver svar från dig själv!

Ditt lärande är just ditt och jag vill med denna uppmaning “väcka” viljan att “äga” ditt eget lärande för du lär inte för lärarnas skull, du lär för din egen skull. Genom att förlägga lärandet i lärarens händer överlämnar du också ansvaret och jag vill att du ska återuppta detta ansvar för det handlar i egentlig mening om ditt lärande!

Du ska med andra ord ta tag i ditt lärande och styra det istället för att bli styrd, påverka det istället för att passivt ta emot. Jag vill att du aktivt ska arbeta med information och göra den till din egen och framför allt använda den för då har kunskap uppstått.

Att läsa en kurs på gymnasiet är mycket mer än betyget i slutändan; lärandet på gymnasiet är en grundpelare i ett vidare lärande - en förutsättning för dina studieframgångar som också påverkar dina framgångar i livet. Är du redo att ta tag i dina studier och skapa förutsättningar att lyckas framöver? För det handlar om ditt engagemang: vill du inte; kan du inte - kan du inte; vet du inte vad du går miste om och jag kan bara stå bredvid och misströsta för din skull. Det handlar om bildning vilket betyder att jag som lärare vill hjälpa dig att bygga upp din kunskapsnivå, ditt vetande och framför allt ditt engagemang att vilja mer. Utveckling är beroende av en vilja och den viljan måste komma inifrån - jag som lärare kan inte få dig att vilja - jag kan bara hjälpa dig att utveckla förmågor och uppmana dig att använda dem. Kunskap blir levande när den används och ingen vet när eller om du kommer att få användning av viss kunskap, men all kunskapsinhämtning är bildande; det spelar med andra ord ingen roll vad du lär dig utan att du lär dig och viktigast av allt: förstår och kan använda det du förstått.

När jag valde att bli lärare ville jag arbeta som folkbildare; alltså en person som hjälper unga människor att utvecklas till samhällsmedborgare. Att inte ha tillräckliga kunskaper innebär att du som medborgare och individ inte kan påverka samhället, din situation och din omgivning. Att vara tillräckligt “allmänbildad” för att ta ställning i sakfrågor är därför nödvändigt. Att ha tillräckliga verktyg är en förutsättning för att kunna göra “rätt” val - framförallt val som du kan stå för. Att kunna påverka kräver grundkunskaper och jag som gymnasielärare vill ge dig dessa grunder, men för att det ska fungera måste också du vilja annars blir det inget.

Det handlar i grund och botten om motivation som innebär att viljan att vilja bör komma inifrån och denna text är en uppmaning till dig att fråga dig själv: vill jag? För det handlar inte om: kan jag? För alla kan! Det handlar om: vill jag lära mig? Glöm inte att alla drabbas vi ibland av trytande motivation och det gäller att aktivt motarbeta den och det spelar egentligen ingen roll hur mycket hjälp du får om du inte själv är engagerad i ditt eget lärande.

Det gäller alltså för dig att se över din situation och inte se motgångar som motgångar utan som möjligheter till utveckling. Ibland måste du våga släppa taget och flyta ut i den skrämmande ovetskapen och anta utmaningen att företa dig uppgifter som du inledningsvis inte förstår. Genom att bara syssla med sådant du kan är inte utvecklande. Att däremot kasta sig ut i situationer som kanske både är obehagliga och obegripliga kommer garanterat att utveckla dig.

Och genom att tillåta och våga göra misstag är utvecklande och det sker ett lärande. Om du däremot ständigt kör “safe” kommer det garanterat att uppstå problem förr eller senare. Genom att göra det enkelt för dig kommer det ta längre tid att nå en kunskapsnivå som du känner dig tillfreds med.

Om du redan är nöjd med din kunskapsnivå kommer ingen utveckling att ske. Därför är det bra om du redan nu är införstådd med att all inlärning börjar med att man inte begriper och att du därefter aldrig blir fullärd och det är faktiskt  ingen deprimerande tanke för det handlar om utveckling och den dag du slutar utvecklas är en sorgens dag. Därför vill jag att du, just du, ska fundera över din lärandesituation; alltså var du står i ditt lärande. Jag vill att du först vänder dig inåt och avkräver svar från dig själv, därefter utåt och ser vad du kan göra åt saken. Jag vill att du tar ditt lärande i egna händer och utvecklas så att du kan nå framgångar inom dina studier, ditt framtida yrke och privat och framför allt kunna påverka och “göra skillnad” som samhällsmedborgare.

Skriv ut Uppmaning (Google dokument)

Jag vill med andra ord att eleven ska klara sig så bra som möjligt och inte enbart i mina kurser, därför har jag skapat följande material: Hjälp till eleven . Och för att klara sina studier bättre bör man också jobba med sin studieteknik .

 

Motivation / Arbete med artikel
  

Arbete med artikel

 

 

Motivation / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)