www.larare.at

Språkhistoria

Vad är språkhistoria? Språk är inte en statisk företeelse, utan förändras hela tiden. Språkhistoria är studiet av hur språket har förändrats över tid. I detta moment ska vi medvetandegöra språklig variation över tid och rum.

"Mitt språks gränser är mitt universums gränser."
– Ludwig Wittgenstein

Varför språkhistoria? Vad är det bra för? Om du inte ska bli språkforskare kan språkhistoria vara nyttigt just för att förstå att språket hela tiden ändras; det är ett tecken på att språket lever och används! Om du får möjlighet att se hur folk skrev för några hundra år sedan kanske du också börjar uppskatta alla stränga skrivregler som finns i svenska språket idag. Dessutom upptäcker en del vilken nyansrikedom och variation som finns i svenska språket. (Källa )

"Den som inte känner något främmande språk, vet inget om sitt eget."
– Johann Wolfgang von Goethe

Känner du till devisen (kända mottot): "to know your history makes it easier to predict the future". Samma gäller här - att känna till sitt språks historia underlättar vidare användningen av det.

 

Språkhistoria / Babels torn
  

Språkhistoria som vetenskap växte fram på allvar under 1800-talet. Den tidigare uppfattningen i Västerlandet var präglad av Bibelns berättelse om Babels torn. Enligt denna myt talade människorna en gång i tiden samma språk. Det gjorde att de kunde samarbeta med varandra, och de började därför bygga ett enormt torn i staden Babel. Gud blev arg på att människorna försökte bygga ett torn som nådde ända till himlen, och straffade dem genom att förändra språket så att människorna inte förstod varandra. Då kunde de inte samarbeta längre, och tornet blev aldrig färdigbyggt.

Källa

 

Språkhistoria / Sverige
  

Länge fanns inga utskrivna regler eller normer för hur vi skulle skriva inom det svenska språket. Det skrevs efter tycke och smak och inte förrän på 1800-talet ville man skapa ordning i skriftspråket och införa en mer konsekvent stavning. Detta gjordes av den Svenska Akademien.

Det har hänt mycket i svenskan under historiens lopp. Det kan man se om man jämför en runinskrift med en nutida text.

Från början (före år 1000) var svenskan en av många dialekter i urnordiskan. Det talades alltså ett gemensamt språk i Norden - det fanns bara geografiska variationer av samma språk: alltså dialekter. Ur urnordiskan bildades runsvenskan och ur den runskriften som i sin tur var påverkad av det latinska alfabetet. Språket hade få låneord fram till fornsvenskans inträde kring 1200-1300. Tidigare hade skriften i huvudsak används i runstenarnas inskriptioner, men nu börjar man skriva på pergament och en tidig variant av papper.

I mitten av 1500 sker genombrottet för den skrivna texten i bokform (codex) då Gustav Vasa ser till att Bibeln nyöversätts och sammanställs 1541. Gustav Vasas bibel byggde i första hand på Martin Luthers tyska bibelöversättning från 1534. Med hjälp av boktryckarkonsten (uppfunnen av Gutenberg) får Bibeln en enorm spridning. Gustav Vasa var inte speciellt religiös av sig - han var främst strateg och härskare och detta var ett sätt att knyta till sig den rika kyrkan och ena Sverige under en kung.

Sammanfattningsvis: med vikingatidens början (omkring 800) kan man urskilja svenska som eget språk. Den första perioden (omkring 800–1225) kallas den runsvenska tiden, eftersom inskrifter med runor är de egentliga skriftliga källorna då. Så följer klassisk fornsvenska (cirka 1225–1375), yngre fornsvenska (cirka 1375–1526), äldre nysvenska (1526–1732) och yngre nysvenska (1732–).

Mer om Fornsvenska - klicka här .

Mer om Nysvenska - klicka här .

Mer om Nusvenska - klicka här .

 

Språkhistoria / Skrift
  

Runsvenska är en utveckling, utifrån ett språkligt perspektiv, från urnordiskan. Runalfabetet däremot är, utifrån ett typografiskt perspektiv, påverkad av det latinska alfabetet. Det latinska alfabetets inflytande kan förklaras med Sveriges kristnande kring 1000, mycket för att kyrkans språk var latin. Men med landskapslagarna och framför allt Gustav Vasas Bibel 1541 tar språket en annan väg - närmare det talade språket. Onödig, men kul trivia är att nu införs bokstäverna ä och ö. Läs mer om runor här .

Exakt var ett regelrätt alfabet utvecklades är svårt att säga, men utvecklingen har gått från bildskrift till ljudskrift. Det alfabet som vi använder idag är fonetiskt närmare det grekiska alfabetet - alltså uttalet är liknande, medan bokstävernas utseende är mer likt det latinska. Det grekiska alfabetet är en utveckling av det feniciska; den stora nyheten var att grekerna la till konsonanter. Det grekiska alfabetet kom sedan att spridas till etruskerna, som spred det vidare till romarna som skapade det moderna Latinska alfabetet.

1732 kan man tala om en ny språkvariant: yngre nysvenska. En tydlig markör för denna språk- och skrivvariant är att skriftspråket närmar sig talspråket. En viktig milstolpe i sammanhanget är den första svenska tidskriften: Then Swänska Argus som skrivs i en mer "vardaglig" stil. Tidningen blir en succé fastän språkpoliserna var milt sagt upprörda över redaktör Olof von Dalins tidning. I och med att tidningen hade en engelska förlagor som The Tatler och The Spectator kommer de första engelska låneorden. Här börjar, till de språkkonservativas förskräckelse, svengelskans (Word-format) och anglisismernas erövringståg.

Vad gäller material som man skrivit på har det skiftat genom historien. Vanligt var att rista i i trä, ben eller sten, också skriva på pergament: är djurhudar från kalv, får eller get som har behandlats på ett särskild sätt så att det går att använda de som skrivpapper.

 

Språkhistoria / Låneord
  

Med kristendomen (900-talet) kom ord från latin som mässa och kloster och grekiska som kyrka och biskop.

Under hela medeltiden (1000–1500) var påverkan från tyskan stor, framför allt på ordförrådet (arbete, betala, bliva, möjlig) men även på syntaxen. Tyska var en viktig långivare ända in på 1900-talet.

Tyska lånord

Tyskan har påverkat det svenska språket i mycket hög grad. På 1300-talet bildades Hansaförbundet, och tyska köpmän och hantverkare kom till Sverige. Dessa kom att få ett enormt inflytande över handel och ekonomi.

Mängder av nya ord, som har med handel, hantverk och stadsliv att göra, införlivades med svenskan, men tyskan kom också att förändra ordbildnings- och böjningssystemet. Reformationen under 1500-talet och 30-åriga kriget på 1600-talet förde också med sig en rad tyska termer. Här följer några ord som har tyskt ursprung: förordna, handla, jungfru, mynt, omständighet, anhörig, befäl, belopp, bödel och förhöra.

Källa

Under 1600-talet och speciellt under 1700-talet fick tyska konkurrens som långivare av franska (dressera, enorm, mamma, vag). Latin ersattes som religiöst språk av svenska vid reformationen (1524), som diplomatiskt språk av franska och som lärdomsspråk av svenska på 1700-talet.

Efter andra världskriget dominerar engelskan med många lånord (container, eskalera, television, tuff, webb) men också genom att det används i stället för svenska på många områden, som naturvetenskap, reklam och koncernspråk.

Formulär: Lånord.

 

Språkhistoria / Språkförnyare
  

Språkförnyaren August Strindberg fortsätter på samma linje som Dalin inlett. I slutet av 1800-talet görs språket mer "tillgängligt" - alltså språkkonstruktion, ordval och stil närmar sig ännu mer det talade språket. Strindberg sätter sin personliga prägel på texten, han kryddar sin text med inslag av stor kreativitet och formuleringsglädje starkt präglad av en språklig experimentlusta. Detta är ett led mot ett mer "användarvänligt" och "praktiskt" skriftspråk. Funktion & mening är vägledande, men nu sker en förskjutning från att fokus, hos Vasa, varit inriktat på makt och politik till att, hos Strindberg, vara riktat mot en "estetisering" av språket. Då var språkförnyelsen en del i en strategisk plan, nu är språket mening & funktion riktat mot det litterära. Skön litteratur skulle skrivas med skön stil och Strindberg slår här in en dörr som fortfarande står öppen.

 

Språkhistoria / De senaste hundra åren
  

De senaste hundra åren har svenskan genomgått stora förändringar:

    1. Språket har "putsats" så att uttal och stavning ligger närmare varandra
    2. Ett riksspråk har utkristalliserats (alltså det "gemensamma" språket har fått större betydelse och spridning. De flesta talar en svenska som ligger ganska nära riksspråket
    3. Rakare och enklare skriftspråk
    4. Många fler låneord (speciellt från engelskan)
    5. Enklare stavning (stora förändringar skedde på 1900-talet - mycket tack vare författarna, speciellt Strindberg
    6. Skriftspråket anpassar sig till talspråket
    7. Förenklad verbböjning; t.ex. "de äro" blev "de är" och "vi skola" blev "vi ska"
    8. "Chattspråket" som ligger någonstans emellan talspråk och skriftspråk

 

Språkhistoria / Nyckelord
  

  1. Alfabetet
  2. Bibeln
  3. Folkskola
  4. Futhark
  5. Förändringar i stavning genom tid
  6. Gallehushornet
  7. Kanslisvenska
  8. Lagtexter
  9. Landskapslagar
  1. Låneord i svenskan genom tid
  2. Pergament
  3. Perioder inom spåkhistoria
  4. Qwerty
  5. Runskrift
  6. Runsten
  7. Svenska språkets framtid
  8. Then swänska Argus

 

     

Språkhistoria / Faktaunderlag
  

Obligatoriskt

Uppgift: Ta en titt på språkträdet (bild) och lär dig språkgrupperna.

Läs in dig på fakta: "sprakhistoria_fakta" (läraren tillhandahåller dokumentet) och diskutera innehåll i smågrupper eller gemensamt.

"sprak_sprakhistoria_kort.PDF" (läraren tillhandahåller dokumentet)

Extra

Läs in dig på mer fakta: Läs "sprakhistoria_spraket_a_plus_b" (läraren tillhandahåller dokumentet) och utgå från information om understrykningar och marginalanteckningar på följande sajt . Se "sprakhistoria_understrykn-20131118102406" (läraren tillhandahåller dokumentet) .

Lagspråk & kanslisvenska

 

Språkhistoria / Lyssna
  

Lyssna till en föreläsning om språkhistoria (HT13): del 1 och del 2.

 

Språkhistoria / Elevarbeten
  

En snabb sammanfattning av Sveriges språkhistoria (YouTube)

 

Språkhistoria / Uttal
  

Diftonger försvann i runsvensk tid: stain blev till sten. En förskjutning i vokalsystemet skedde i fornsvenskan: [a] kom att uttalas [o], som i skrift skrivs å; det som tidigare uttalades som [o] kom att uttalas [u], som i skrift skrivs o; och denna förskjutning gjorde att vi fick ett nytt ljud, som i skrift skrivs u, men som i uttalet ligger mellan [u] och [y]. Ett sje-ljud (ungefär som i engelska she) och ett tje-ljud (ungefär som i tyska dich) utvecklades under äldre nysvensk tid: ske [ske:] kom att uttalas [şe:], kök [kö:k] kom att uttalas [[ö:k]. Och [g] blev till [j] så att giva [gi:va] kom att uttalas [ji:va].

Skrift

Runskriften ersätts av latinsk skrift under klassisk fornsvensk tid; bokstäverna æ och ø ersätts av ä och av ö under yngre fornsvensk tid; bokstaven å införs i äldre nysvensk tid. De enda systematiska stavningsreformer vi haft medförde bland annat ändringar av främmande ord: lieutenant > löjtnant (1801) och haf > hav, hvad > vad, godt > gott (1906).
Böjning

Böjningssystemet har förenklats sedan fornsvenskan. Det gamla kasussystemet upphörde: nominativ fisker, genitiv fisks, dativ fiski, ackusativ fisk > grundform fisk, genitiv fisks. Den särskilda pluralformen av verb försvann redan tidigt i tal men först under 1900-talet i skrift och ersattes av singularformen: vi sitta > vi sitter, vi sutto > vi satt.

Källa

 

Språkhistoria / Viktiga händelser
  

Kristnandet på 900-talet innebar kontakt med den europeiska kulturen. De medeltida landskapslagarna gav embryot till ett lagspråk. Den första bibelöversättningen (1526) satte punkt för latin som religiöst språk. Tidskriften Argus 1732–1734 betydde mycket för att skapa en ledig prosastil. Svea rikes lag 1734 blev stilledande för juridiskt språk.

Svenska Akademien inrättades 1786 med uppdraget att verka både för litteraturen och språket. Viktiga publikationer därifrån är Leopolds avhandling om svensk rättstavning 1801, Svenska Akademiens ordlista, första upplagan 1874 (trettonde upplagan 2006), Svenska Akademiens ordbok, första häftet 1893.

En rättskrivningsreform genomfördes 1907: ”hvad” blev ”vad”, ”hvete” ändrades till ”vete” och ”godt” blev ”gott”. Det kunde t.ex. låta så här: ”hvarför ska det ändras på allt – alla är så beqväma idag!”

Handboken Riktig svenska utkom med första upplagan 1939.

Terminologiorganisationen TNC (Tekniska nomenklaturcentralen) inrättades 1941 med stor utgivning av termlistor och bistånd vid terminologiarbete. År 1944 inrättades Nämnden för svensk språkvård (senare Svenska språknämnden 1974, som blev Språkrådet 2007), som bedriver språklig rådgivning och ger ut skrifter. Viktiga publikationer därifrån är Skrivregler, senaste upplagan 2008, Språkriktighetsboken 2005, Handbok i svenska som andraspråk 2008.

Nyhetsbyrån TT upphörde med plurala verbformer 1945, vilket blev nådastöten för dessa former. PM i lagar och andra författningar utgavs 1967. Den kan ses som den första handledningen i begripligt myndighetsspråk. Språkkonsultutbildningen vid Stockholms universitet startar 1978.

Riksdagen antog en språkpolitik 2005. Ett förslag till språklag framlades 2008 och i juli 2009 fick Sverige en språklag som bland annat innebär att svenska språket har officiell status.

Källa

 

Språkhistoria / Världens språk
  

Många av världens språk talas bara av några tusen människor, medan andra språk talas av miljoner världen över – i många fall i ett antal länder utöver det land från vilket det ursprungligen kommer. Här är en lista över världens 11 mest talade språk, och i hur många länder språket i fråga är det officiella språket.


1. Mandarin (kinesiska)

Talas av: 937 miljoner människor.
Officiellt språk i 5 länder.

2. Spanska

Talas av 332 miljoner människor.
Officiellt språk i 20 länder.

3. Engelska

Talas av 322–372 miljoner människor.
Officiellt språk i 115 länder.

4. Bengali

Talas av 189 miljoner människor.
Officiellt språk i 1 land.

5. Urdu

Talas av 182 miljoner människor.
Officiellt språk i 2 länder.

6. Arabiska

Talas av 175 miljoner människor.
Officiellt språk i 24 länder.

7. Portugisiska

Talas av 170 miljoner människor.
Officiellt språk i 5 länder.

8. Ryska

Talas av 170 miljoner människor.
Officiellt språk i 16 länder.

9. Japanska

Talas av 125 miljoner människor.
Officiellt språk i 1 land.

10. Tyska

Talas av 98 miljoner människor.
Officiellt språk i 9 länder.

11. Franska

Talas av 80 miljoner människor.
Officiellt språk i 35 länder.

Källor: Nationalencyklopædien ( FN:s hemsida) - av Lars Thomas, 02.09.2010

Engelska är i dag det språk som används mest i internationella sammanhang och är därmed världens ledande språk. Att engelskan är mest utbredd beror framför allt på att England tidigare var världens ledande kolonialmakt.

Svenska språket kommer inte förrän på 90 plats.

Övning:

1. Skriv ett kortare arbete om ett eller flera språk

2. Varför tror du att spanska talas av så många?

3. Är engelskan och mandarin språkkonkurrenter?

 

Språkhistoria / Gustav Vasas Bibel
  

Bibeltextjämförelse (Matteus 5:38-42) mellan Gustav Vasas Bibel och Bibel 2000

Gustav Vasas Bibel, 1541:

"J haffuen hördt, at thet är sagdt, Ögha för ögha, Tand för tand. Men iagh sägher idher, at j skolen icke stå thet onda emoot, Vthan är thet så, at någhor slåår tigh widh thet höghra kindbenet, så wendt honom ock thet andta til. Och om någhor wil gå til retta medh tigh, och tagha tin kiortel jfrå tigh, lät honom ock haffua kåpona medh. Och om någhor nödhgar tigh ena milo, så gack twå medh honom. Giff honom som aff tigh bedhes, och wendt tigh icke jfrå honom, som någhot wil läna aff tigh."

Bibel 2000:

"Ni har hört att det är sagt: Öga för öga och tand för tand. Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom. Om någon vill processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också. Om någon vill tvinga dig att följa med en mil i hans tjänst, så gå då två mil med honom. Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig."

Källa

 

Språkhistoria / Then Swänska Argus
  

Then Swänska Argus N:o III (1732)

I tredje numret av Then Swänska Argus vänder sig författaren direkt till sina kvinnliga läsare. Han tänker inte smickra dem, utan uppriktigt kritisera deras svaga sidor. Han tror inte att kvinnorna kommer att ta illa upp, eftersom de själva är rättframma. Tillsammans kan Argus och kvinnorna sedan ta itu med karlarna:

Ur Tahl til Fruentimret,
angående Könets goda Ryckte

"God dag, Swenska Fruentimmer! Det war länge sedan man gaf Eder från trycket en så förtrogen helsning. Wåra Lärda synas oförsiktiga i det de antingen skrifwa det I icke förstån, eller ock gå Ehr aldeles förbij, liksom den Satzen intet woro sann, at den som står wäl hos Ehr, kan uträtta hwad han wil. Edert Kön tyckes undertiden styra och beherska hela jordklotet och Eder Gunst är mångens lycka, antingen han är lyckan wärd eller intet; Derföre är jag nu så slug, at til Ehr ställes ett af mina första ark. Den ähran tilkommer ock wärkeligen ett så ädelt kön at få första Visiten, och jag hoppas at I tagen mig wäl emot. Dock at I icke mågen förakta min stora ödmjukhet, så will jag säija Ehr, at jag icke kommer til Ehr, som en smickrande Cavalier, hwilken ärnar med falsk ödmjukhet, söta ordalag och liufligt flaterie winna Eder wänskap. Sådant a la mode-kram ware långt ifrån Argus! Ney, jag kommer som en förtrolig och upriktig rådgifware, at wisa Eder dygde-wägen och lära Eder wackra, ärbara samt Edert wäna släkte anständiga seder. Än säger jag mer, ty jag kan icke inbilla mig at I blifwen misslynte öfwer en wälmenande Karl:Jag kommer til Ehr, som en alfwarsam Praeceptor, hwilken täncker icke på Graeska med högtrafwande obegripeligheter, utan på ren Swänska med enfaldiga läxor förehålla Eder Edra fehl, odygder och oanständiga upförande, om sådant skulle märkas, och ingen ting för liufliga ögne-kast skull sticka under stolen. I kunnen icke illa uptaga, om jag säijer alt det jag wet och afbördar alt det mig på hiertat ligger, ty då är jag Eder lik. I hafwen ont före at twinga Eder, så har jag. När I sen gubbar fählas galne som ynglingar, så blifven I harmsne, det blir ock jag. När I sen poikar löpa med skiägg, så len I, det giör och jag. När j sen katten predika om samvete för råttorne, så bringens I både till harm och löje, det giör ock jag- Tro mig, wij lära wäl förlikas, och om I giören ett med mig, så skola Manfolkens laster bo trångt..."

Källa

 

Språkhistoria / Röda rummet
  

Textexempel ur inledningen till Strindbergs Röda rummet

"Men solen stod över Liljeholmen och sköt hela kvastar av strålar mot öster; de gingo genom rökarne från Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden, klättrade upp till korset på Riddarholmskyrkan, kastade sig över till Tyskans branta tak, lekte med vimplarne på Skeppsbrobåtarne, illuminerade i fönstren på Stora Sjötullen, eklärerade Lidingöskogarne och tonade bort i ett rosenfärgat moln, långt, långt ut i fjärran, där havet ligger. Och därifrån kom vinden, och han gjorde samma färd tillbaka, genom Vaxholm, förbi fästningen, förbi Sjötulln, utmed Siklaön, gick in bakom Hästholmen och tittade på sommarnöjena; ut igen, fortsatte och kom in i Danviken, blev skrämd och rusade av utmed södra stranden, kände lukten av kol, tjära och tran, törnade mot Stadsgården, for uppför Mosebacke, in i trädgården och slog emot en vägg."

Källa


Språkhistoria / Anglicismer
  

- En anglicism är ett inlånat ord eller uttryck som lånats in från engelskan med egenskaper som är främmande för det språk det lånats in till. Termen används både om sådana ord som blivit allmänt accepterade i det översatta språket och (ofta nedsättande) om direktöversättningar och spontanöverförda ord och uttryck, särskilt i de fall då det överförda ordet inte passar in i det normala språkmönstret i det språk som det har överförts till och det kanske redan finns ett etablerat inhemskt uttryck med samma betydelse på det språket.

Anglicismer är särskilt vanliga inom relativt nya språkdomäner där inlån från engelska är vanliga, till exempel datorteknik och internet, där anglicismer som "starta upp" och "logga in" förekommer relativt frekvent.

Källa

Läs mer om Anglicismer .

 

Språkhistoria / Trivia
 

- Trivia är kuriosaartad kunskap om något ämne. Trivia (från latinets "trivial", tre vägar, d.v.s. tillgänglig för alla) är egentligen motsatsen till allmänbildning. Det brukar röra sig om relativt okända men enkla fakta om en företeelse.

Källa

 

Språkhistoria / Gruppövningar
  

Övning 1: Jämför olika bibelöversättningar.

Övning 2: jämför (se likheter och skillnader) hos språkperioderna: Fornsvenska, Nysvenska och Nusvenska

Övning 3: Läs textexempel ur Then Swänska Argus och diskutera innehållet.

Övning 4: Ta reda på vad svengelska är och kom på flera svengelska ord.

Övning 5: Språkförnyaren Strindberg:Läs ett textexempel av August Strindberg och fundera över varför Strindberg kallas för språkförnyare.

Övning 5b: Diskutera Strindbergs och denna allmänna uppfattningen av vad estetik är; arbeta med estetikbegreppet.

Övning 6: Ta en titt på språkträdet och lär dig språkgrupperna.

Övning 7: läs s.84-s.91 i Ekengrens Svenska A & B språkbok och diskutera innehåll i smågrupper eller gemensamt.

Övning 8: Språkhistoriakompendium

 

Språkhistoria / Examinationsförslag
  

Kort genomgång om språkhistoria (allmän presentation av ämnet)

Arbete med prov 1 (kompendium) – grundläggande nivå. Kunskapsreproduktion. Material: penna.

Arbete med prov två – fördjupning. Analytisk och reflektiv nivå. Material: kompendium och tillgång till min webbsida.

Svenska 3: Prov med avslutande essäfråga

Provet i webbutförande (Google-formulär)

Komplettering för högre betyg:

Provet är på E-nivå och vill du få högre så vill jag att du besvarar följande frågor:

2) Vad är Gallehushornet? Vad är Gallehushornets betydelse för den språkhistoriska utveckling?

9) Vilken viktig bok blev färdig 1541? En nyöversättning gjordes 2000. Och varför tror du att denna publikation var så viktig? Varför översattes just Bibeln först och vad fick det för konsekvenser för språket?

5) Vad är pergament? Varför är skriften på pergament så betydelsefull utifrån ett språkhistoriskt perspektiv?

14) Skriv en kortare essay (ca 300 ord) om svenska språkets förändring under historia. Lägg tonvikten på stavning och låneord. Hur har språket blivit "lättare" än för 1000 år sedan?

Duggor

 

Språkhistoria / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)