www.larare.at

Flexibelt lärande

Innehållsförteckning -

Ett flexibelt lärande handlar om att lägga upp ett lärandekoncept och erbjuda möjligheter att studera på ett annat sätt än inom den vanliga gymnasieskolan. Det flexibla lärande bygger inte på samma principer som traditionell undervisning, utan den utgår ifrån att eleven vill studera, kan studera och tar ansvar för sina studier. Forskning inom motivation visar på att studiemotiverade elever har både lättare att ta till sig instruktioner och leverera korrekta och kvalitativa inlämningar.

Konceptet bör bygga på rigida ramar och ett inrutat upplägg med fast innehåll och förbestämda möten. Lärandet utgår ifrån blended learning (BL) och flipped classroom (FC) vilket innebär att undervisningen sker både på plats och hemifrån (BL) och att eleven måste läsa på inför varje möte (FC).

Inom det flexibla lärande tillämpas formativ bedömning (FB) - antingen skriftligt eller muntligt och som leder till att eleven bearbetar sina inlämningar i flera steg. För att detta ska ske så smidigt som möjligt måste inlämningar hålla dead line så att eleven kan gå vidare i sin kurs. Om eleven är väl förberedd inför kommande moment så förkortas startsträckan och accelerationen blir optimal och eleven kommer i rätt hastighet snabbt och kan därefter avverka de mil som krävs för att komma i mål.

Med flexibilitet kommer ett visst ansvar. För att det ska vara möjligt ställs därför vissa krav på eleven:

  • Eleven måste lära sig förstå lärandekonceptet (flexibelt lärande) och bli väl förtrogen med upplägg och rutiner.
  • Eleven måste sätta sig in i kursinnehåll samt vilka styrdokument (centralt innehåll och kunskapskrav) som präglar kursinnehållet.
  • Eleven måste ha en kontinuerlig kontakt med läraren; vilket upprätthålls lättast via mejlkontakt.
  • Eleven behöver bestämma fasta möten i samråd med lärare och måste i god tid meddela om denne inte kan närvara på ett möte.
  • Eleven själv måste ta ansvar för sin skolgång; att ha koll på schema, lektionsinnehåll och vara förberedd inför varje möte (FC)
  • Eleven måste se till att gå på alla obligatoriska möten som både sker på skolan och i hemmet (BL).
  • Eleven måste inför varje moment gå igenom körschemat för momentet.
  • Eleven måste bearbeta inlämningar noggrant innan de lämnas in – detta för att effektivisera den formativa bedömningen.
  • Eleven måste så fort som möjligt åtgärda brister i inlämning som framkommit efter formativ bedömning.

I och med att det ställs höga krav på eleven måste eleven också ställa höga krav på lärandet - är det något som inte fungerar eller om det är något som brister i upplägget måste eleven själv anmäla detta till berörd lärare.

I gymnasiet idag undervisar läraren grupper - i morgondagens skola ska läraren undervisa individen: eleven. Det står redan idag i vår arbetsbeskrivning att vi ska se till varje elevs behov och lägga rätt undervisningsnivå för varje enskild elev. I och med att lärare idag undervisar grupper blir detta en svår ekvation. Det är med andra ord mycket lätt för eleven i dagens gymnasieskola att hamna mellan stolarna och för att undvika orättvisa och hjälpa ALLA bör vi arbeta mer elevcentrerat - inte mot grupp.

Ännu ett skäl till att dagens skola inte lyckas med att se varje elev är att eleverna själva inte håller koll på sina studier utan läraren måste "curla" alltför mycket. Denna curlingtid skulle kunna användas mycket mer effektivt i själva lärandet om eleven tog på sig mer ansvar. Detta ansvar medför positiva effekter genom att eleven får mer kontroll över sina studier, samt större möjligheter att utöva sin rätt till elevdemokrati. Är du insatt i dina studier kan du påverka dem och framför allt förbättra upplägg och innehåll.

På nätet har en ny lärandekultur uppstått och det vore ett stort misstag om vi inte hakar på denna trend där individer hjälper varandra (utan egennytta eller ekonomisk vinning) och om vi får eleverna att "hjälpa" oss blir skolan mycket bättre. Det är alltså inte bara skolledning och lärare som ska driva skolan utan det är också eleverna.

Ännu en vinst med att fördela ansvaret är att relationen mellan lärare och elev/elever blir mer horisontell; på så vis undviker man problematiken kring auktoritet. Här skulle man kunna diskutera lärarens roll som bör präglas av mentorskap, vägledning, lärande och vidare "kunskapande" (kunskapsproduktion), inte auktoritärt ledarskap.

Man kan fråga sig om eleverna är brukare eller kunder; båda termerna indikerar avstånd, envägskommunikation och avsaknad interaktivitet. Och vi måste skapa en skola som bygger på närhet, engagemang, "flervägskommunikation" och interaktivitet - därför ska eleverna vara våra "medarbetare". Ambitionen är alltså att eleverna ska vara mer delaktiga.

Läs mer om: Blended learning , Flipped classroom , Formativ bedömning

 

Flexibelt lärande / Tydlighet, tydlighet och åter tydlighet
 

När en elev börjar en kurs ska denne informeras om alla moment som finns med i kursen, denne ska också få tillgång till allt material till momenten innan man börjar arbeta med det. Här följer ett exempel på momentinnehåll för kursen Svenska 2

  1. Intro = M(i)
  2. Inledande skrivuppgift = M(is)
  3. Tala M(t)
  4. Läsförståelse = M(lf)
  5. Språksociologi = M(ss)
  6. Språk & litteratur = M(sl)
  7. Språkförhållanden i Norden = M(sn)
  8. Avslutande skrivuppgift = M(as)

Vad gäller innehållet i svenskkurserna så är innehållet nästintill densamma vilket innebär att momentupplägget kan se liknande ut i Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3, men med en tydlig progressiv plan som visar på utveckling; t.ex. inom moment Tala finns en argumenterande skrivdel där Svenska 1 eleven examinerar genom att skriva en insändare, Svenska 2 eleven genom att skriva ett inlägg och Svenska 3 eleven genom att skriva en längre debattartikel.

Det vanligaste felet gymnasielever gör idag är att de inte förstått vad de ska göra, hur de ska göra det, varför de ska göra det och vad det ska leda till - därför ska sådan information finnas med i instruktionerna. För att råda bot på denna osäkerhet som påverkar motivationen negativt ska varje moment inledas med allmän information om momentet och eventuellt vad kunskapen kan vara bra för och vad det kan leda till. Så här kan det exempelvis se ut i inledningen av moment: Antiken:

Fråga:

Varför ska jag arbeta med den litterära epoken Antiken?

Svar:

  • Antiken är grunden till vårt västerländska sätt att leva.
  • Antiken räknas till vårt kulturarv, vilket måste föras vidare till nästkommande generationer.
  • Kulturhistorisk medvetenhet bidrar till ett rikare och vidare tankeliv.
  • Kännedom om de klassiska berättelserna ger djupare förståelse av människan.

Därefter kan man lägga upp ett grovt körschema:

  1. Läs igenom examinationsuppgiften; Vad ska göras? Hur ska det göras?
  2. Se vilket centralt innehåll och vilka kunskapskrav examinationen prövar. Fundera över: Vilket centralt innehåll behöver jag arbeta med?
  3. Vilka är kunskapskraven? Och hur kan jag få in det i min examinationsuppgift?
  4. Läs in fakta och gör övningarna
  5. Rådgör med läraren innan examination
  6. Fullfölj examinationen

Märk väl att jag inleder med att presentera examinationsuppgiften (avslutande uppgift inom momentet) först och på så vis har eleven redan målet klart för sig så att hon kan jobba mer målinriktat. Därefter får man information som visar på vad som styrt valet av momentinnehåll (styrdokumenten) och vad läraren kommer att testa och mäta eleven på. Efter redogörelse över innehåll, skälet till innehållet och önskat resultat (i form av examinationsuppgift) börjar man jobba med fakta (råmaterialet till kunskap) och tillämpa nyförvärvad kunskap i form av övningar (antingen individuellt eller i grupp). Jag rekommenderar alltid att arbeta i grupp - ensam är allt annat än stark!

När man är insatt i vad man ska göra, varför man ska göra det och vad det ska leda till börjar man arbeta med examinationsuppgiften som man indirekt arbetat med redan i övningarna i och med att eleven redan känner till vad som avkrävs henne i slutet av momentet. För att säkerställa att resultatet blir så bra som möjligt behöver eleven och läraren diskutera upplägg och genomförande av examinationsuppgift - vilket är ett sätt för eleven och läraren att försäkra sig om att eleven förstått vad denne ska göra. Detta kan med fördel ske via mejl och vara del i de rutiner som ska prägla arbetet med ett moment. Desto fler rutiner kring arbetet med ett momentet frigör tid för att förbättra inlämningars kvalitet och därigenom höjs elevens kunskapande desto längre in i kursen denne kommer. Eleven blir mer självständig i sitt lärande och framför allt förstår sitt lärande.


Flexibelt lärande / Nätbaserat lärande
 

Det nätbaserade lärande underlättar informationsförmedling och möjliggör ett effektivt lärande genom att eleven lätt kan ta till sig av information samt förmedla information. Nätbaserat lärande är nästa generations lärande (NGL). Vad gäller kanaler har diskussionen kring valet av lärplattform överskuggat det som faktiskt är väsentligt i lärandesammanhang: att hitta kanaler som är anpassade utefter pedagogisk ambition och innehåll. Det är alltså inte tekniken som ska styra pedagogiken! Det är pedagogiken som ska styra valet av tekniska hjälpmedel och idag finns en uppsjö av program och applikationer och det vore en regressiv handling att knyta sig till enbart ett system: en lärplattform. En progressiv skola måste ha utrymme och undvika begränsningar.

Läs mer om: NGL ,

Vill man använda en gemensam plattform för att tydliggöra avsändaren och förenkla hanteringen av material måste plattformen vara lättillgänglig, lätt att manövrera, öppet för alla andra tekniska hjälpmedel man vill använda sig av i sin undervisning och framförallt ha ett användarvänligt gränssnitt. Det är också en fördel om lärplattformen kan anpassas efter verksamheten i efterhand och på så vis anpassas till organisation, pedagogik, lärande, lärare och elevers behov. Detta var utgångspunkt för: www.gyvux.se och också grundförutsättning i min undervisning över lag.



Flexibelt lärande / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)