Psykologins historia

Ordet psykologi myntades på 1500-talet, men vad betyder det? Man kan börja med att förklara det genom att dela upp det i två delar:

Psyke = Själ

och

Logos = lära

Ämnet eller studiet av människans psykologi styrs av viljan att förklara hennes beteenden. Och när vi studerar människans beteenden är det bra att använda sig av en teori. En av de första teorierna om psyket kan tillskrivas Platon, ca 200 f.Kr. Han delade upp psyket i tre delar:

Förnuft som i dagligt tal kallas tänkande

Mod som i dagligt tal kallas för känsla

Behov som i dagligt tal kallas för motivation

Psykologi blev inte vetenskaplig disciplin förrän i slutet av 1800-talet. Innan var det teologer och filosofer som intresserade sig för människans själsliv.

Läs mer om begreppet: själ.

Psykologins historia / Psykiatrin

Psykologi är alltså läran om människans beteende, tankar, känslor och samspel med andra människor. Psykiatri däremot handlar om behandling av psykiska störningar och hur de kan behandlas och förebyggas.

Psykisk ohälsa är absolut inte ett modernt fenomen, snarare ett mänskligt fenomen. Tidigt fanns det byäldste, visa män, trollkvinnor eller sk "medicinmän" som sysslade med att förstå mänskligt beteende och hantera psykisk ohälsa. Dessa personer har inte sällan sökt hjälp hos högre makter, gudar, religion eller olika typer av naturväsen.

Psykiatriska vården har påverkats av människosyn. Förr kallade man patienter inom psykiatrin för idioter, dårar, sinnessjuka, mentalt instabila, efterblivna.

Psykologins historia / Människokategorier

De fyra människokategorierna "uppfanns" av ännu en grek: läkaren Galenos på 100-talet. Denna uppdelning grundar han med hjälp av den skilda mängden av olika kroppsvätskor hos individen, t.ex. mycket galla betyder att du är melankoliker.

Hans idé att mänskligt beteende kan kopplas till biologiska förutsättningar har utvecklats av den moderna psykologin inom det biologiska perspektivet och främst inom den sk neuropsykologin där man mäter hjärnsubstanser. I princip lever hans tankar vidare, men hans praktiska tillämpningar och resultat är förlegade och direkt felaktiga.

Sangviniker (= de sorglösa)

Koleriker (= de med hetsigt humör)

Melankoliker (= de dystra)

Flegmatiker (= de sävliga/tröga)

Psykologins historia / Det "normala"

På 1700-talet går vi in i den industriella revolutionen som förstås påverkar synen och behandling av psykisk sjuka. Nu förstår man att psykisk ohälsa hör ihop med människans biologi.

Ganska snart diskuterades vad som var "normalt" och redan under 1700-talet uppstod frenologin som genom att mäta skallbenets utbuktningar kunde förstå ”själen”. Detta tänk utvecklades till rasbiologiska studier som i sin tur ledde till etnisk och biologisk rensning under 2:a världskriget.

Innan det fanns institutioner som "tog hand om" de psykisk sjuka låstes de in eller omhändertogs av kyrkan. När det anordnades speciella byggnader för att "hjälpa" de sjuka isolerade man de psykiskt sjuka och jobbade med att dämpa/hämma symptomen; man såg alltså inte till vad som var orsaken till psykisk ohälsa, utan man bekämpa utrycken genom t.ex. isolering, tvång, varma och iskalla bad, tung medicinering och ren "förvaring" av de sjuka. Och i värsta fall genomfördes lobotomi.

Tanken var egentligen att "plocka bort" de onormala från samhället. De skulle med andra ord inte behandlas utan de skulle hållas borta från samhället och inledningsvis var också mentalsjukhusen lågt ifrån samhället, nästintill som fängelsen.

Psykologins historia / Den "nya" psykologin

Med Sigmund Freud i början av 1900-talet börjar något hända och man börjar intressera sig för vad patienten har att säga; tidigare har det bara varit läkare som bestämt vad det är för "fel" på patienten. Nu börjar man lyssna på patienten och Freud går till och med längre och menar på att man med hjälp av patientens historia (främst barndom) och drömmar kan förstå ett visst oönskat beteende. Men fortfarande är Freud en man av sin tid och fullt ut kan man inte lita på patienten som egentligen bara har kontroll över en mycket liten del av sitt psykiska liv.

Psykologins historia / Mentalsjukhus

Under medeltiden såg man på psykisk ohälsa som straff; de sjuka ansågs vara besatta av djävulen, demoner eller onda andar. Vanliga "behandlingar" var exorcism och i värsta fall blev patienten anklagad för häxeri och straffad istället. Bästa lösning man kände till då var att kyrkan "tog hand om" de sjuka. Många inackorderades i kloster.

Inte förrän i början av 1800-talet inrättades mentalsjukhus. Det första mentalsjukhuset kom i 1800-talets början (1812 i Sverige) och de fungerade ungefär som fängelser och patienterna hölls inlåsta. De skulle hållas ifrån samhället. Framför allt lugnade man patienterna så att de blev "livsdugliga" med hjälp av isbad, elchocker och i värsta fall lobotomi då man gjorde ett kirurgisk ingrepp i hjärnan och avlägsnade hjärnvävnad.

Mentalsjukhusens storhetstid i Sverige 1950- och 1960-talet, kritik 1970-talet och nedläggning på 1980-talet.

I slutet av 1800-talet skedde stora förändringar inom psykiatrin och istället för förvaring tillämpades vård. Men fortfarande hölls patienterna "fångna" med hjälp av tung medicinering och det var också vanligt att de steriliserades.

1948 klubbades ett avgörande förslag för psykiatrin vilket ledde till fler mentalsjukhus. Nu strävade man efter att försöka ge patienterna ett så normalt liv som möjligt.

I slutet av 1900-talet skedde en smärre revolution inom psykiatrin när bättre läkemedel verkligen hjälpte. Det skapades behandlingshem istället för mentalsjukhus som lades ner. Landsting tog över ansvaret istället för staten för psykvården.

Som tur är har mentalsjukhus har alltså förändrats och från att ha varit nästintill fängelser blir det mer "mjukare" behandligsformer där samtalsterapi får allt mer utrymme. Isolering är inte längre påtvungen om det inte finns fara för annans liv, tvång inte lika vanligt och som tur är tillämpas inte varma och iskalla bad längre.

Tung medicinering däremot avänds fortfarande men medicinerna har blivit bättre och biverkningarna blivit färre och från att mentalsjukhusen varit ren "förvaring" av de sjuka har de blivit vårdanstalter där man tar han om de sjuka och hjälper dem att bli "friska" eller i flesta fall att hantera sig själva och sitt mentala liv.

Psykologins historia / "Popularisering" av psykologin

Idag har det skett en "popularisering" av psykologin så att den hamnat i ny dager vilket lett till att många förväxlar vardagspsykologi med klinisk psykologi (psykologi inom sjukvården). Alltför många säger att de är t.ex. deprimerade fastän de egentligen bara är ledsna eller nedstämda.

Det är inte heller lika skamligt att lida av psykisk ohälsa idag som förrut. Tidigare skämdes alla i släkten om någon led av någon typ av psykisk åkomma.

Under 2000-talet sker alltså en normalitetsprocess av psykisk ohälsa och ett mer nyfiket, framför allt accepterande förhållningssätt till både psykologi och psykisk ohälsa som understöds av t.ex. "influencers".

Bara att man använder ordet psykisk ohälsa istället för mentalsjuk visar på att något hänt. Tidigare kallade man, i folkmun, mentalt sjuka för idioter - idag kan till och med en viss typ av psykisk ohälsa klassas som en folksjukdom.

Läs mer om Psykisk ohälsa

Psykologins historia / Arbete

Ivan Pavlov grundar behaviorismen (den mest betydelsefulla teorin inom psykologin). I korthet innebär den att vi människor formas av vår miljö och att våra beteenden är inlärda (t.ex. betingning). Se nedan.

Sigmund Freud grundar den dynamiska psykologin (nästan all modern psykologi har påverkats av Freuds teorier – antingen man samtycker eller misstycker). I korthet handlar hans teori om att människan styrs av sexualitet och aggression och att hon inte kan kontrollera delar av själslivet. Förklara Detet, överjaget och jaget med hjälp av seriestrippen.

Arbetsuppgift (grupp) - valbar

Vad är Placeboeffekten. Varför är det bra att använda sig av placeboeffekten. Lös frågan genom att tänka själv och ta gärna hjälp av boken, s.20f).

Vilka problem finns med observation? Empiriska studier. Lös frågan genom att tänka själv och ta gärna hjälp av boken, s.20f).

Vilka problem finns med frågeformulär och intervjuer? Humanistiska studier. Lös frågan genom att tänka själv och ta gärna hjälp av boken, s.20f).

Psykologins historia / Innehållsförteckning

Introduktion
Fakta

Joni Stam (2016)