www.larare.at

Anglicismer

När du ska ut och hitta information kanske du blir ombedd att "googla" efter något och då har du utsatts för något som kallas för: en anglicism. Detta innebär bruket av ett engelskt ord som används som ett svenskt.

Själv är jag förstås en förespråkare av nybildning av ord då man gör verk av substantiv (vanligare inom finskan): ordet "googla" är också ett substantiv som gjort om till ett verb. En innovativ (nytänkande) variant är verbet "att bibba" för att dricka ur lådvin ("Bag-In-Box", BIB). Det gör inget att det finns ett substativ "en bibba" som betyder något helt annat för detta uttryck har också en latinsk koppling vilket tilltalar mig: bibere är dricka på latin.

Att luta sig tillbaka och sippa på sitt te är också en anglicism. Använda svenskt ord istället: tog en liten klunk, läppjade eller smuttade.

Anglicismer är särskilt vanliga inom relativt nya språkdomäner där inlån från engelska är vanliga, till exempel datorteknik och internet, där anglicismer som "starta upp" och "logga in" förekommer relativt frekvent.

 

Anglicismer / Exempel
 

Ett direktöversatt engelskt idiomatiskt uttryck är en anglicism.

  1. "Att göra sig själv till en komplett idiot" är en direktöversättning av "made a complete fool of myself"
  2. "Bekvämlighetszon" är en direktöversättning av "comfort zone"
  3. "... på en dålig telefonlina..." är en direktöversättning av "telephone line"
  4. "regnfall" är en direktöversättning av "rainfall"; på svenska heter det: skyfall
  5. Matchens "utkomst" heter det inte och kommer från egelskans: "outcome" - det heter matchens (slut)resultat
  6. "fredfulla" - från engelskans: "peaceful"
  7. "...ökar chansen att få cancer..." - ökad risk att få cancer - "chance" utrycker sannolikhet
  8. "över tid" och "över tiden". Uttrycket "over time" antyder ofta någon slags medelvärdesbildning, vilket dock knappast "med tiden" betyder.
  9. Vanligt misstag: " ... att händelserna har tagit plats..." - skriv istället: " ... att händelserna ägt rum..." - påverkat av "take place"
  10. Inga frågor var för intima, pinsamma eller obetydliga för att outas i medierna. Behöver jag kommentera?
  11. "Jutbring är en riktigt lös kanon". Använd hellre: "oberäknelig" Wikipedia har som vanligt en informativ artikel om uttrycket "a loose cannon" .
  12. "Överkomma problem" är en direktöversättning av "overcome problems" - bättre med övervinna
  13. "...Ja, vi överhörde ert resonemang i dressinen..." är en direktöversättning av overheard - använd avlyssna istället
  14. "... inget ord har kommit från de tamilska tigrarna..." är en direktöversättning av: "there has been no word from the Tamil tigers..."
  15. "... Hennes texter är förvånansvärt lite daterade..." - Hoppsan, daterade - datumsatta? Nej, naturligtvis förlegade.
  16. "Husfruar och affärskvinnor." Från engelska och tyskan; på tyska heter det Hausfrau, men det kan väl knappast vara inspirationen! Det är troligen TV-serien "Desperate Housewives" som ligger bakom denna anglicism. Man undrar förstås om det finns en subtil skillnad mellan "husfru" och hemmafru"? Är det första finare än det andra?
  17. Här kommer en dold anglicism: "dödades" som synonym för "omkom". Jag känner mig ganska säker på att den ökade användningen av "dödades" i stället för "omkom" eller "förolyckades" beror på att man i media översätter från engelskan där "was killed" täcker både svenskans "dödades" (av någon) och "omkom" (i en olycka t.ex.).
  18. Ibland kan det bli lite obcent: "blanka skott" (putsade kulor?) - på svenska heter det förstås "lösa skott" och man ser framför sig den skottlossande personen polera upp sin kulor innan de avlossas.
  19. "Ska vi kalla det en dag?" från engelskans: "Shall we call it a day?"
  20. "...om vi bara tar till handling" från engelskans: "take action"


Anglicismer / "Försvenskning"
 

Allt fler engelska/amerikanska uttryck försvenskas:

  1. "HP-minsting kan bli en dödare"
  2. "Hörru mannen"
  3. Lite sämre men på mode: att göra skillnad - to make a difference"
  4. Bättre: "det var iskallt gjort" coolt!

 

Anglicismer / Språkliga problem
 

Språkliga problem mellan Svenskan och Engelskan:

Svenska---Engelska------Värde--Prefix
=====================================
Miljon----Million-------106----Mega
Miljard---Billion-------109----Giga
Biljon----Trillion------1012---Tera
Biljard---Quadrillion---1015---Peta
Triljon---Quintillion---1018---Exa

 

Anglicismer / Elevfrågor
 

Fråga 1

Utgör anglicismer ett hot för svenskan?

Svar 1

Alla språk influeras av engelskan, eftersom Internet är så dominerande i våra liv. Det är, tycker jag, en naturlig utveckling att språket påverkas av samhälleliga influenser. Men jag har också den åsikten att svenska som språk kanske devalveras (får ett lägre värde) och ett tydligt exempel på det är alla engelskspråkiga varumärken. Och t.ex. superhjältars namn; när jag var liten hette Batman Läderlappen, Spiderman Spindelmannen och Superman Stålmannen. Men tycker faktiskt idag att de engelska namnen låter häftigare.

Idag råder ett ointresse för att hitta försvenskade varianter och det är mer regel än undantag att man väljer engelskspråkiga namn framför svenska för att höja "häftighetsfaktorn". Och anglicismer strösslas friskt; t.ex. göra skillnad som ökar lavinartat. Måste erkänna att jag hade svårt för detta uttryck inledningsvis, men har faktiskt vant mig. Mycket för att det engelska uttrycket är så bra och framför allt användbart och en försvenskad variant är bättre än att plocka det engelska rakt av.

Sedan sker ju bruket av engelska uttryck på bekostnad av svenska och av ren lättja väljer många kanske ett engelsk uttryck istället för att rota rätt på ett likvärdigt svenskt.

Så för att besvara din fråga: jag tycker inte att anglicismer hotar språkbruket men det hotar däremot det svenska språket. Och då uppstår en högst relevant fråga; vad är viktigast språkbruk eller svenskan? Och det är ett annat kapitel.

Fråga 2

Dm:a är ett verb som tillkom till Sverige nyligen. Det betyder att man skickar ett meddelande till någon på sociala medier. Ordet är en anglicism och står för direct message. Vad har du för åsikt om detta?

Och anser du att det är mer eller mindre formellt av att använda sig av anglicismer, eller spelar det ingen roll?

Svar 2

Har allmänt svårt för förkortningar eftersom det oftast kräver att mottagaren också har kommit i kontakt med den. Själv hade jag ingen aning om vad DM står för och därför är den ett hinder i kommunikationen. Förkortningar som ASAP känns bara, rent känslomässigt, dryga; alltså stöddiga och därför väljer jag att inte använda förkortningar i talat språk.

Ungdomsspråk präglas en hel del av förkortningar och jag förstår att detta är ett sätt att effektivisera språket; en typ av språkekonomisk åtgärd och ungdomars språkliga uppgift är delvis att både motsätta sig gubbar som jag och förnya språket som måste hållas levande genom återkommande injektioner av nymodigheter.

Ungdomsspråket har lyckats med det; så de får gärna fortsätta, bara de inte använder förkortningar som del i ett maktspråk.

Och för att avsluta med din avslutning: bruket av anglicismer är informellt och bör inte användas i formella texter... ännu.

 

Anglicismer / Lärarhandledning
 

 

 

Anglicismer / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2014)