www.larare.at

"Studiesvårigheter"

Jag talar hellre om studiesvårigheter än om inlärningssvårigheter för i de flesta fall är det inte fysiska begränsningar som ger upphov till studiesvårigheter.Det handlar i grund och botten om ovana, okunskap eller otillräckliga förkunskaper i att tillägna sig en viss typ av information eller så har eleven ett ineffektivt sätt att bearbeta informationen.

Sedan kan jag kanske tycka att det egentligen inte är konstruktivt att diskutera "svårigheter" för då är risken stor att man hamnar i ett fixed mindset. Istället bör man tala om olika utvecklingsnivåer, därför satte jag Studiesvårigheter mellan citationstecken. Man skulle kunna översätta det till: "Inte tillräckliga förutsättningar för att klara just denna kunskapsnivå".

Källa

Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten (Jarnlo och Rådbrink 2015) ska lärare:

  • Aktivt jobba med "Nivågruppering"
  • anpassa "den ordinarie undervisningen för att stödja eleverna."
  • ta hänsyn "till elevernas olika förutsättningar och behov."
  • aldrig utforma undervisningen lika för alla.

Lärare ska följa detta körschema

1.Ledning och anpassningar

2.Extra anpassningar

3.Särskilt stöd

 

"Studiesvårigheter" / Lagen?
 

Vad säger Skollagen?

Syftet med utbildningen

1 kap. 4§ "I utbildningen ska hänsyn tas till elevers olika behov. Elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen."

3 kap. 3 § "Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling."

3 kap 5a§ Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen".

 

"Studiesvårigheter" / Åtgärder?
 

Hur framgångsrikt är det att kräva 100% närvaro, hur effektivt är det att kräva att eleven ska vara i skolan eller på lektionen fastän hen inte vill? Spelar det någon roll om eleven är på plats men inte är engagerad och inte gör något?

Hur effektivt är det att mer utförligt och noggrant gå igenom kursinnehåll och kunskapskrav för en elev under en sk utredning om eleven inte är motiverad eller har tillräckliga förutsättningar för att klara av kursinnehållet? Och hur kan eleven ta sig an detta om hen har bekymmer med grundläggande läsförståelse och skrivande? Kan vi avkräva något över huvud taget om eleven saknar motivation och/eller har stora brister i framför allt skriftlig men också muntlig språkanvändning. Och detta gäller långt ifrån enbart på utlandsfödda utan det vanligaste är att eleven bara har ett vardagsspråk i mötet med skolspråket; mötet kan faktiskt liknas med mötet med ett främmande språk.

Läs mer om: Närvaro - frånvaro , Läsförståelse , Skrivande ,

Motivation

Är det då framgångsrikt att "hota" elever med åtgärdsprogram eller indraget CSN? Hur bra är det med upprepade möten med elever som har bekymmer med studierna eller med motivation? Hur bra är det att alltid utgå ifrån problem - istället kanske vi måste utgå ifrån vad eleven kan och framför allt vill. I grund och botten handlar det väldigt ofta om självförtroende och självkänsla. Man blir faktiskt inte bra om man jämt för höra att man är dålig! Om eleven redan i förväg “vet med sig” att hen inte kommer att klara kursinnehållet kommer hen förmodligen inte heller att göra det. Det handlar väldigt mycket om Mind set. Jag anser till och med att många åtgärdsprogram är ren och skär kränkning! Därför bör vi inte utgå ifrån vad eleven inte uppnått utan utgå ifrån vilka behov som finns: behöver eleven jobba med motivation eller finns det språkliga hinder (vilket inte bara gäller utlandsfödda) och hur fungerar läsning, läsförståelse, abstrakt tänkande och skrivande?

Läs mer om: åtgärdsprogram , Mind set”

Vi måste alltså fråga oss vilka konsekvenser åtgärdsprogram kan ha? Hjälper vi eleven eller stjälper vi hen? Men innan vi fördjupar oss i den frågeställningen skulle jag vilja ställa upp sex frågor som skulle kunna fungera som diskussionsunderlag när man ska jobba med elever som riskerar att inte klara en kurs:

  1. Hur får man en elev att vilja studera?

  2. Hur får man en elev att bli engagerad i sina studier?

  3. Hur får man elever att aktivt delta i sina studier?

  4. Hur får man elever att ta ansvar för sina studier?

  5. Hur får man en elev att komma på lektionerna?

  6. Hur får man en elev att bli motiverad?

Läs mer om: ansvar

Att finna absoluta och allmängiltiga svar till frågorna ovan är omöjligt och lösningarna skiljer sig, men en sak har de alla gemensamt och det är: vilken relation har eleven till lärande och skolgång? Och har man hamnat efter och får dras med rester istället för att jobba med framgång uppstår i många fall en nedåtgående spiral och då kan man ställa sig följande fråga: hur ska man vända på den nedåtgående spiralen? för jag tror inte att man löser ett problem genom att lyfta problemet i sig utan i flesta fall är problemet en konsekvens av något annat: problemet är bara ett symptom. Och det vi gör idag är oftast att vi inte går till källan eller ursprunget till problematiken utan bara försöker “forcera” och “tvinga” eleven till något som hen inte är utrustad för att klara av eller vill göra. Där anser jag att man istället ska fokusera på dessa fyra punkter:

  1. Jag anser att den fysiska närvaron är mindre viktig än aktivt deltagande och istället för att “tvinga” eleven in i klassrummet ska vi jobba med aktivitet. Jag anser att faktisk närvaro bara blir bra om eleven känner meningsfullhet i att vara på plats. Därför bör vi jobba med att få eleven att finna meningsfullhet i aktivitet.

  2. Jag anser att engagemang är viktigare än förpliktelse vilket innebär att elever ska inte fråntas ansvar utan de ska få mer ansvar och därigenom “växa” och via den förbättrade självkänslan blir det lättare att också erövra ett bättre självförtroende. Jag anser att eleven ska "äga" sitt lärande.

  3. Jag anser att motivation endast kan uppnås om eleven förstår att motivation saknas och saknas motivation måste steg ett vara att få eleven att finna meningsfullhet i aktiviteterna inom kursen.

  4. Jag anser att man bör fokusera på det som ska göras, inte det som borde ha gjorts. Dra ett streck över det förflutna och "börja om" med nytt innehåll; kanske till och med ett helt annat innehåll som t.ex. studieteknik, motivationsträning, läsning, skrivande eller läsförståelse.

Läs mer om: “äga” sitt lärande , Studieteknik

 

"Studiesvårigheter" / "Dåliga studieresultat"
 

Att utgå ifrån brist är som jag tidigare också nämnt inte konstruktivt, men för att göra mig begriplig måste jag använda mig av begrepp som används, men mitt mål är att jobba bort dessa, men fram till dess kör jag med paranteser. Man skulle kunna översätta "Dåliga studieresultat" med "Inte tillräckliga kunskaper".

Dåliga studieresultat kan bero på bristande förkunskaper; alltså inte tillräckliga bra verktygslåda för att kunna klara av den specifika arbetsuppgiften.

Dåliga studieresultat kan bero på bristande studieteknik.

Dåliga studieresultat kan också bero på att det är dåligt klassrumsklimat. Hur vänder man en dålig stämning i klassen? Viktigt i sammanhanget är att förmedla syftet med grupparbetet och kanske tillämpa olika med gruppfrämjande åtgärder.

Läs mer om: Klassrumsklimatet .

Dåliga studieresultat kan också bero på socioekonomiska faktorer, men det kan jag som lärare inte påverka. Och det viktigaste är att förstå kulturkrocken som uppstår när många drabbas av skolspråket på samma sätt som många drabbas när de möter ett helt nytt språk.

Dåliga studieresultat kan också bero på personlig mognad, men det kan jag som lärare inte heller påverka. Och det viktigaste är att ha tålamod och inte “tvinga” elever att nå en viss nivå i t.ex. första året på gymnasiet.

 

"Studiesvårigheter" / Extra anpassning
 

Extra anpassningar

 

"Studiesvårigheter" / Stoff
 

Ett vanligt fel är att eleven får för mycket att göra och att hen ska göra allt samtidigt. Bättre är att "portionera" ut stoffet och inte kräva allt för mycket innan eleven kommit igång för det är till och med kontraproduktivt. Bäst är att ta en sak i taget och inte ens "belasta" eleven med information om hur mycket som ska göras.

 

"Studiesvårigheter" / Konkret fallbeskrivning
 

1. strukturstöd vad som ska göras och läsas in

Beslut: Eleven behöver jobba med det mest grundläggande och då är det viktigaste läsning och skrivandet. Och för att utgå ifrån vad eleven är intresserad av bestämde vi att hen börjar med att göra “filmloggar” (istället för läsloggar) av filmer hen sett och utgår ifrån följande frågor:

  • Skriv 10 nyckelord
  • Skriv en kort handlingsbeskrivning - berättelsens fabel
  • Avslutningsvis en värdering (tyck till)

Därefter ska hen skriva en argumenterande text i anknytning till en av filmerna istället för en insändare.

När eleven gjort sina “filmloggar” och den argumenterande texten i anknytning till en film kan hen börja med läsförståelse och vi bestämde att hen redan nu kan gå till biblioteket och fråga bibliotekarien och uppge vad hen är intresserad av och därefter få tips på en bok som har ett tema som verkligen intresserar hen. Denna bok ska hen sedan göra läslogg på.

2. kontinuerlig avstämning med henne att hon förstått vad hon ska göra/läsa in.

Beslut: föra logg där eleven skriver upp vad hen gör varje gång hen jobbar med Svenska. Börja med att skriva datum därefter redogörelse över vad hen gjort.

3. kontinuerlig formativ feedback vad hon lyckas med och vad hon ska sätta fokus på för att nå högre nivå.

Beslut: Bokföra hens studiegång i ett dokument som både elev och lärare har tillgång till; också kontinuerlig kontakt via mejl ska upprättas.

Läs mer om: logg

 

"Studiesvårigheter" / Brev till specialpedagog
 

Mejl till specialpedagog 8/5-15

Jag tycker att det är synd att elevåtgärder och anpassningar oftast tillämpas försent - när eleven redan ramlat av, istället för att tillsätta pedagogiska, framför allt anpassade lösningar för att eleven inte ska ramla av över huvud taget. För när eleven gjort det, är det mycket svårare att få upp hen igen för det handlar till stor del om förtroende. Har eleven förlorat förtroendet för sin lärare och skolan som helhet är det mycket svårt att återuppta studier som försatts i träda. Mer en ofta handlar det inte om svåra pedagogiska tillämpningar som behöver slipas utan det handlar mest om upprättande av en god relation mellan ungdom och vuxen (ett skäl till att få in fler vuxna i skolans värld).

En annan avgörande faktor för misslyckade studier är den psykosociala situationen som är förödande för vissa elever. Dessa elever kan faktiskt vi som lärare inte hjälpa, bara stötta i deras kamp (här skulle det behövas socionomer in i skolans värld). Och själv anser jag att det första vi måste göra är att få eleven att känna förtroende för oss och att vi hjälper dem för deras skull, inte för vår så att vi ska ha ryggen fri - vilket tyvärr alltför ofta är fallet och vilket gör mig oerhört upprörd! Jag anser att vi på daglig basis kränker elever genom att dra dem igenom en process (F-varning, åtgärdsprogram och samråd) som är inhuman och som i slutändan också är mycket ineffektiv. Om vi istället skulle jobba mer presumtivt skulle vi slippa "hantera" våra elever på detta viset. Jag säger som rumpnissarna i Ronja rövardotter: "varför ÄR det på DETTE viset".

Mejl till specialpedagog 8/12-16

Han har börjat jobba mer och jag har samtalat med eleven om detta och ser att hans självförtroende har vuxit, vilket är ett av skälen till att jag inte vill utfärda en F-varning.

Om han kommer att klara kursen eller inte är svårt att säga, men om han fortsätter så här kommer han i alla fall närmare än vad han förmodligen skulle göra med en F-varning i hand. Det är sådana här beslut som behövs ibland för att lyfta elever och om det från min sida krävs att jag går emot någon regel så kanske jag väljer att göra det för alla beslut man tar får man leva med. Mycket går att urskulda, men en del rester blir ändå kvar och de sliter sakta men säkert ner maskineriet. Detta har både en positiv och en negativ aspekt i sig och medan den negativa är rätt så uppenbar tänkte jag förklara den positiva: om man ser till skolans fyrkantiga utformning så behövs det grus för att nöta ner de vassa kanterna så att valsarna går mjukare i en framtida skola som lyfter andra värden än dagens.

 

"Studiesvårigheter" / Undantagsregeln (Pys)
 

Lärare har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för detta, enligt skollagen. Med särskilda skäl menas en funktionsnedsättning eller liknande som inte är tillfälligt. Den här bestämmelsen brukar kallas undantagsbestämmelsen.

En del frågetecken dyker förstås upp; frågor som oundvikligen är kopplade till gränsdragningsproblematik :

  1. Vad är särskilda skäl? Hur särskilda behöver de vara?
  2. Vad klassas som särskilda skäl och vad kan försklaras med låg kunskapsnivå?
  3. Hur mycket av kunskapskraven kan man bortse ifrån innan det blir ohållbart?

Ett svar är att hänvisa till följande citat:

"Det ska vara omöjligt för eleven att nå lägst kunskapskrav för E oavsett i vilka former och i vilken omfattning det särskilda stödet ges för att läraren ska få använda sig av bestämmelsen."

Alltså: efter att prövat olika anpassningar som inte fungerar pratar man gärna med sina kollegor, sin chef eller specialpedagogen på skolan; därefter får PYS tillämpas. Med andra ord får läraren själv avgöra hur mycket i kunskapskraven man kan bortse ifrån; alltså "pysa" vilket tyvärr medför en viss godtycklighet som hotar likvärdig bedömning..

Läs mer: Skolverket: Elever med funktionsnedsättning och betyg och Pys lagom! av Erika Wermeling

 

"Studiesvårigheter" / Mer läsning
 
 
 

Studiesvårigheter / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2015)