 |
Grupparbete
|
Det finns olika sätt att dela upp elever i mindre grupper; en klassiker är förstås att man räknar: 1, 2, 3, 4 och alla ettor i en grupp och tvåor i en annan osv. Eller så kan kan nivågruppera utefter intresse eller förmåga. Här följer ett förslag på slumpmässig gruppindelning (Google dokument) som är bestämd ett helt läsår i förväg. Eller så kan man ta hjälp av en slumpgenerator.
I ett grupparbete kan det uppstå slitningar i och med att vissa inte vill ta sitt gruppansvar och arbeta för att leverera en så bra produkt som möjligt. Innan du går in ett grupparbete eller ett samtal kan det vara bra att hålla sig till vissa förhållningsregler (samtalsregler) och jag uppmanar mina elever att "checka" av följande punkter
- Om du är påläst har du lättare att lägga fram resonemang som håller
- Våga vara provokativ – då blir diskussionen mer dynamisk
- Lägg fram förslag som du kanske inte ens står för; det är bra för perspektivet (nyanserat tänkande)
- Bli gärna upprörd, men tappa inte kontrollen för då säger man ibland konstiga saker som man inte kan stå för
- Våga bli arg, men var inte långsint
- Försök få med alla i gruppen i diskussionen
- Lyssna mer – prata mindre om du är duktig på att prata
- Prata mer om du är en duktig lyssnare
- Anknyt gärna till något som sagts tidigare för att avrunda resonemang
- Uppmuntra och beröm varandra – då blir det en mycket mer givande diskussion för alla
Det finns de som arbetar hårt, det finns de som arbetar mindre och sen finns det de som undviker arbete. Arbetsfördelningen är då snefördelad och arbetsbördan ojämn. För att lättare förstå hur viktigt det är med att alla bidrar med något i ett grupparbete tänkte jag ta upp två exempel, en från sportvärlden och en från familjelivet:
- Om du spelar i ett lag måste alla i laget bidra med sina ansträngningar för att laget ska spela så bra som möjligt och förhoppningsvis vinna matchen. Om någon, säg målvakten, har en dålig dag kommer det kanske leda till att laget släpper in många mål eller så får backarna slita hårt för att hålla motståndarna på deras planhalva.
- Om jag som pappa i vår familj har en dålig dag och inte orkar göra matsäck till en skogsutflykt måste vi kanske ställa in den, för utan mat blir det ingen utflykt. Barnen som sett fram emot denna utflykt blir förstås ledsna i och med att de hade förväntningar.
Sedan finns ytterligare ett dilemma som jag vill ta upp. Hur sätter jag som lärare ett individuellt betyg på en kollektiv prestation? Det finns olika vägar att ta:
För det första kan man strunta i det som hänt inom gruppen och istället fokusera på slutprodukten och om inte den är tillräckligt bra måste gruppen göra om arbetet (detta tillvägagångsätt är vanligt inom näringslivet).
Loggföring
kan vara ett bra stöd i arbetet. För det andra kan man be gruppen föra arbetslogg - alltså skriva upp vem som gör vad och denna logg utgör sedan vägledning för läraren som kan se vem som gjort vad (vanligt inom högskolevärlden).
Och för det tredje kan man som lärare prata med gruppen och se vad som gått bra och vad som gått sämre och på så vis uppmuntra till vidareutveckling och förhoppningsvis lär sig eleverna att arbeta bättre i grupp nästa gång (denna linje följer en formativ linje - se formativ bedömning
I grupparbete ska alla bidra med något; var och en efter förmåga och var och en efter behov ska styra. Och vad gäller belöning (betyg) ska alla som förtjänar betyget få betyget. Alla strävar vi efter rättvisa, men vad som är rätt för en person kanske inte är lika rätt för en annan. Ta till exempel två hungriga personer där den ena inte ätit på två dagar och den andra till och med ätit frukost. Ska båda få lika mycket spaghetti och köttfärssås om det bara finns en portion som ska delas?
Men om vi begränsar oss till betyg så ska man som elev vara delaktig för att förtjäna gruppbetyget. Vissa kanske resonerar utefter premissen (utgångspunkten) att en grupp är inte starkar än dess svagaste länk, men jag håller inte fullständigt med om man ska använda denna metafor (bildlig beskrivning) på grupparbete i skolan. Om alla gör så gott de kan; där vissa gör mer, andra mindre; men alla är delaktiga ska alla få samma belöning. Rättvisetänket är inte alltid lätt, men alla vill vi bli rättvist behandlade. Se t.ex. följande klipp:
- Cooperation and Fairness:Moral behaviour in Monkeys (YouTube)
- DO ANIMALS HAVE MORALS? (YouTube)
Grupparbete / Tips |
 |
1. Läs frågan, nyckelordet eller begreppet inför gruppen
2. Var och en besvarar frågan individuellt
3. Läs upp era svar i tur ordning och diskutera dem
4. Läs upp fråga igen och diskutera i gruppen
5. OBS! De som är trygga med att prata uppmuntrar de som är mer osäkra så att alla får ungefär lika mycket taltid
Grupparbete / Tankar om gruppdynamik |
|
Är det många i gruppen som är aktiva blir det bättre. Är det många som är drivande i en grupp blir jobbet gjort bättre och fortare.
- Är det många i gruppen som är passiva blir det sämre. Är det många som inte vill i en grupp blir jobbet sämre gjort och det tar längre tid.
- Är det för många i gruppen är inte alla med och bidrar utan bara väntar att det ska bli klart.
- Är man en passiv gruppmedlem lär man sig inget. Gruppdynamik = hur arbetet fungerar i grupp.
Grupparbete / Gruppindelning |
|
Läs mer om Gruppindelning
Grupparbete / Redaktionellt upplägg |
|
Roll
Arbetsuppgift
Ledare
Är med och gör uppgiften men har det yttersta ansvaret att jobbet blir väl utfört.
Faktaansvarig
Är med och gör uppgiften men ansvarar för att relevant fakta finns med.
PTH-ansvarig
Är med och gör uppgiften men ansvarar för att PTH stärker talets innehåll.
Retorik-ansvarig
Är med och gör uppgiften men ansvarar för att talets upplägg och form; t.ex. bra användning av stilfigurer.
Övriga
Är med och gör uppgiften men fungerar också som förstärkning och ersätter om någon ansvarig är frånvarande.
Grupparbete / Grupplogg |
|
Att föra grupplogg underlättar för läraren när denne ska värdera elevers arbetsinsats i ett grupparbete. I grupploggen skriver man upp vem som gör vad och på så vis blir betygsättningen individualiserad. Ett grupparbete kan alltså generera två betyg: ett gruppbetyg (som grundas på själva resultatet) och ett elevbetyg (som grundar sig på individuella prestationer).
Grupparbete / Lärarhandledning |
|
Klicka här.
Grupparbete / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2016)