Pedagogisk tanke

(Uppdaterad: )

 

 

Pedagogisk tanke / Introduktion

För att optimera mitt lärande arbetar jag med:

  1. Att synliggöra och tillgängliggöra allt kursmaterial på en webbplats i och med att jag strävar efter ett sk transparent lärande där allt material kan tillägnas på egen hand.
  2. Allt jag gör kommer med tydliga instruktioner och om en elev tycker att något är svårt går jag in och ser över innehållet och ändrar det om det behövs.
  3. Att dela upp kursen i flertalet delmoment med tydliga momentinstruktioner samt hänvisningar till både centralt innehåll och kunskapskrav. Se t.ex vilket centralt innehåll som legat till grund för och vilka kunskapskrav jag ska testa i moment Tala & argumentation: Centralt innehåll och Betygskriterier.
  4. Att mönsteranpassa lektionsupplägg genom att detaljplanera varje lektion så att mötestillfällena optimeras. Jag använder mig av ett webbaserat kalendarium däri jag skriver vad som ska hända, vad som hände och vad som kommer att hända; se exempel och läs hur man använder kalendariet här. Jag uppmanar eleven att använda kalendariet som del i det flippade klassrummet.
  5. Att varje lektionstillfälle är noggrant upplagt och präglas av både allmän och riktad information/undervisning.
  6. Att i undervisningen sträva efter att etablera relationer mellan eleverna i klassen (se t.ex. elevcoaching) och mellan elev och lärare. Detta gör jag t.ex. genom att tidigt i kursen träffa eleven där vi går igenom historik, aktuell lägesrapport och framtida upplägg. Jag lägger det första mötet efter att jag läst elevens första arbete som får utgöra utgångspunkt i det sk riktade lärandet; jag "skräddarsyr" elevens utbildning.
  7. Ha längre handledning för varje elev minst tre gånger under en kurs för att säkerställa lärandeprocessen.
  8. Upprättandet av en statussida på webben (Svenska 1 - Hjälp att använda statussidan) som eleven har tillgång till via ett privat lösenord. Där lägger jag in det eleven presterar, levererar och tydliggör elevens prestationer kopplat till både formativ bedömning och kunskapskrav. Eleven kan här följa sin lärandeprocess och på så vis "äga" sitt lärande.
  9. Att använda mig av digitala resurser för att effektivisera informationsförmedling och kommunikation samt göra undervisningen mer givande, då tekniken fungerar som stöd för pedagogiken.
  10. Att arbeta med det flexibla lärandet.

 

Pedagogisk tanke / Kursupplägg

Vuxenutbildningens förutsättningar formar upplägget, därför väljer jag att lägga ihop svenskakurserna: Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3. Innehållet i kurserna ser liknande ut, men i varje kurs förväntas det mer fördjupade kunskaper av eleven. Svenska 1 ska ge grundläggande kunskaper som i Svenska 3 ska fördjupas med hjälp av kunskaper som förvärvas i Svenska 2 - det ska ske en tydligt kunskapsproggression; alltså att eleven visar att hen utvecklats och förvärvat fördjupade och breddade kunskaper under resans gång.

Genom att jag slår ihop kurserna uppnår jag en mer intressant klassrumsdynamik som stimulerar både mitt och elevernas arbete.

Delmoment utgör kursen

    • Svenska 1 är uppdelad i fyra huvudmoment (+ inledning och avslutning samt läsning som sträcker sig över hela kursen)
    • Svenska 2 är uppdelad i fem huvudmoment (+ inledning och avslutning samt läsning som sträcker sig över hela kursen)
    • Svenska 3 är uppdelad i fem huvudmoment (+ inledning och avslutning samt läsning som sträcker sig över hela kursen)

Fyra former av undervisning

    1. Föreläsningar
    2. Seminarier kopplat till grupparbete
    3. Riktad undervisning
    4. Handledning

Av eleven förväntar jag mig

    1. Aktivt deltagande på föreläsningar (helst göra anteckningar)
    2. Aktivt deltagande i seminarierna/grupparbeten (helst föra protokoll)
    3. Ha koll på centralt innehåll och kunskapskraven för den kurs man läser
    4. Sätta upp egna rutiner både vad gäller studieteknik och studieresultat
    5. Aktivt ansvarstagande när det gäller de egna studierna
    6. Ha kontinuerlig kontakt med läraren

Kritik mot upplägget

Elevkommentar: ”Svenskalektionerna går till så att både svenska 1, 2 och 3 har samma lektion. Inte bra! Dålig utveckling för de som går 3, och svårt för de som går 1.”

Jonis svar (Word-format)

 

 

Pedagogisk tanke / Moment

Momenten samläses av alla elever som läser Svenska, medan både övningar och examinationerna ser olika ut beroende på vilken nivå man läser på. Faktamaterialet däremot är densamma, vilket kräver att eleven är införstådd i vad som förväntas av henne. Den som läser på högre nivå förväntas prestera mer därför finns det oerhört mycket fakta att tillgå.

Varje moment består av:

  1. föreläsning: information om upplägg och innehåll
  2. seminarium - klassgemensamt arbete med momentinnehållet
  3. övning - eleven övar på momentinnehållet och visar upp för läraren att hen förstått
  4. examination - betygsgrundande inlämning som följs upp av formativ bedömning

 

Pedagogisk tanke / Lektionstid

Studietakten påverkar förstås lektionsupplägg och lärar-elev-kontakt, men framför allt påverkar det hela kunskapssynen. Inom vuxenstudier ska det ske fort och detta kan ha negativa konsekvenser om man inte lägger tillräckligt mycket tid på upplägget. Det gäller att hushålla med den tid man har med eleverna genom att välja bort delar och kompensera det genom andra inslag i det pedagogiska arbetet.

En elev på ungdomsgymnasiet läser en 100p kurs på ett läsår och får ungefär 80 lektionstimmar att läsa på, medan en vuxenelev läser en 100p på 20/15/10 veckor och får ca 40 lektionstimmar under en avsevärt kortare period. Att bygga upp färdigheter på kort tid har förstås konsekvenser för alla vet att det går snabbare att bygga en trähydda än ett tegelhus, men vad gör man när vargen kommer? Samma som i den gamla sagan gäller faktiskt också kunskap, vilket inte betyder att man ska ge upp - däremot behöver man se över upplägget.

Det gäller alltså att ta bort något och kompensera det med något annat som kräver mindre tid och är mer effektivt.

 

Pedagogisk tanke / Föreläsning

Föreläsningarna kan se olika ut beroende på vilka elever som närvarar och vilken nivå eleverna är på. I vissa fall är föreläsningen "riktad" mot en specifik elevgrupp och är på en bestämd nivå, men är öppna för alla som läser samma ämne.

 

Pedagogisk tanke / Seminarium/grupparbete

Seminarier och grupparbeten kan se olika ut beroende på vilket moment man arbetar med, men ambitionen är att ta hjälp av varandra. De vinster som jag kan se är den dynamik som uppstår i grupparbeten och en kamratrespons som bidrar till ett breddat perspektiv och förståelse av den egna och andras lärprocess.

Seminarier kan ha samma utgångspunkt som inom högskolan: eleverna får en uppgift de ska göra hemma och uppgiften "ventileras" i grupp.

Grupparbeten kan göras kursöverskridande i och med att det väldigt ofta handlar om personliga reflektioner kring ett visst material.

Kamratrespons kan också göras kursöverskridande i vissa fall, men är innehållet hårt styrt mot en viss nivå är det bättre att undvika kursblandning.

I samtal strävar jag efter ett majeutisk förhållningssätt.

 

Pedagogisk tanke / Riktad undervisning

Genom att "hitta" kunskapsnivå kan jag föreslå fakta och övningar så att eleven lättare kan klara en kurs delmoment samt nå önskad kunskapsnivå.

Riktad undervisning kan också innebära att medvetandegöra elevens möjligheter att nå ett högre betyg och hänvisa till fakta och övningar som hjälper eleven att prestera högre.

Riktad undervisning handlar i stort om att hjälpa eleven med "rätt" material.

 

 

Pedagogisk tanke / Handledning

På vuxenutbildningen försöker jag etablera handledningstider i början, i mitten och i slutet av kursen.

Läs mer här.

 

Pedagogisk tanke / Mejlkontakt

Ett genomgående tema är kommunikation vilket innebär att lärare och elev har en kontinuerlig dialog i anknytning till lärandet. Detta sker bäst via mejl därför vill jag att mina elever har en mejladress som de går in på minst en gång i veckan (helst oftare). För att det ska uppstå en givande kontakt måste också eleven "lära sig" använda mejlen som verktyg i sitt lärande.

 

Pedagogisk tanke / Elevcoaching

Elevcoaching (läs mer om coaching) innebär att varje elev får till uppdrag att informera kommande elev om skolan, lärandeplattform, kursupplägg, kursinnehåll, moment; framför allt introducera den nya eleven så att denne kommer igång och känner sig omhändertagen.

Jag tror starkt på gruppdynamik, en dynamik som gynnar inlärning och framför allt motivation som är en tung faktor i lärandeprocessen. Genom att den nya eleven introduceras/välkomnas så känner sig den nya eleven omhändertagen och kan släppa en del oro och rädsla och istället fokusera på den egna lärandeprocessen.

 

För att underlätta coaching tänkte jag presentera en mall som man kan följa:

    1. "Lära-känna-varandra-samtal".
    2. Byta kontaktinformation (mejladress).
    3. Gå igenom praktisk information som gäller på skolan.
    4. Informera om vilken lärplattform som gäller och hur den fungerar.
    5. Visa hur man hittar kursupplägg och kursinnehåll.
    6. Exemplifiera momentupplägg genom att gå igenom föregående moment.

 

Pedagogisk tanke / Respons

När man arbetar med vuxna finns det stora vinter med att använda eleverna i undervisningen. Klicka här för att läsa mer om elevrespons.

 

Pedagogisk tanke / Studiestuga

På högskola finns det lässalar där man kunde läsa ostört - denna form av studier kan med fördel användas inom Komvux då många kanske har svårt att arbeta hemma. Vi ska erbjuda "lässalar", men jag vill hjälpa eleverna mer genom att ha tillgängliga lärare. Jag tror inte att man som lärare behöver ha kunskaper i alla ämnen för att hjälpa eleverna - det viktiga är att man som lärare kan "leda" eleven rätt i sina studier.

 

Pedagogisk tanke / Självständigt arbete

Vuxenstudier handlar om komprimerade kurser, lite fysikt undervisning och hård studiedisciplin vilket innebär att större delen av lärandet sker utanför lektionstid. Eleverna måste därför "läras" att studera självständigt och inledningen av en kurs måste innehålla råd och tips om hur eleven ska klara detta på egen hand (med viss handledningen under kursens gång förstås).

"Checkpoints" som jag bakar in i den regelbundnad handledningen är ett sätt att knyta an lärandet till eleven och uppmärksamma och påvisa den progression som måste ske för att han/hon ska klara kursen.

 

 

Pedagogisk tanke / Sajtupplägg

Klicka här.

 

 

Pedagogisk tanke / Inlämning

Klicka här.

 

Pedagogisk tanke / "Mentorskap"

I och med det låga elevantalet man har i sina kurser så har man ansvar för sin grupp och det ämne man undervisar i. det övergripande ansvaret för elevens studier bär hon själv, men jag anser att sk checkpoints kan likställas med mentorssamtal, men med fokus på lärandet inom din kurs - på så vis kan en och samma eleve ha flera "mentorer" i och med att den "bakas" in i undervisningen. Mentorskap kan därför likställas med vägledning inom det egna ämnet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)