www.larare.at

Psykisk ohälsa

Detta moment berör psykisk ohälsa.

 

Psykisk ohälsa / Psykisk ohälsa innebär...
  

Begreppet psykisk ohälsa används vidlyftigt, vilket innebär att det används också för mindre allvarliga psykiska besvär, som t.ex. oro och nedstämdhet, fastän det borde användas för att beskriva mer allvarliga symtom, som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos.

Allmän oro och nedstämdhet är vanligtvis helt normala reaktioner på en påfrestande livssituation och är ofta övergående medan en person som diagnostiserats och uppfyller de kliniska kriterierna behöver professionell hjälp.

Ibland är det lättare att förstå något genom att ställa det emot sin motsats. Därför börjar vi med att definiera psykisk ohälsa genom genom att se vad psykisk hälsa är:

Psykisk hälsa är ett tillstånd hos den enskilde, som påverkas i ett kontinuerligt växelspel med omgivningen i livets olika situationer. Detta tillstånd bygger på följande fyra förutsättningar:

  1. Att kunna utveckla och hävda en egen integritet
  2. Att kunna upprätta och bibehålla sociala relationer
  3. Att ha tillgång till varierande psykiska förhållningssätt (som kan användas beroende på omgivande krav och som möjliggör en för individen positiv utveckling)
  4. Att ha medvetenhet om och tilltro till egna resurser

Källa: Svenska föreningen för psykisk hälsa

Man kan se till följande typer av hälsa:

  • Fysisk hälsa
  • Mental hälsa
  • Emotionell hälsa
  • Psykosocial hälsa
  • Andlig hälsa
  • Sexuell hälsa
  • Social hälsa

Men vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning till att uppleva psykiska besvär som mer eller mindre stör det psykiska välbefinnandet och som påverkar ens dagliga liv. Här kommer ett försök till defintion:

  • Fysiska hälsan påverkas negativt av den mentala ohälsan
  • Mentala hälsan påverkas negativt av ett oönskat beteende
  • Emotionella hälsan påverkas negativt av osunda känslouttryck
  • Psykosociala hälsan påverkas negativt av osunt känslomässig samspel med andra människor
  • Andliga hälsan påverkas negativt av ett osunt förhållningssätt till tro och praktik
  • Sexuella hälsan påverkas negativt av en osund inställning till sexualitet
  • Sociala hälsan påverkas negativt av förhållningssätt till andra människor

Ofta pratar man om olika typer av syndrom. Ett syndrom är en bestämd kombination av avvikelser eller symptom som tenderar att uppträda tillsammans och som sammantaget pekar mot en viss diagnos. Det är vanligt att man tillämpar DSM-5 som står för Diagnostic and statistical manual of mental disorders, 5th ed och är det mätinstrument som psykiatriker använder när de ställer diagnoser.

De vanligaste diagnoserna:

  • Bipolär sjukdom
  • Borderline (EIPS)
  • Depression
  • Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
  • Psykos och schizofreni
  • Utmattningssyndrom
  • Ångestsyndrom
  • Panikångest
  • Fobier av olika slag
  • Tvångssyndrom (OCD)
  • Ätstörningarna: anorexi, hetsätning och bulimi

I Sverige är ångestsyndrom vanligast och ungefär 10% procent av befolkningen är drabbad. I gruppen ångestsyndrom ingår panikångest, generell ångest, fobier och tvångssyndrom (OCD). - källa

Läs mer om psykisk ohälsa på Socialstyrelsens hemsida

Se webbsidan psykologiguiden

Läs texten: framtider_nr3_2009_psykisk_ohalsa_hos_ungdomar

 

Psykisk ohälsa / Bipolär sjukdom
  

Du är växelvis manisk och deprimerad. Under den maniska perioden känner du upprymdhet och är du överaktiv medan under den deprimerade fasen är du det rakt motsatta: nedstämd och sluten.

När du är manisk har du bra självförtroende, är euforisk och överdrivet social och kan förlora verklighetsuppfattningen, medan om du är deprimerad är det precis tvärtom. Pendeln gör maxutslag varje gång.

Perioderna kan vara i dagar, veckor eller månader, i sällsynta fall flera år. Alla människor har humörsvängningar, men är du bipolär är svängningarna så kraftiga att det påverkar ditt liv negativt.

Vårdform: medicin som stabiliserar humöret (sk neuroleptika) och kognitiv terapi.

Läs mer om bipoläs sjukdom (manodepressivitet)

 

Psykisk ohälsa / Borderline (EIPS)
  

Om du har Borderline, även kallad EIPS (Emotionellt instabilt personlighets- syndrom) är du vanligtvis känslomässigt instabil, ångestfylld och har ett självdestruktivt beteendemönster.

Personer med EIPS känner sig ofta oroliga, ledsna, förvirrade, ångestfyllda, har svårt att kontrollera sina impulser vilket ofta leder till ett dåligt självförtroende. De upplever en känslomässig berg- och dalbana med starka känslor och kraftiga humörsvängningar och kan känna sig full av energi i ena stunden och djupt deprimerad i den andra.

EIPS-personer har svårt att hantera känslor av övergivenhet, ångest eller ilska och det är vanligt att du skadar dig själv på olika sätt, antingen fysiskt eller psykiskt. Många beskriver en tomhetskänsla och identitetsproblem.

Det är inte ovanligt att man har andra diagnoser utöver EIPS, som t.ex. adhd eller bipolärt syndrom.

Vårdform: dialektisk beteendeterapi (DBT), mentaliseringsbaserad terapi (MBT), schematerapi, medicinering, psykoterapi i grupp eller individuellt.

 

Psykisk ohälsa / Depression
  

Alla blir vi nedstämda ibland, att känna sig nere eller ovanligt trött ibland är inget konstigt och är en del av livet. Men om ingenting riktigt berör dig och den låga sinnesstämningen långvarig (varje dag i mer än två veckor) kan du ha drabbats av en depression. Depression kan bero på en traumatisk upplevelse.

Symptom: du blir lätt irriterad, har svårt att koncentrera dig, svårt att fatta beslut, har ångest och sömnproblem. Du kan också uppleva tillvaron som allmänt tung och meningslös.

Många som är deprimerade tappar självförtroendet och börjar tvivla på sig själva vilket påverka självbilden negativt. Vissa får till och med självmordstankar.

Läs elevtext om depression (Google dokument), info från psykologiguiden och ångest - info från psykologiguiden och Fakta och råd om depression.




Psykisk ohälsa / Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
  

Människor med posttraumatiskt stressyndrom har varit med om något mycket obehagligt och försöker glömma händelsen men kan inte då traumat återupplevs gång på gång i form av bl.a. obehagliga minnesbilder oavsett om du sover eller är vaken och som triggas igång av något som anknytas till den traumatiska upplevelsen. PTSD gör kroppen överdrivet vaksam. Det gör den drabbade mer lättskrämd och lättirriterad vilket kan utlösa starka vredesutbrott.

Du undviker platser eller aktiviteter som kan påminna dig om den traumatiska upplevelsen. Du är extra känslig och får lätt utbrott, kanske har koncentrationssvårigheter eller svårt att sova. Du kan också drabbas av temporär eller varaktig minnesförlust i anknytning till den traumatiska upplevelsen.

 

Psykisk ohälsa / Psykos och schizofreni
  

Det är inte helt utrett varför någon får en psykos, men det kan handla om ärftlighet, uppväxt eller särskilda traumatiska upplevelser. Om du får en psykos hamnar du i ett tillstånd där du inte klarar av att skilja på dina inre föreställningar, fantasier och den faktiska verkligheten.

De som lider av psykoser eller schizofreni har vanföreställningar eller hallucinerar; hör, känner eller ser någonting som inte andra gör. Hela deras verklighetsbild kan förändras när de känner sig förföljda eller hotade vilket ofta leder till att de isolerar sig och i värsta fall går in i en depression.

Vanligaste formen av psykos är att höra befallande hotfulla röster i huvudet. Om psykosen vara längre än sex månader kan du få diagnosen schizofreni.

 

Psykisk ohälsa / Utmattningssyndrom
  

Utmattningssyndrom är stressrelaterad och föregås av minst ett halvår långvarig kronisk stress, utan återhämtning.

Kallades tidigare utbrändhet innebar att hjärnan blir överbelastad och stressen sjuklig och är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning.

Drabbar ofta överambitiösa kvinnor (ca 80%).

Utmattningssyndrom kan beskrivas i tre faser:

  1. prodromalfasen (belastningssymptom)
  2. akutfasen (plötslig ”gå in i väggen fas”)
  3. återhämtningsfasen (trött, stresskänslig, koncentrationssvårigheter, försämrat minne)

 

Psykisk ohälsa / Ångestsyndrom
  

Ångest uppstår eftersom ditt psyke ”överreagerar” på olika situationer och tankar. Det brukar medföra en känsla av att något hemskt kommer att hända. Ökad hjärtfrekvens. Svettningar. Svårt att andas.

Men undvik inte det som ger ångest. Att undvika jobbiga situationer kan kännas som en lättnad på kort sikt, men gör att ångesten förvärras i längden. Ju större plats du ger ångesten, desto mindre utrymme får du till slut att leva det liv som du kanske egentligen skulle vilja.

De vanligaste formerna är panikångest, olika typer av fobier och tvångssyndrom.

Vårdform: läkemedel i kombination med KBT

Läs elevtext om ångest (Google dokument)

 

Psykisk ohälsa / Panikångest
  

När du känner extrem ångest som kommer plötsligt och utan förvarning och känns starkt i kroppen kallas det panikångest. Känslan är mer fysisk än psykisk.

Vanliga symptom är: tryck över bröstet, darrningar, illamående och frossa.

Om du har återkommande panikångest kan det handla om paniksyndrom.



Psykisk ohälsa / Fobier
  

En stark upplevelse av rädsla, starkt obehag, skräck eller stark äckelkänsla som, ibland utan saklig grund. Här följer några vanliga:

  1. Social fobi - rädsla i eller inför sociala situationer.
  2. Akrofobi – höjdskräck
  3. Mysofobi – rädsla för smuts
  4. Klaustrofobi – rädsla för små, slutna rum
  5. Agorafobi – rädsla för öppna platser där människor samlas
  6. Aerofobi – rädsla för att flyga
  7. Skotofobi – rädsla för mörker
  8. Araknofobi – rädsla för spindlar
  9. Ophidiofobi - rädsla för ormar
  10. Nomofobi - rädsla för att vara utan mobiltelefonkontakt

Detta är inget för dem som lider av phobofobi (rädsla för fobier).

Läs mer om fobier.


Psykisk ohälsa / Tvångssyndrom (OCD)
  

Tvångssyndrom eller Obsessive Compulsive Disorder innebär att man har väldiga problem med ett beteende som blivit tvångsmässigt.

Du upplever skrämmande och påträngande tankar som känns nästan omöjliga att kontrollera och får kraftig ångest över att något hemskt ska hända, en katastrof.

Du upplever stor oro eller ängslan fastän där inte finns någon fara eller något hot. När dessa tankar blir ett så stort problem att det begränsar dig i ditt liv kan du ha utvecklat tvångstankar. Vanliga tvångstankar är kopplat till olika typer av rädslor, t.ex. bakterieskräck, renlighetsnoja, att du glömt något, överdriven kontroll, att något ger otur eller dålig karma om du inte följer en viss ritual.

Vårdform: psykoterapi, läkemedel, KBT, avslappningsövningar och fysisk aktivitet.

 

Psykisk ohälsa / Ätstörning
  

Om du tänker väldigt mycket på mat, vikt och utseende och är sträng och dömande mot dig själv kan du lida av en ätstörning. Du styrs av mat, skam och kontroll och krav på att ha ett perfekt utseende och ett fläckfritt liv vilket medför att ätstörning är vanligast hos unga tjejer.

Vanligtvis hänvisar man till tre olika typer av ätstörning:

  • Anorexi innefattar en skev kroppsuppfattning vilket medför självsvält.
  • Hetsätningen pågår under kort tid och efteråt drabbas du av starka skuld- och skamkänslor.
  • Bulimi innebär att man hetsäter som kompenseras med kräkning, laxeringsmedel, träning eller bantning/svält.

Vårdform: samtalsterapi, medicinsk behandling.

Läs elevtext om ätstörningar (Google dokument)

 

Psykisk ohälsa / Stress
  

Stress kan trigga igång flertalet olika typer av psykisk ohälsa. Läs mer om Stress och kriser.

 

Psykisk ohälsa / Dikt om ångest
  

Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen.
Nu styvnar löddrig sky
i nattens grova hand,
nu stiga skogarna
och stela höjder
så kargt mot himmelens
förkrympta valv.
Hur hårt är allt,
hur stelnat, svart och stilla!

(Inledningen till Pär Lagerkvists dikt Ångest)

Läs mer om ångest

 

 

Psykisk ohälsa / Personlighetsstörning
  

info från psykologiguiden

 

 

Psykisk ohälsa / Självskadande beteende och självmord
  

Självmordsupplysningen

 

Psykisk ohälsa / Behandling
  

 

 

Psykisk ohälsa / Nalle Puh
  

Fallstudie av karaktärerna i Nalle Puh

 

Psykisk ohälsa / Mentalvårdsmuseet i Säter
  

 

Psykisk ohälsa / Lobotomi
  

Titta på dokumentären Det vita snittet (SVT-dokumentär om lobotomi i Sverige) och jobba med följande nyckelord

Sittning 1 (00:00 - 22:54)

  1. Är det ok att Hellre göra någonting än ingenting i vetenskapens namn?
  2. Ska man när man sysslar med kontroversiell verksamhet få begå “lagbrott” (jämför med krig som är lagligt, men att döda är olagligt)
  3. Hjärnkirurgi mot psykisk ohälsa ansågs som bra. Varför?
  4. Ska man få tvångsinta väldigt sjuka patienter?
  5. Vad är Hjärntvätt?
  6. Får vi tillämpa kirurgiska ingrepp om vi kan få bort oönskade symptom?
  7. Varför “Förvarade man de sjuka” förr?
  8. 1936 genomförs der första kirurgiska ingreppet (lobotomi)
  9. Inga botemedlel leder till desperation. Är det ok att använda tvivelaktiga metoder för att råda bot mot detta?
  10. Lobotomi ledande behandlingsmetod på 1950-talet
  11. Är det inte bra att patienterna blev lugna från att ha varit utåtagerande och självskadande?
  12. Är det fortfarande mer skamligt med psykisk än fysisk sjukdom? Motivera.
  13. Vad är en psykos? Vad är Schizofreni? Googla och skriv en kortare förklaring.
  14. Varför hade inte patienten någon talan under 50-talet?
  15. Varför gjorde man fler lobotomier på kvinnor?
  16. Varför var det mer ok att göra experimentella ingrepp på kriminella?
  17. Lobotomi skedde på sjukhus och var allmänt accepterade. Tror du att det finns tvivelaktiga metoder på sjukhus fortfarande idag? Motivera.
  18. Hur blev de lobotomerade? Till sätt och betende?

Sittning 2 (22:55 - 57:21)

  1. Varför var man inte mer kritisk mot lobotomi?
  2. Medicinsk ekonomiskt tänk styrde. Lobotomi innebar mindre vårdkrävande patienter. Är inte det ett försvarbart argument?
  3. En metod att ta bort ångest, bokstavligen ta bort något i hjärnan.
  4. Får läkare utöva påtryckningar? Intala patienten att genomgå en viss behandling?
  5. Patient: Fanns inget mer än cigaretter och mat i tankarna.
  6. Om medicinering skapar samma typ av mental nivå som lobotomi; är det ok att använda medicinering?
  7. 6 av 10 är kvinnor
  8. 4500 lobotomier mellan ? - 1970
  9. Varför fortsatte man att lobotomera människor fastän riskerna och dödligheten var hög?
  10. Om Tvångstankarna är så smärtsamma är det inte ok att lindra dem med hjälp av lobotomi?
  11. Patient: “Man litar ju på läkaren”
  12. Ronald Laing?
  13. Filmen Gökboet?
  14. Psykokirurgiska ingrepp har fortsatt. Vilken metod utvecklades i Sverige?
  15. Kapslotomier (kolla upp stavning). Överaktiva delar görs mindre aktiva genom kirurgiskt ingrepp. Är det ok? Motivera varför.
  16. Hjärnan saknar känsel?
  17. Läkare: “Man petar i folks existens”
  18. Varför uppstår mentala sjukdomar?
  19. Ska vi skära i ett organ som vi vet så lite om? När är det motiverat? När är det inte motiverat?
  20. Patient: “Det var något fel med mig”. “Man lyder för att man är rädd för att dö”.
  21. Om ett kontroversiellt kirurgiskt ingrepp hjälper är det inte då ok att göra ingreppet. Vem avgör om man ska göra ingreppet? Är de sjuka tillräckligt friska för att göra det beslutet?
  22. Patient: “Det känns lite annorlunda”, “Det har inte varit som i vanliga familjer”,
  23. Är det lättare eller svårare med en sjukdom som “syns” än en sjukdom som inte “syns” (psykisk ohälsa)
  24. Om det är svårt att skratta och gråta; hur påverkar det individens livskvalitet?
  25. DBS? Permanent elektrisk hjärnstimulering. Påverkar eller hämmar överaktiva områden i hjärnan.
  26. Vad är största skillnaden mellan DBS och lobotomi?
  27. DBS är en reversibel behandlingsform. Vad betyder det?
  28. Vetenskapliga sanningar är färskvaror? Vad betyder det?

 

Psykisk ohälsa / Konstprojektet
  

I ett konstprojekt spelade Anna Odell en roll där hon uppträdde suicidalt och var på gång att hoppa ner från västerbron i Stockholm (se filmklipp). Hon dokumenterade det som hon utsattes för och kritiserade därefter mentalvården. Också hennes aktion kritiserades hårt, men fick igång en debatt om hur unga kvinnor mottogs på Rättspsyk.

 

Psykisk ohälsa / AV-media
  
  1. MITT PSYKE OCH JAG - Berättelsen om Tim
  2. Infernoporträtt : Ångest och borderline
  3. Infernoporträtt : Psykos och återhämtningInfernoporträtt : Rösthörning och schizofreni
  4. MITT PSYKE OCH JAG - Berättelsen om Linnea
  5. MÅ DÅLIGT - OM PSYKISK OHÄLSA OCH SJÄLVMORD
  6. FOBIER - Fångad i fobi


Psykisk ohälsa / Examinationsuppgift
  

Momentet kan antingen examinseras i grupp eller enskilt.

  1. Öppet diskussionsforum där aktivt deltagande är själva examinationen.
  2. Välj en psykisk sjukdom och skriv ett kortare PM (max 500 ord). Beskriv sjukdomen och föreslå behandlingsform (använda dig av någon eller några av de psykologiska perspektiven).
  3. Gör en fallbeskrivning med psykisk ohälsa som central del.

Psykisk ohälsa / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)