 |
Effektivisering av gymnasieskolan |
En ny och mycket god idé är att erbjuda gymnasieelever att läsa in gymnasieutbildningen på kortare tid, vilket både eleven och skolan tjänar på. Tanken är att en elev ska kunna läsa in en treårig gymnasieutbildning på två år. För elevens del tjänar denne in tid och därigenom ekonomi genom att påbörja sina högskolestudier tidigare och komma ut på arbetsmarknaden tidigare. För skolans del handlar det om att få lika mycket betalt för en tvåårsstudent som för en treårsstudent och på så vis sparar man in ett års kostnader som kan användas för att satsa på kvalitet istället för kvantitet.
Denna komprimering av gymnasieutbildningen innebär att skolan måste utarbeta en välstrukturerad organisation, en god och framför allt effektiv pedagogisk plan och bra lärare som driver igenom tre års studier på två år.
Denna koncentration kräver mer av skolan, organisationen och lärarna. Skolan måste bli tydligare när det gäller lärandets innehåll och erbjuda all relevant information via webb - ledord i sammanhanget blir tydlighet och lättillgänglighet - framför allt transparens så att andra kan se hur bra skolan är.
Nästa generations lärande (NGL
) är här och webben ska användas för att bygga morgondagens lärande. Denna nya form av gymnasieutbildning ska utgå från webben och arbeta med tekniska hjälpmedel på webben
Att läsa på kortare tid medför att elever måste ta ett större ansvar när det gäller studierna. Och stor del av lärarens mentorskap ska vara direkt kopplat till detta ansvarstagande. Det innebär att eleven behöver arbeta mer effektivt och koncentrerat med skolarbete, vilket flertalet elever bara längtar efter i och med att de tycker att det går för långsamt inom den "vanliga" skolan och att undervisningen inte är tillräckligt effektiv.
Jag vill här nedan ventilera förslag i skapandet av morgondagens mer effektiva skola:
Effektivisering av gymnasieskolan / Pedagogik |
 |
För att kunna bedriva en mer effektiv undervisning krävs rätt verktyg - pedagogiska modeller utgör de verktyg som kan skapa morgondagens skola.
Vi måste vässa verktygen genom att skapa både rutiner och ett lärande som utvecklas, framför allt handlar det om att effektivisera lärandet. För att göra det kan man börja med att se hur gymnasieskolan ser ut idag. Jag personligen tror att väldigt många lärare använder samma lärmetoder som de upplevde under sin egen skoltid, dock präglade av studierna på lärarhögskolan. Det som händer är att den stressade läraren ofta faller tillbaka på traditionell katederundervisning för att klara av situationen. Regressionen kan ha olika skäl:
- otydlig arbetsbeskrivning
- alltför hög arbetsbelastning
- alltför stor förskjutning i själva uppdraget: från lärande till enbart fostrande (som är vanligt i klasser med omotiverade elever).
- ett alltför betungande mentorskap
- brist på pedagogisk kompetens
- lärarens osäkerhet i sin yrkesroll/yrkesprofession
- organisatoriska faktorer som administration
Det finns många fler skäl, men jag tänkte bara nämna några för att belysa problemet. I den bästa av alla världar skulle skälen kunna arbetas bort med hjälp av tillskjutna ekonomiska resurser, men vi lever inte i den verkligheten utan verkligheten har stramats åt ytterligare i och med en helt ny faktor i skolvärlden: konkurrens. Och för att bli bättre kan vi inte jobba bort ovannämnda skäl - snarare handlar det om att acceptera att lärarrollen är komplex och för att både lindra arbetsbördan och samtidigt höja kvaliten måste något annat till. Det gäller att se framåt och stuva om ordentligt - ändra på det mesta med andra ord.
Skulle vi hårddra det hela anser jag att hela skolan borde skrotas och byggas om igen - det är billigare att riva ett gammalt hus än att renovera det. Men skolan är "K-märkt" och därför måste vi renovera vilket innebär att en hel del bärande bjälkar måste rivas bort! Bjälkarna klarar inte av att bära upp morgondagens skola! Vi måste skrota delar av skolan för att kunna bygga nytt. Vi måste se över tidigare rutiner, vi måste revidera tidigare sanningar (för många av dem är idag osanningar!); vi måste hitta nya vägar och ett sätt att börja om är genom att se till skolans ramverk (utifrån ett elevperspektiv): schemat . Därefter måste man se till hur lärandet ska ske: Det flexibla lärandet är vägen till kunskap!
Allting ska präglas av tydlighet och transparens för att öka tillgänglighet, informationsspridning och insyn. För att allt detta ska vara möjligt behövs en flexibel, formbar och lättillgänglig informationskanal: webben: det nätbaserade lärandet är själva navet som möjliggör rotation! Vad gäller organisation ska inte den styra verksamheten utan den ska formas utefter verksamheten!
Effektivisering av gymnasieskolan / Elevernas schema |
|
Idag är schemat och schemapositionerna ofta i vägen för god pedagogik, men det har setts som en förutsättning för att en skola ska fungera (organisatoriskt). Det är alltså schemat som präglar undervisningen, som formar undervisningen, som styr undervisningen och av egen erfarenhet är det så att undervisningen blir lidande. Schemat står alltså i vägen för lärandet!
Hur ska lektionsupplägget se ut; hur ska lokalerna disponeras, hur långa pass och hur många pass i veckan ska det vara? Ska 400 elever mobiliseras och ha en specifik plats varje minut, varje timma, varje vardag? Eller kan man bygga upp det på ett annat sätt?
Har man färre elever får man direkt större friheter, däremot har man mindre ekonomi och därav förmodligen också färre och mindre lokaler. Hur löser vi detta dilemma?
Jag anser att klasstorlek kan ligga på ca 40 elever, men att man kan dela på dem och slå ihop dem så att det passar kursinnehåll, kursupplägg och pedagogiskt metod. Läraren ska "äga" ett visst antal timmar i veckan som denne lägger upp (disponerar fritt) på bästa möjliga sätt - vilket också kan varieras från vecka till vecka; lektionstid ska anpassas till kursinnehåll, inte tvärtom. Vi måste lämna det schematekniska "blocktänket" för det hämmar lärandet i stort!
Effektivisering av gymnasieskolan / Det flexibla lärandet |
|
Det flexibla lärandet är vägen till kunskap. Ett flexibelt lärande handlar om att lägga upp ett lärandekoncept och erbjuda möjligheter att studera på ett annat sätt än inom den vanliga gymnasieskolan. Det flexibla lärande bygger inte på samma principer som traditionell undervisning i gymnasieskolan, utan den utgår ifrån att eleven vill studera, kan studera och tar ansvar för sina studier - annars fungerar det inte. Forskning inom motivation
Konceptet bygger på rigida ramar och ett inrutat upplägg med fast innehåll och förbestämda möten. Lärandet utgår ifrån blended learning
Inom det flexibla lärande tillämpas formativ bedömning
Med flexibilitet kommer ett visst ansvar. För att det ska vara möjligt ställs därför höga krav på eleven:
- Eleven måste lära sig förstå lärandekonceptet (flexibelt lärande) och bli väl förtrogen med upplägg och rutiner.
- Eleven måste sätta sig in i kursinnehåll samt vilka styrdokument (centralt innehåll och kunskapskrav) som präglar kursinnehållet.
- Eleven måste ha en kontinuerlig kontakt med läraren; vilket upprätthålls lättast via mejlkontakt.
- Eleven behöver bestämma fasta möten i samråd med lärare och måste i god tid meddela om denne inte kan närvara på ett möte.
- Eleven själv måste ta ansvar för sin skolgång; att ha koll på schema, lektionsinnehåll och vara förberedd inför varje möte (FC)
- Eleven måste se till att gå på alla obligatoriska möten som både sker på skolan och i hemmet (BL).
- Eleven måste inför varje moment gå igenom körschemat för momentet.
- Eleven måste bearbeta inlämningar noggrant innan de lämnas in. Slarv undanbedes!
- Eleven måste så fort som möjligt åtgärda brister i inlämning som framkommit efter formativ bedömning.
- I och med att det ställs höga krav på eleven måste eleven ställa höga krav på lärandet - är det något som inte fungerar eller om det är något som brister i upplägget måste eleven själv anmäla detta till berörd lärare.
I gymnasiet idag undervisar läraren grupper - i morgondagens skola ska läraren undervisa individen: eleven. Det står redan idag i vår arbetsbeskrivning att vi ska se till varje elevs behov och lägga rätt undervisningsnivå för varje enskild elev. I och med att lärare idag undervisar grupper blir detta en svår ekvation. Det är med andra ord mycket lätt i dagens gymnasieskola att hamna mellan stolarna och för att undvika orättvisa och hjälpa ALLA bör vi arbeta mer elevcentrerat - inte mot grupp.
Ännu ett skäl till att dagens skola inte lyckas med att se varje elev är att eleverna själva inte håller koll på sina studier utan läraren måste "curla" alltför mycket. Denna curlingtid skulle kunna användas mycket mer effektivt i själva lärandet om eleven tog på sig mer ansvar. För att skolan ska bli bättre (utan högre ekonomiska anslag) måste vi ta hjälp av eleverna. Läraren måste därför ställa högre krav på eleven. Detta innebär att mycket tid måste inledningsvis (i år 1) läggas på att få eleven att ta mer ansvar för sina studier och lyckas bättre. Detta ansvar medför positiva effekter genom att eleven får mer kontroll över sina studier, samt större möjligheter att utöva sin rätt till elevdemokrati. Är du insatt i dina studier kan du påverka dem och framför allt förbättra dem.
På nätet har en ny lärandekultur uppstått och det vore ett stort misstag om vi inte hakar på denna trend där individer hjälper varandra (utan egennytta eller ekonomisk vinning) och om vi får eleverna att "hjälpa" oss blir skolan mycket bättre. Det är alltså inte bara skolledning och lärare som ska driva skolan utan det är också eleverna.
Ännu en vinst med att fördela ansvaret är att relationen mellan lärare och elev/elever blir mer horisontell; på så vis undviker man problematiken kring auktoritet. Här skulle man kunna diskutera lärarens roll som bör präglas av mentorskap, vägledning, lärande och "kunskapande" (kunskapsproduktion), inte auktoritärt ledarskap.
Man kan fråga sig om eleverna är brukare eller kunder; båda termerna indikerar avstånd, envägskommunikation och avsaknad interaktivitet. Och vi måste skapa en skola som bygger på närhet, engagemang, "flervägskommunikation" och interaktivitet - därför ska eleverna vara våra "medarbetare". Ambitionen är alltså att eleverna ska vara mer delaktiga i skolan och på så vis skapas en bättre skola.
Effektivisering av gymnasieskolan / Tydlighet |
|
Den nya gymnasieskolan ska jobba utefter tydllighet, tydlighet och åter tydlighet. När en elev börjar en kurs ska denne informeras om alla moment som finns med i kursen, denne ska också få tillgång till allt material till momenten innan man börjar arbeta med det. Här följer ett exempel på momentinnehåll för kursen Svenska 2
- Intro = M(i)
- Inledande skrivuppgift = M(is)
- Tala M(t)
- Läsförståelse = M(lf)
- Språksociologi = M(ss)
- Språk & litteratur = M(sl)
- Språkförhållanden i Norden = M(sn)
- Avslutande skrivuppgift = M(as)
Vad gäller innehållet i svenskkurserna så är innehållet nästintill densamma vilket innebär att momentupplägget kan se liknande ut i Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3, men med en tydlig progressiv plan som visar på utveckling; t.ex. inom moment Tala finns en argumenterande skrivdel där Svenska 1 eleven examinerar genom att skriva en insändare, Svenska 2 eleven genom att skriva ett inlägg och Svenska 3 eleven genom att skriva en längre debattartikel.
Det vanligaste felet gymnasielever gör idag är att de inte förstått vad de ska göra, hur de ska göra det, varför de ska göra det och vad det ska leda till - därför ska sådan information finnas med i instruktionerna. För att råda bot på denna osäkerhet som påverkar motivationen negativt ska varje moment inledas med allmän information om momentet och eventuellt vad kunskapen kan vara bra för och vad det kan leda till. Så här kan det exempelvis se ut i inledningen av moment: Antiken:
Varför ska jag arbeta med den litterära epoken Antiken?
- Antiken är grunden till vårt västerländska sätt att leva.
- Antiken räknas till vårt kulturarv, vilket måste föras vidare till nästkommande generationer.
- Kulturhistorisk medvetenhet bidrar till ett rikare och vidare tankeliv.
- Kännedom om de klassiska berättelserna ger djupare förståelse av människan.
Därefter kan man lägga upp ett grovt körschema:
- Läs igenom examinationsuppgiften
- Vad ska göras?
- Hur ska det göras?
- Se vilket centralt innehåll och vilka kunskapskrav examinationen prövar. Fundera över:
- Vilket centralt innehåll behöver jag arbeta med?
- Vilka är kunskapskraven? Och hur kan jag få in det i min examinationsuppgift?
- Läs in fakta och gör övningarna
- Rådgör med läraren innan examination
- Fullfölj examinationen
Märk väl att jag inleder med att presentera examinationsuppgiften (avslutande uppgift inom momentet) först och på så vis har eleven redan målet klart för sig så att hon kan jobba mer målinriktat. Därefter får man information som visar på vad som styrt valet av momentinnehåll (styrdokumenten) och vad läraren kommer att testa och mäta eleven på. Efter redogörelse över innehåll, skälet till innehållet och önskat resultat (i form av examinationsuppgift) börjar man jobba med fakta (råmaterialet till kunskap) och tillämpa nyförvärvad kunskap i form av övningar (antingen individuellt eller i grupp). Jag rekommenderar alltid att arbeta i grupp - ensam är allt annat än stark!
När man är insatt i vad man ska göra, varför man ska göra det och vad det ska leda till börjar man arbeta med examinationsuppgiften som man indirekt arbetat med redan i övningarna i och med att eleven redan känner till vad som avkrävs henne i slutet av momentet. För att säkerställa att resultatet blir så bra som möjligt behöver eleven och läraren diskutera upplägg och genomförande av examinationsuppgift - vilket är ett sätt för eleven och läraren att försäkra sig om att eleven förstått vad denne ska göra. Detta kan med fördel ske via mejl och vara del i de rutiner som ska prägla arbetet med ett moment. Desto fler rutiner kring arbetet med ett momentet frigör tid för att förbättra inlämningars kvalitet och därigenom höjs elevens kunskapande desto längre in i kursen denne kommer. Och när eleven går in i andra året så sker väldigt mycket av det praktiska arbetet per automatik och eleven blir mer självständig i sitt lärande och framför allt förstår sitt lärande.
Effektivisering av gymnasieskolan / Nätbaserat lärande |
|
Det nätbaserade lärande underlättar informationsförmedling och möjliggör ett effektivt lärande genom att eleven lätt kan ta till sig av information samt förmedla information. Vad gäller kanaler har diskussionen kring valet av lärplattform överskuggat det som faktiskt är väsentligt i lärandesammanhang: att hitta kanaler som är anpassade utefter pedagogisk ambition och innehåll. Det är alltså inte tekniken som ska styra pedagogiken! Det är pedagogiken som ska styra valet av tekniska hjälpmedel och idag finns en uppsjö av program och applikationer och det vore en regressiv handling att knyta sig till enbart ett system: en lärplattform. En progressiv skola måste ha utrymme och undvika begränsningar.
Vill man använda en gemensam plattform för att tydliggöra avsändaren och förenkla hanteringen av material måste plattformen vara lättillgänglig, lätt att manövrera, öppet för alla andra tekniska hjälpmedel man vill använda sig av i sin undervisning och framförallt ha ett användarvänligt gränssnitt. Det är också en fördel om lärplattformen kan anpassas efter verksamheten i efterhand och på så vis anpassas till organisation, pedagogik, lärande, lärare och elevers behov.
Jag arbetar mycket med att ta till mig av ny teknik och lära mig använda det i undervisningen och jag anser att lärandet är i ett nytt spännande skede där vi lärare måste lära oss att skilja agnarna från vetet för webben är fullt av möjligheter, men de ligger bland mycket skräp. Själv arbetar jag dagligen med att utvärdera olika verktyg och resultatet av mitt arbete kan du läsa om här
Effektivisering av gymnasieskolan / Organisation |
|
Effektivisering av gymnasieskolan / Kursupplägg |
|
Föreläsningar, övningar, kontroller, seminarier och examinationsuppgifter
Föreläsningen innehåller en liten introduktion av momentet, genomgång och förtydligande av innehåll och säkerställning av att eleven vet vad denne ska göra. Inför föreläsningen måste eleven läsa in sig på materialet för föreläsningen så att eventuella frågetecken kan klargöras. Föreläsningarna inför varje moment finns på tre olika nivåer (SVESVE 1, SVESVE 2 och SVESVE 3). Föreläsningen är på ca 30 minuter och erbjuds både på plats och via webben. Alternativt kan man ha en längre föreläsning (ca 80 min) med tre nivåer i; föreläsningen delas alltså upp i tre etapper (avskiljda med rast) utefter nivå: inledande 20 minuter av föreläsningen riktas mot Svenska 1 elever, därefter tar man 10 minuters rast/vila och fortsätter med 20 minuter riktat mot Svenska 2 elever och avslutningsvis efter sista rasten föreläsning riktad mot Svenska 3 elever. Varje ny etapp måste inledas med momentinstruktioner som tar ca 5 minuter. Föreläsningarna är inte obligatoriska, men öppna för alla.
- Föreläsningar (på plats) = F(p)
- Föreläsningar (på webben) = F(w)
Övningar ska göras och kontrolleras av lärare och därefter bockas av - alla övningar är obligatoriska!
Kontroller bör göras regelbundet i form av PM
Seminarier sker på plats eller via webben (Google hang outs) och är obligatoriska. Varje seminarietillfälle ska loggföras, vilket innebär att eleven måste skriva ett PM där denne redogör vad man gjort på seminariet - loggen kan antingen göras i grupp eller individuellt.
- Seminarier (på plats) = S(p)
- Seminarier (på webben) = S(w)
Examinationsuppgiften ska lämnas in utefter ett förbestämt mönster för att underlätta hanteringen.
Effektivisering av gymnasieskolan / Ämnesöverskridande undervisning |
|
Tanken är att flera klasser ska arbeta under ett "projektparaply", det vill säga arbeta tillsammans och ämnesöverskridande där lärarna utgör den pedagogiska generator som ska uppmuntra till engagemang och vidare lärande.
Genom att integrera flera ämnen i ett och samma moment lär eleverna att hitta samband och beröringspunkter mellan ämnena. Genom sk korsbefruktningar kan man få eleven att förstå hur mycket hänger samman och hur man kan vinna bredare och framför allt djupare kunskaper genom att integrera flera ämnen. För att illustrera detta kan jag presentera ett inledande moment, som användes inom ett projekt på Lugnet gymnasiet (se nedan), där eleverna fick se en engelskspråkig spelfilm utan svensk text (Engelska), som innehållsmässigt anknöt till en förgången tid (Historia), som på idéplanet illustrerade en viss samhällskritik (samhällskunskap) och som erbjöd till reflektion och analys (Svenska). På engelskan diskuterades filmen, på historian såg man till den historiska epok som personerna i filmen eftersträvade och varför den bilden var romantiserad, på samhällskunskapen diskuterade man hur ett samhälle bildas, formas och upprätthålls och i svenskuppgiften ingick att producera en text utifrån några instuderingsfrågor. Denna text var del av en processkrivning (med kamratrespons) som utmynnade i formativ bedömning (Svenska).
Ännu en poäng med projektet är att frisätta tid som kan användas "mer fritt". Studiebesök kan anordnas utan att det stör övrig undervisning i lika stor grad. Prov kan hållas samtidigt och en del lärare kan jobba med annat under projektet tid. En lärare kan "jobba in tid" och friställas från vissa fredagar vilket är till hjälp när arbetsbördan för oss lärare varierar och skiljer sig. Med andra blir det lättare att "bolla med tid".
Ett exempel på detta sjösattes på Lugnets gymnasium HT12 där lärarna Lena, Andy och Joni, samt Anders la fram stommen för ett gemensamt projekt däri alla ekonomielever skulle ingå. Tid avsattes till projektet genom att en liten del av klassernas undervisningstid flyttades till fredag då ett pass mellan 12:00-15:00 frigjordes schemamässigt. Vi lärare hade ett visst intresseområde som vidgades genom att ta del av de andra lärarnas önskemål och koppling till centralt innehåll och kunskapsmål. Lena ville att eleverna skulle arbeta mot Historia och Svenska, Andy mot att innehållet i projektfredag skulle ha en anknytning till Engelska och Joni som la tyngdpunkten på Svenska. När det gäller Anders så introducerade han hela projektet genom att diskutera kunskap och kunskapsinlärning. Arbetet planeras tillsammans, men oftast är det någon som har det huvudsakliga ansvaret varje fredag. Erfarenheter efter detta projektarbete ledde till ännu ett projekt som jag var med och "lobbade" för: se inspelad presentation (YouTube) för skolledningen som gjordes läsåret 2014.
Effektivisering av gymnasieskolan / Lärarens arbetstid |
|
Detta är en beräkning på hur en lärare kan lägga upp sin arbetstid och hur många kurser man kan hålla i och hur många elever man kan undervisa för att bibehålla en hög kvalitet och en god genomströmning.
Upplägget är i form av (tids)matriser som utarbetats utifrån ett vakumtillstånd (alltså befriat avvikelser och störande inslag). Men som med matematiska formler måste den "revideras" utefter vilka förutsättningar som gäller.
Konceptet bygger på att du enbart håller i en 100p kurs. Om du t.ex. har flera kurser med få deltagare (som inom vuxenutbildningen) måste du hålla i fler kurser än en och då stämmer inte tidsberäkningarna - varje nytt ämne kräver mer för- och efterarbete: planering och administration. Det är med andra ord så att: desto färre kurser du har desto mer tid kan du lägga på att arbeta med, driva och förbättra kursen och elevernas prestationer. Enligt detta upplägg ska alltså läraren bara hålla i en 100p kurs för att tidsangivelserna ska vara relevanta.
Tanken är att upplägget ska vara underlag för vidare arbete, inte en slutgiltig produkt. Fördjupa dig i tankegångarna, använd dem som bollplank och utveckla ett system som fungerar för just din verksamhet.
(1) per vecka - total tid: 10h/veckan per 5 elever
- Arbete med att utarbeta moment och utvärdera moment (1h)
- En föreläsning (max 1h)
- Förberedelse och efterarbete anknutet till föreläsning (max 1h)
- Seminarium (max 1h)
- Förberedelse och efterarbete anknutet till seminarium (max 1h)
- Handledning (max 1h per 5 elever)
- Kunskapskontroll (max 0,5 h per 5 elever)
- Rättning (max 1h per 5 elever)
- Formativ bedömning (max 1h per 5 elever)
- Administration (max 1h per 5 elever)
- Övrigt - (max 0,5h per 5 elever)
(2) per vecka - total tid: 15h/veckan per 10 elever
- Arbete med att utarbeta moment och utvärdera moment (1h)
- En föreläsning (max 1h)
- Förberedelse och efterarbete anknutet till föreläsning (max 1h)
- Seminarium (max 1h)
- Förberedelse och efterarbete anknutet till seminarium (max 1h)
- Handledning (max 2h per 10 elever)
- Kunskapskontroll (max 1h per 10 elever)
- Rättning (max 2h per 10 elever)
- Formativ bedömning (max 2h per 10 elever)
- Administration (max 2h per 10 elever)
- Övrigt - (max 1h per 10 elever)
(3) per vecka - total tid: 25h/veckan per 20 elever
- Arbete med att utarbeta moment och utvärdera moment (1h)
- En föreläsning (max 1h)
- Förberedelse och efterarbete anknutet till föreläsning (max 1h)
- Seminarium (max 1h)
- Förberedelse och efterarbete anknutet till seminarium (max 1h)
- Handledning (max 4h per 20 elever)
- Kunskapskontroll (max 2h per 20 elever)
- Rättning (max 4h per 20 elever)
- Formativ bedömning (max 4h per 20 elever)
- Administration (max 4h per 20 elever)
- Övrigt (max 2h per 20 elever)
(4) per vecka - total tid: 45h/veckan per 40 elever
- Arbete med att utarbeta moment och utvärdera moment (1h)
- En föreläsning (max 1h)
- Förberedelse och efterarbete anknutet till föreläsning (max 1h)
- Seminarium (max 1h)
- Förberedelse och efterarbete anknutet till seminarium (max 1h)
- Handledning (max 8h per 40 elever)
- Kunskapskontroll (max 4h per 40 elever)
- Rättning (max 8h per 40 elever)
- Formativ bedömning (max 8h per 40 elever)
- Administration (max 8h per 40 elever)
- Övrigt (max 4h per 40 elever)
Slutsatser
Här ovan presenteras fyra olika upplägg:
- en kurs med 5 elever
- en kurs med 10 elever
- en kurs med 20 elever
- en kurs med 40 elever
och de slutsatser man kan dra är att t.ex fjärde upplägget (4) eller andra upplägget (2) om man undervisar i tre kurser täcker en heltidstjänst. Man kan alltså slå samman olika förslag för att täcka en heltid och man kan också ändra på tidsanvisningarna utefter de förutsättningar som gäller, men alla tillägg påverkar kvaliteten.
Kritik mot upplägget
Man kan dock kritisera upplägget. För det första är det högst matematisk och strikt systematiserat och uträknat i ett vakumtillstånd som egentligen inte existerar. Tidsangivet skolarbete är alltså inte ren och skär vetenskap som gäller i alla lägen - den är en beräkning i vakum och måste revideras utefter vilka förutsättningar som gäller. Vi skulle kunna illustrera denna kritik med att ta ett faktiskt exempel: hur kan man använda upplägget för att räkna lärartid inom t.ex. vuxenutbildningen? Inom vuxenutbildningen jobbar man med färre elever och har man en grupp på 10 elever kan man vara nöjd. Enligt det andra upplägget (2) kan du hålla i tre kurser om du jobbar heltid, men så ser det inte ut på vuxenutbildningen utan en lärare inom GyVux som jobbar 50% håller i hela sex kurser vilket då innebär att en heltidsanställd borde jobba med 12 kurser. En heltidsanställd på vuxenutbildningen behöver alltså hålla i 12 olika kurser vilket enligt mitt upplägg (2) innebär att en heltidsanställd lärare på vuxenutbildningen behöver jobba 60h i veckan och leda 120 elevers kunskapsutveckling - vilket förstås är orimligt.
Systemet förutsätter att du har en klass á 40 elever i en kurs. En mer realistisk bild (i inledningsskedet) inom gymnasieskolan är att ha en klassstorlek på ca 20 elever och läraren håller i två kurser: vilket innebär en arbetsvecka på ca 50h för en heltidstjänst, men en heltidstjänst är på 45h. Hur löser vi det? I inledningsskedet måste man skära ner lite inom varje punkt (det räcker med att skära bort ca 30min per punkt) för att det ska gå ihop, men tanken är att du i framtiden när elevunderlaget växer ska hålla i enbart en kurs och en grupp på ca 40 elever eller tre olika kurser med ca 10 elever i varje.
Effektivisering av gymnasieskolan / Avslutande diskussion |
|
Effektivisering av gymnasieskolan / Avslutande diskussion |
|
- Introduktion
- Pedagogik
- Elevernas schema
- Det flexibla lärandet
- Tydllighet
- Nätbaserat lärande
- Organisation
- Kursupplägg
- Ämnesöverskridande undervisning
- Lärarens arbetstid
- Avslutande diskussion
Joni Stam (2013)