 |
Filmanalys
|
I det här momentet ska vi syssla med film som berättarform och fördjupa oss i ett fåtal olika sätt att värdera och analysera film.
Syftet med filmanalys är att använda filmen som ett analyserbart textbegrepp (film och Internet ingår i det vidgade textbegreppet). Elevens ska få kunskap i att förstå och tolka filmens dramaturgi och berättarkomponenter med hjälp av olika analysverktyg. Målet är att eleven ska kunna använda dessa verktyg för att kunna förstå och tolka film.
Eleven ska kunna använda skrivandet som ett medel för att utveckla tänkande och kunna formulera egna tankar och iakttagelser för att avslutningsvis kunna genomföra en enklare filmanalys.
Film är ett medium som alla kommer i kontakt med och därför är en djupare förståelse bra. Att mer noggrant se till filmens innehåll och uppbyggnad ger oss djupare förståelse av hur filmskapare använder sig av berättartekniska knep för att påverka våra känslor. Film eller berättelser över lag gör oss mer empatiska (vi kan känna med andra människor).
Läs mer om filmens berättarkomponenter.
Filmanalys / Olika plan att se film |
 |
Nivå 1: man ser enbart till vad filmen handlar om - berättelsens intrig.
Nivå 2: man ser till vad som för ögat är dolt, man ser till allmänmänskliga inslag som antingen förklarar människans natur eller förklarar hennes handlingar. Att se film på denna nivå kräver viss förståelse om människan, viss allmänbildning (som underlättar associationer), kunskap om andra berättelser (hjälper till att upptäcka intertextualitet) som kan kopplas till och hjälpa till att förklara filmens djupare mening.
Det gäller med andra ord att förstå det som inte visas; i motsats till nivå 1. Det underlättar om man har både stor erfarenhet av livet och film i allmänhet, samt vana vid att plocka ner saker i mindre delar och läsa dem på djupare nivå: att analysera.
Nivå 3 handlar om att utveckla nivå 2 och koppla till egna reflektioner, större samhällsfrågor och större förståelse över varför regissören valt att göra på visst sätt. Alltså förstå varför vissa inslag visas upp och andra inte i en film. Framför allt förstå att allt hänger samman och fyller ett övergripande syfte eller mening.
Filmanalys / Fokus |
|
När du analyserar film kanske du vill avgränsa dig och bara studera ett område; t.ex. disposition, intrigen eller karaktärerna i filmen (gestalanalys). Eller så har du ett mer allmänt förhållningssätt och använder en färdig modell.
Ta gärna hjälp av ett körschema.
Filmanalys / Disposition |
|
När man analyserar film kan man diskutera ordningen i filmen; alltså vad kommer först, vad kommer sen och hur avslutas det hela?
- Kronologisk disposition: berättelse i fast tidsordning: början - mitt - slut, t.ex. filmen Star Wars.
- Bruten kronolog: berättelse med återblickar utan fast tidsordning.
- Cirkelkomposition
- Början anknyts med slutet som om en orm som äter sin svans. Alltså: du avslutar berättelsen där du började. Att "knyta ihop säcken" är ett ganska effektfullt inslag i alla typer av texter. Du kan också börja i slutet av berättelsen. Ett ex. är Mio, min Mio av Astrid Lindgren
- Parallellhandling: Berättelsen har fler handlingar som sker samtidigt och perspektivet byts växelvis.
- In media res: börjar i mitten av berättelsen: rakt in i handlingen!
- Ramberättelse: En berättelse som omfattar en annan; alltså en berättelse i berättelsen.
- Perspektivskifte; t.ex. Sandor slash Ida
Filmanalys / Intrigen |
|
När du analyserar intrigen ser du till själva handlingen; själva "problemet" som ska lösas. I vissa fall kallar man det för konflikten, temat eller bara händelseförloppet. I en filmanalys som bara består av en analys av intrigen fokuserar man på det som händer och har åsikter om det som händer; förslagsvis ser till orsak och verkan; alltså motiv bakom det som händer. Se till filmens övergripande tema och se också till olika underteman och hur dessa hänger ihop.
Filmanalys / Filmanalysmodeller |
|
Allmän modell
För att göra analyserandet lättare kan man använda färdiga mallar. Den enklast möjliga modellen ser ut på följande vis:
- Hur inleds filmen? Beskriv hur.
- Vad handlar filmen om? (skriv så kort som möjligt)
- Tips: skriv ner nyckelscenerna (viktiga scener för filmens handling) och skriv handlingsbeskrivningen efter dem.
- Var ligger filmens klimax (när inträffar höjdpunkten i filmen). Återberätta filmens klimax.
- Har filmen något budskap?
- Vad tyckte du om filmen? Motivera ditt svar.
Den dramaturgiska modellen
Den dramaturgiska modellen är en väldigt vanlig modell när man analyserar film. Om man väljer denna mall kan det vara användbart att använda sig av valmodellen:
1. Premiss: filmens budskap. Helst bara en mening
2. Resumé: en sammanfattande kort handlingsbeskrivning. En precisering av premissen.
3. Anslag: ska vara kort och tydlig, huvudkonflikten presenteras, huvudpersonen försätts i underläge, skapa intresse hos publiken.
4. Presentation och fördjupning: går ofta in i varandra. Vem är hjälte (antihjälte), vilka är onda. I fördjupningen lär vi känna dem ännu bättre. Karaktärerna kan delas upp i
a) Den drivande karaktären: en ackumulator (motor) i handlingen. Sätter oftast igång och avslutar filmen.
b) Antagonisten: motpol till den drivande karaktären. Han/hon segrar eller besegras av den drivande karaktären.
c) Huvudkaraktären (protagonisten): genomgår störst utveckling: hjälten som vi ska kunna identifiera oss med. Modig, handlingskraftig och lojal.
d) Skuggroller och kontrastroller. Kontrastrollens uppgift är att belysa huvudkaraktärens utveckling och också själv utvecklas.
5. Närmaste relation vars uppgift är att få oss i publiken att lära känna en karaktär bättre, också att hjälpa denne att utvecklas (mentorskap). Denne fungerar enbart i relation till någon annan.
6. Konfliktupptrappning: huvudkonflikten och delkonflikterna intensifieras.
7. Konfliktlösning: den avgörande striden (nyckelscenen). Här avgörs filmen. "Point of no return" = klimax utan återvändo.
8. Avtoning: i och med konfliktlösningen är filmen egentligen slut, men avtoningen är tillsatt för att vi i publiken kan pusta ut och att känna triumf eller sorg med karaktärerna.
Gestaltanalysmodell
Gestalter är personer i berättelser. Gestaltning är hur författaren presenterar och utvecklar dessa personer.
Protagonist är ett annat ord för huvudperson. Detta kan vara den gestalt som vi får lära känna bäst, eller som det är tänkt att vi ska känna mest för. Protagonisten kan också vara den som kämpar för något i berättelsen.
Antagonist är protagonistens motsats. Detta är den person i berättelsen som står för det onda, det negativa eller det självdestruktiva. Antagonisten kan vara en eller flera personer, men den kan också vara en naturkraft. Det kan också vara en del av protagonisten, en mörkare sida.
Direkt gestaltning är när författaren talar om för oss hur personen är och vilka egenskaper den har.
Indirekt gestaltning är när författaren visar oss hur personen är. Vi får läsa mellan raderna för att hitta personens egenskaper. Till exempel genom vad personer säger till varandra, eller vad de gör, eller hur de behandlar varandra, eller hur de ser ut eller klär sig.
Platta gestalter är sådana personer som bara beskrivs med en eller ett par egenskaper. De han beskrivas som stereotyper.
Runda gestalter är sådana som mer påminner om riktiga människor. Statiska gestalter är likadana genom hela berättelsen. De ändrar sig inte. Dynamiska gestalter är sådana som förändrar sig i berättelsen. De utvecklas.
Läs mer om stereotyper och arketyper
Läs mer om karaktärsstudie inom litteraturanalys
som också kan användas för film.
8-stegmodellen
1. Genre?
2. Synvinkel? Ur vems perspektiv berättas berättelsen?
3. Personer: Vilka är personerna? Huvudpersoner? Bipersoner? Vilka egenskaper har personerna?
4. Miljö: Var utspelar sig berättelsen? Vad är typiskt för miljön? Har miljön någon inverkan på berättelsen eller personerna i berättelsen?
5. Handling / Fabel: Sammanfatta berättelsens övergripande handling så kort som möjligt.
6. Motiv / Tema: Ett motiv är en typsituation som återkommer i berättelser. Motiven är tidlösa och kan till exempel vara syskonfejd, en mans kamp mot samhället, oidipuskomplex, frigörelse från föräldrarna etc.
Har filmen ett tema (budskap)? Var hittar du budskapet? Är budskapet dolt eller tydligt?
7. Bildspråk: Vilket sorts bildspråk används?
8. Tyck till: Vad tycker du om texten? Motivera ditt svar.
Bonus: Ser man filmen i anknytning till en litterär epok ska man koppla filmens innehåll till vad som var typiskt under epoken.
Förslag på arbetsuppgift: Denna uppgift bygger på att man skriver om en film. Skrivningen ska vara del i en processkrivning:
- Man skriver en version för hand och får den kommenterad av en klasskamrat
- Eleven skriver om texten (förbättrar den) på dator som sedan lämnas in till läraren som ger tips på förbättringar
- Man skriver rent och lämnar in en sista version till läraren
Filmanalys / Körschema (9) |
|
Variant 1
Syfte: se, göra sammanfattningar och reflektera över och värdera film, samt förmedla egna slutsatser.
Mål: skriva en enklare filmanalys utefter en enklare modell: valmodellen:
- Se film och gör anteckningar medan du ser filmen
- Dela upp handlingen i tre större delar: akter. Rubricera akterna efter övergripande innehåll och skriv en sammanfattning under varje
- I varje akt så lägger du in passande underrubriker som anknyter till orden: anslag, presentation, fördjupning, upptrappning, lösning och avtoning; t.ex. lägger du in fördjupning under Akt 1 om den utspelas under akt 1, annars lägger du in den under Akt 2 eller Akt 3 om så är fallet
- Avsluta analysen med en personlig reflektion; alltså du lyfter det som är bra och det som är mindre bra
- Skriv en passande huvudrubrik till hela analysen.
Variant 2
Läs igenom materialet på denna sajt.
Välj en film, vilken som helst. Låt tycke och smak styra ditt val. Ta gärna en film som du redan sett och som du vet att du tycker om. Tycker man om filmen man ska analysera så blir det lättare.
Ta reda på vem som gjort filmen (regissören) och skriv lite om honom och se också om han har gjort några andra filmer som kan ha betydelse när du gör din analys.
Berika bilden av regissören och filmen genom att läsa filmrecensioner och filmkritik: googla!
Se filmen. När du ser den så hjälper det om du har papper och penna nära till hands så att du kan göra anteckningar.
När du sett färdigt filmen ska du sätta dig ner och skriva upp dina känslor. Vad har filmen väckt för känslor hos dig? Det är viktigt att du gör det i direkt anknytning till filmen annars förloras hela poängen. Känslorna gör din analys mer personlig och mer läsvärd.
Samla ihop ditt material: anteckningarna och utskrifterna som du samlat på dig när du läste om regissören, anteckningarna du gjorde när du läste recensioner och filmkritik, anteckningarna du gjorde medan du tittade på filmen och anteckningarna du gjorde efter filmen (känslorna).
Skapa ett dokument och döp det till filmanalys_ditt namn.
Gör analysen. När det gäller disposition så finns det inga rätta svar utan var kreativ! 1-2 sidor; typsnitt 12, 1,5 radavstånd.
Syftet med filmanalys är att använda filmen som ett analyserbart textbegrepp. Elevens ska få kunskap i att förstå och tolka filmens dramaturgi och berättarkomponenter med hjälp av olika analysverktyg. Målet är att eleven ska kunna använda dessa verktyg för att kunna förstå och tolka film. Eleven ska kunna använda skrivandet som ett medel för att utveckla tänkande och kunna formulera egna tankar och iakttagelser för att avslutningsvis kunna genomföra en enklare filmanalys.
Filmanalys / Filmrecension |
|
Att recensera film kan gå till på samma sätt som att recensera en bok. Något som tillkommer är bild och ljud, samt hur regisören valt att skildra vissa scener och hur han lyckats skapa antingen trovärdighet eller konstnärlighet.
Alltså kan en filmrecension vara väldigt lik en bokrecension om du lägger fokus på berättandet med fokus på handling, miljö, personer/karaktärer och budskap. Den största skillnaden är att författaren och regissören jobbar olika för att skapa dessa; ord, meningar och stycken kontra bild och ljud, bild- och ljudkompositioner och disposition av bild och ljud. Sedan är dialogen mer framträdande i film vilket också bör få extra utrymme i recensionen.
Med andra ord kan du tillämpa samma tillvägagångsätt och metodik som när du recenserar en bok och/eller så kan du recensera bildframställning och ljudpresentation i form av praktiska ljud, stämning och musikval.
Här följer en mall som du kan använda dig av:
- Vad hade du för förväntningar och infriades de?
- Vilken typ av film är det? Vilken eller vilka genrer tillhör filmen? Här utgår du inte från litteraturens huvudgenrer: epik, lyrik och drammatik; utan går direkt på undergenre; t.ex. komedi, western, action, thriller, drama, skräck, drama, romantik eller dans- och musikfilm. Och kom ihåg att idag blandas dessa ganska friskt så genren kan vara en kombination; t.ex. skräckkomedi.
- Referenser? Koppling till andra filmer?
- Jämför med en annan liknande film eller en film gjord av samma regissör.
- Har filmen verklighetsanknytning?
- Är filmen trovärdig?
- Hur inleds filmen? Anslaget?
- Sammanfattning av handling och personer/karaktärer.
- Miljöerna?
- Hur ser kameraarbetet ut? Hur arbetar fotografen med bilderna? Se till olika scener som du använder som belägg. Använd gärna termer som närbild, ansiktsbild, panoramabild, långa eller korta tagningar (få eller många klipp). Handlingen förlagd inomhus eller utomhus? Färgsättning (filter)? Är filmen mörk, rödaktig, blåaktig, i dagsljus och vad får det för effekter?
- Hur jobbar fotografen med ljus och mörker?
- Plocka ut en scen som tilltalade dig extra mycket och berätta varför. Vilken scen gjorde ett starkt intryck på dig och redogör först för scenen och motivera därefter ditt val.
- Är filmen "långsam" eller "snabb"? Vilket tempo har filmen?
- Musiken? Hur jobbar regisören med musik; hur hjälper musiken till för att skildra en viss scen eller skapa en viss känsla? Förstärker den filmens innehåll eller budskap? Hur i så fall? Hur bidrar musiken till stämningen? Ljudeffekterna? Passar bra eller känns malplacerade?
- Filmdialogen? Är den bra, trovärdig eller "rapp" och slagkraftig eller mer långsam för att skapa eftertänksamhet? Levande? Platt? Realistisk? Orealistisk?
- Är skådespelarna bra? Vem gör ett bra jobb och ge ett exempel på en kraftig scen. Är deras rollprestationer realistiska? Orealistiska? Spektakulära?
- Hur är slutet på filmen? Avtoning?
Två exempel på filmrecensioner:
- Helena Lindblads recension av filmen "Hunger games"
- Karoline Erikssons recension av filmen "Hunger games"
(läraren distribuerar recensionen)
Jonis filmrecensioner: Fight Club
Filmanalys / Nyckelord och facktermer |
|
För att diskutera och analysera film behövs en vokabulär; alltså nyckelord och facktermer för att på ett mer detaljerat och korrekt sätt diskutera film på ett mer djupare plan.
|
|
Ordmoln
Filmanalys / Cineast |
|
Själv är jag cineast (en person som är mycket intresserad av film och filmrelaterade ämnen) och älskar att se och framför allt analysera film.
Se vilka som jag anser är de största filmregissörerna.
Se vilka som jag anser är de bästa skådespelarna.
Se vilka filmer som jag anser är de bästa.
Filmanalys / Filmanalys av På tal om Afrodite |
|
Den antika grekiska kulturen påverkar eller har påverkat det mesta i vår omgivning på ett eller annat sätt. Tydligt blir det i Woody Allens film ”På tal om Afrodite” (1995).
I den annars ganska typiska amerikanska komedin har Allen placerat ett grekiskt drama: med kör, körledare och Gudar. Kören för handlingen framåt och guidar oss genom filmen. Kören kommentarer handlingen och refererar ständigt till den grekiska kulturen med uttryck som ”hybris” och ”Deus Ex Machina”. Även Grekiska dramat Oidipus finns bland referenserna. Både sierskan Kassandra och den blinde siaren Teiresias (den blinde mannen som "såg" otrohetsaffären som Amanda inlett med Jerry Bender).
Grekiska gudar och en grekisk kör – ett måste i ett klassiskt grekiskt drama -
Gestalterna, karaktärerna förflyttar sig mellan två tidsepoker: New York och Antikens Grekland. Filmen uppvisar anakronistiska inslag (att göra ett misstag i en tidsangivning). Det mest anmärkningsvärda är när Lenny i slutet ringer till Zeus för att fråga om hjälp och möts av en telefonsvarare.
Klassiska inslag är kören, peripeti och de ständiga referenserna till antika dramer som Oidipus. Filmen bryter dock mot regler som gäller det grekiska dramat. De tre enheterna – en plats, en dag och inga bihandlingar.
Peripetin inträffar då Lenny börjar hjälpa Linda i utbyte mot att få träffa henne utan att betala för hennes tid. Här kommer Hades – underjordens härskare i den grekiska mytologin - också in i bilden, i form av Lindas hallick Ricky. Hallicken är också härskare i en ”underjordisk” rörelse.
Filmens titel, ”På tal om Afrodite”, har nog mest att göra med att Afrodite var kärlekens gudinna som hade många älskare, och filmen handlar mest om kärlek och allas olika älskare.
Precis som i många grekiska dramer spelar ödet en stor roll i ”På tal om Afrodite”. När Lenny försöker para ihop Linda med en bra kille tar det en massa tid och Lenny kämpar ständigt för att det ska fungera. Det gör det inte, utan istället kommer en annan kille – Don – nerfarande i en helikopter då Linda ledsen och förstörd sitter i bilen. Då kan man verkligen tala om en ”Deus ex machina”-händelse.
/ Joni Stam
Filmanalys / Länkar |
|
- IMDB. om man vill få mer information om en film, regissör eller skådespelare.
- Fantastisk sajt om Filmhistoria
- Besynnerliga ord och uttryck i filmbranschen
- Filmordlista (mycket omfattande material)
Filmanalys / Innehållsförteckning |
|
- Introduktion
- Nio punkter
- Filmanalysmodeller
- Filmanalys av På tal om Afrodite
- Filmrecension
- Bra filmer
- Favoritregissörer
- Skådespelare
Joni Stam (2011)