1. Revolutionerna
Du kan börja med att fråga dig varför den franska revolutionen uppstod? Därefter kan du se till Upplysningen och dess påverkan på den industriella revolutionen (fokus på betydelsefulla råvaror, teknik, effektivisering och expansion).
Fundera över hur det kom sig att den ryska revolutionen fick till stånd en av världens första socialistiska stater (med fokus på folkets situation och statsbildning).
Fundera också över revolutionsbegreppet och ställ industriella revolutionen, franska revolutionen, ryska revolutionen emot varandra. Se till vad som gick fel och på vilket sätt revolutionerna i slutändan kom att bli misslyckade projekt.
Den franska revolutionen fick ett direkt bakslag genom att Napoleon blev kejsare, den industriella revolutionen led till att stora grupper (arbetare) i samhället fick det mycket sämre och den Ryska revolutionen slog ner tsardömet, men efter Stalins övertagande återinförs en sorts diktatur.
Följderna är kortsiktiga, men i det långa loppet led franska revolutionen till att demokratitankarna stärktes och industrialismen banade väg för materiell utveckling.
Mål
Du ska se till revolutionerna och dessa förändringsprocesser. Du kan t.ex. visa upp orsak och verkan utifrån några enskilda personers betydelse.
Det gäller också att se till revolutionerna utifrån olika perspektiv och bakomliggande syften.
Du ska använda historia för att förstå både samtid och framtid genom att anknyta historiska revolutioner med mer aktuella revolutioner; t.ex. den arabiska våren.
Detta gör du genom att söka, granska, tolka och värdera källmaterial och därefter göra ett urval som passar temat: revolutionerna.
Stöd i arbetet
1. Från bondesamhälle till industrisamhälle leder till urbanisering (inflyttning till städerna).
2. Adeln hade störst inflytande i det franska samhället samhället. Den franska revolutionen bryter ut i slutet av 1700 och konflikten står emellan adeln och folket. Adeln slås inledningsvis ner, men Napoleon återupptar en diktatorisk maktställning.
3. Slavar (= livegna) bidrar till ekonomisk tillväxt.
4. Naturvetenskapliga framsteg leder till att vissa Europeiska länder blir väldigt mäktiga.
5. Upplysningen = Förnuft, tolerans och nytta.
6. Textilindustri (spinning Jenny), utbrytning av kol och järnmalm, ståltillverkning, ångmaskinen, lokomotivet och järnvägsnätet leder till stora ekonomiska framgångar.
7. I städerna blir de sociala förhållanden svårare för de fattiga.
8. Den ryska revolutionen är ett resultat av att adeln levde allt för vidlyftigt (lyxigt), medan folket hade det alldeles för dåligt och att statens finanser (affärer) sköttes dåligt. Adeln slås ner och bondesamhället utvecklas i snabb takt till industristaten: Sovjet som blir en stormakt, men på bekostnad av stora mänskliga lidanden.
9. Se till hur olika skolböcker skildrar samma sak olika (både vad gäller innehåll och omfång)
10. Fundera över tillförlitligheten hos webbplatser som Wikipedia och hur ser faktapresentationen ut där - jämfört med den i skolböcker.
11. Hur vet man att det som står i skolböcker är "sant"?
Läs: s.96-97, Revolutioners tidevarv och Ryska revolutionen
Lyssna till historia här.
2. Imperialism
Se till Europas expansion (utbredning) och kolonialisering av både Afrika och Asien – hur gick det för Afrikas länder, hur gick det för Kina och på vilket sätt skiljer sig Japans tillvägagångssätt?
Fundera över de kommande krigen (1:a och 2:a världskriget) och hur de kan kopplas till Europas expansion – kan de förklaras med hjälp av tes, antites och syntes?
Se till hur en stat blev mäktig under industrialismen – hur blir, tror du, en stat mäktig idag?
Nyckelord: kolonialism, imperialism, kapital och makt
Mål
Du ska se till förändringsprocesser i den historiska imperialismen. Se till imperialismens orsaker och följder utifrån några enskilda personers betydelse.
Det gäller att också se till imperialismen utifrån olika perspektiv och bakomliggande syften.
Du ska också använda den historiska imperialismen och se om det finns liknande fenomen i vår samtid.
Detta gör man genom att söka, granska, tolka och värdera källmaterial och därefter göra ett urval som passar temat: imperialismen.
Stöd i arbetet
1. Slavar (= livegna) bidrar till ekonomisk tillväxt.
2. Naturvetenskapliga framsteg leder till att vissa Europeiska länder blir väldigt mäktiga.
3. Upplysningen = Förnuft, tolerans och nytta.
4. Ideologi = en sammanställning av idéer som utgör grund för ett system.
5. Nationalism = fosterlandskärlek.
6. Kapplöpningen om Afrika leder till att Afrika styckas upp i länder bestämt av kolonialisterna. Britterna besegrar Kina och erövrar Indien, medan Japan efter en förödmjukande förlust leder till "det japanska undret". Ekonomisk lönsamhet och rasism är drivkrafter inom imperialismen som rättfärdigar kolonialisering.
7. Första världskriget föregås av nationalistiska vindar, ekonomisk och maktpolitisk tävlan, många alliansbildningar och alliansförbristningar.
8. Se till hur olika skolböcker skildrar samma sak olika (både vad gäller innehåll och omfång)
9. Fundera över tillförlitligheten hos webbplatser som Wikipedia och hur ser faktapresentationen ut där - jämfört med den i skolböcker.
10. Hur vet man att det som står i skolböcker är "sant"?
Läs: s.146-192 och Väst erövrar världen - imperialism,
Lyssna till historia här.
3. Demokrati - diktatur
Se till begreppen demokrati och diktatur och förklara Tysklands resa från furstendöme, till demokrati och slutligen kan du fråga dig varför Hitler och nazismen blev så framgångsrik.
Ta hjälp av begreppen: tes, antites och syntes. Nyckelord: Versaillesfreden, krigsskadestånd, depression och inflation.
Mål
Du ska se till förändringsprocesser när det gäller demokrati. Se till både diktaturers orsaker och följder och varför vissa lyckas bli demokratier och andra inte. Utgå gärna utifrån några enskilda personers betydelse.
Det gäller att också se till demokratiprocesser utifrån olika perspektiv och bakomliggande syften.
Du ska också använda de historiska demokrati-strävandena och se se om det finns liknande fenomen i vår samtid.
Detta gör man genom att söka, granska, tolka och värdera källmaterial och därefter göra ett urval som passar temat: demokrati - diktatur.
Stöd i arbetet
1. Från bondesamhälle till industrisamhälle leder till urbanisering (inflyttning till städerna).
2. Adeln hade störst inflytande i det franska samhället samhället. Den franska revolutionen bryter ut i slutet av 1700 och konflikten står emellan adeln och folket. Adeln slås inledningsvis ner, men Napoleon återupptar en diktatorisk maktställning.
3. Slavar (= livegna) bidrar till ekonomisk tillväxt.
4. Naturvetenskapliga framsteg leder till att vissa Europeiska länder blir väldigt mäktiga.
5. Upplysningen = Förnuft, tolerans och nytta.
6. I städerna blir de sociala förhållanden svårare för de fattiga.
7. Ideologi = en sammanställning av idéer som utgör grund för ett system.
8. Nationalism = fosterlandskärlek.
9. Första världskriget föregås av nationalistiska vindar, ekonomisk och maktpolitisk tävlan, många alliansbildningar och alliansförbristningar.
10. Versaillesfreden drabbar Tyskland hårt i och med krigsskadestånd och förlusten av viktiga inkomstkällor.
11. Den ryska revolutionen är ett resultat av att adeln levde allt för vidlyftigt (lyxigt), medan folket hade det alldeles för dåligt och att statens finanser (affärer) sköttes dåligt. Adeln slås ner och bondesamhället utvecklas i snabb takt till industristaten: Sovjet som blir en stormakt, men på bekostnad av stora mänskliga lidanden.
12. Motsättningar mellan: kommunism och kapitalism och demokrati och diktatur. Kommunismen bygger på en socialistisk idé, men i Sovjet verkställs kommunismen, men starkt styrd av en stalinistisk diktatur. Kapitalismens högfäste blir den unga nationen: USA.
13. Se till hur olika skolböcker skildrar samma sak olika (både vad gäller innehåll och omfång)
14. Fundera över tillförlitligheten hos webbplatser som Wikipedia och hur ser faktapresentationen ut där - jämfört med den i skolböcker.
15. Hur vet man att det som står i skolböcker är "sant"?
Läs: s.96-97, s.166-167 och s.243, s.214-215 och Konflikter (demokrati - diktatur) & krig - Stormakten Sovjet
Lyssna till historia här.
4. Ideologierna.
Ställ konservatismen mot liberalismen och jämför dessa två ideologier med socialismen. Se också till nationalismens betydelse för de olika ideologierna. I ditt arbete ska du också se till de orsaker som gav upphov till de olika ideologierna. Se till dagens politiska partier i Sverige och se vilken koppling de har till ideologierna från 1800-talet.
Mål
Du ska se till förändringsprocesser i den historiska imperialismen. Se till imperialismens orsaker och följder utifrån några enskilda personers betydelse.
Det gäller att också se till imperialismen utifrån olika perspektiv och bakomliggande syften.
Du ska också använda den historiska imperialismen och se om det finns liknande fenomen i vår samtid.
Detta gör man genom att söka, granska, tolka och värdera källmaterial och därefter göra ett urval som passar temat: imperialismen.
Stöd i arbetet
1. Från bondesamhälle till industrisamhälle leder till urbanisering (inflyttning till städerna).
2. Adeln hade störst inflytande i det franska samhället samhället. Den franska revolutionen bryter ut i slutet av 1700 och konflikten står emellan adeln och folket. Adeln slås inledningsvis ner, men Napoleon återupptar en diktatorisk maktställning.
3. Slavar (= livegna) bidrar till ekonomisk tillväxt.
4. Upplysningen = Förnuft, tolerans och nytta.
5. Textilindustri (spinning Jenny), utbrytning av kol och järnmalm, ståltillverkning, ångmaskinen, lokomotivet och järnvägsnätet leder till stora ekonomiska framgångar.
6. I städerna blir de sociala förhållanden svårare för de fattiga.
7. Ideologi = en sammanställning av idéer som utgör grund för ett system.
8. Nationalism = fosterlandskärlek.
9. Liberalismen bygger på frihet både för individen och marknaden och statens inflytande ska vara så litet som möjligt.
10. Konservatismen bygger på bevarande där staten ska skyddas mot förändringar och yttre hot.
11. Se till hur olika skolböcker skildrar samma sak olika (både vad gäller innehåll och omfång)
12. Fundera över tillförlitligheten hos webbplatser som Wikipedia och hur ser faktapresentationen ut där - jämfört med den i skolböcker.
13. Hur vet man att det som står i skolböcker är "sant"?
Läs: s.96-97, s.158-s.162 och Ideologi (liberalism, konservatism och socialism och nationalismen)
Lyssna till historia här.
5. Världskrigen.
Se till orsakerna till 1:a världskriget och hur detta krigs fredsprocess kom att bli en av orsakerna till 2:a världskriget. Försök dig på en orsak-verkan-förklaring.
Med andra går uppgiften ut på att förklara varför världskrigen uppstod, inte hur de fortlöpte. Alltså: du ska inte redogöra för krigsskeenden, utan lägga fokus på orsakerna till konflikten som utmynnade i ett världskrig och hur det ena kriget lade grund för det andra.
Nyckelord: imperialism, konkurrens, Versaillesfreden, krigsskadestånd, Hitler, Churchill, Truman Stalin
Mål
Du ska se till förändringsprocesser utifrån både 1:a och 2:a världskriget. Se till världskrigens orsaker och följder utifrån några enskilda personers betydelse.
Det gäller att också se till världskrigen utifrån olika perspektiv och bakomliggande syften.
Du ska också jämföra dessa historiska krig med mer aktuella krig, t.ex. kriget i Syrien.
Detta gör man genom att söka, granska, tolka och värdera källmaterial och därefter göra ett urval som passar temat: världskrigen.
Stöd i arbetet
1. Från bondesamhälle till industrisamhälle leder till urbanisering (inflyttning till städerna).
2. Naturvetenskapliga framsteg leder till att vissa Europeiska länder blir väldigt mäktiga.
3. I städerna blir de sociala förhållanden svårare för de fattiga.
4. Ideologi = en sammanställning av idéer som utgör grund för ett system.
5. Nationalism = fosterlandskärlek.
6. Konservatismen bygger på bevarande där staten ska skyddas mot förändringar och yttre hot.
7. Första världskriget föregås av nationalistiska vindar, ekonomisk och maktpolitisk tävlan, många alliansbildningar och alliansförbristningar.
8. Versaillesfreden drabbar Tyskland hårt i och med krigsskadestånd och förlusten av viktiga inkomstkällor.
9. På Jaltakonferensen delas Europa upp i två delar: en västlig och en östlig del och däremellan dras en järnridå. En tydlig gräns skär Tyskland/Berlin i två delar: Berlinmuren som rivs när Sovjet faller.
10. Se till hur olika skolböcker skildrar samma sak olika (både vad gäller innehåll och omfång)
11. Fundera över tillförlitligheten hos webbplatser som Wikipedia och hur ser faktapresentationen ut där - jämfört med den i skolböcker.
12. Hur vet man att det som står i skolböcker är "sant"?
Läs: s.146-192, s.214-215, Extramaterial om mellankrigstiden och Extramaterial om 1:a världskriget
Lyssna till historia här. När du slagit in ditt lösenord och kommit in på sajten klickar du på 1:a Världskriget, därefter lyssnar du på de fyra ljudfilerna - den sista: Första världskriget - bakgrund och orsaker (Maxi) är viktigast.
6. Kalla kriget.
Se till Sovjets resa mot att bli stormakt och ställ det mot USA väg till stormaktsrollen.
Förklara kalla kriget utifrån ett ideologisk, maktpolitiskt och marknadsekonomiskt perspektiv.
Välj någon av följande konflikter: Ungernrevolten, Cubakrisen eller Vietnamkriget.
Nyckelord: industrialisering, kollektivisering, liberalism, socialism, kommunism, Jaltakonferensen, järnridån (Churchill), imperialism, marknadsandelar (nya marknader), Truman-doktrinen, luftsluss, prestige, stormakter, atomvapen, rymdkapplöpningen och världsherravälde.
Mål
Du ska se till förändringsprocesser utifrån kalla kriget. Se till kalla krigets orsaker och följder utifrån några enskilda personers betydelse.
Det gäller att också se till kalla kriget utifrån olika perspektiv och bakomliggande syften.
Du ska också jämföra kalla kriget med mer aktuella krig, t.ex. kriget i Syrien.
Detta gör man genom att söka, granska, tolka och värdera källmaterial och därefter göra ett urval som passar temat: kalla kriget.
Stöd i arbetet
1. Från bondesamhälle till industrisamhälle leder till urbanisering (inflyttning till städerna).
2. Slavar (= livegna) bidrar till ekonomisk tillväxt.
3. Naturvetenskapliga framsteg leder till att vissa Europeiska länder blir väldigt mäktiga.
4. I städerna blir de sociala förhållanden svårare för de fattiga.
5. Ideologi = en sammanställning av idéer som utgör grund för ett system.
6. Nationalism = fosterlandskärlek.
7. Liberalismen bygger på frihet både för individen och marknaden och statens inflytande ska vara så litet som möjligt.
8. Konservatismen bygger på bevarande där staten ska skyddas mot förändringar och yttre hot.
9. Den ryska revolutionen är ett resultat av att adeln levde allt för vidlyftigt (lyxigt), medan folket hade det alldeles för dåligt och att statens finanser (affärer) sköttes dåligt. Adeln slås ner och bondesamhället utvecklas i snabb takt till industristaten: Sovjet som blir en stormakt, men på bekostnad av stora mänskliga lidanden.
10. Motsättningar mellan: kommunism och kapitalism och demokrati och diktatur. Kommunismen bygger på en socialistisk idé, men i Sovjet verkställs kommunismen, men starkt styrd av en stalinistisk diktatur. Kapitalismens högfäste blir den unga nationen: USA.
11. På Jaltakonferensen delas Europa upp i två delar: en västlig och en östlig del och däremellan dras en järnridå. En tydlig gräns skär Tyskland/Berlin i två delar: Berlinmuren som rivs när Sovjet faller.
12. Se till hur olika skolböcker skildrar samma sak olika (både vad gäller innehåll och omfång)
13. Fundera över tillförlitligheten hos webbplatser som Wikipedia och hur ser faktapresentationen ut där - jämfört med den i skolböcker.
14. Hur vet man att det som står i skolböcker är "sant"?
