Detta kan ses som ett slutprov för historiakursen: Historia 1a1. Provet i sin helhet finns på denna webbsajt, men kan också skrivas ut (Provet i word-format).
Uppgift: Redogör för (förklara) den historiska utvecklingen: Industrialismen – Kalla kriget.
Historiska skeenden kan ses utifrån polariteter (motsatser) – tanken med denna uppgift är att skildra tiden från industrialismen fram till Kalla kriget utifrån motsatsförhållanden. Detta kallas för en dialektisk historieskrivning, vilket innebär att motsatsförhållanden ställs mot varandra för att förklara något.
Den dialektiska historieskrivningen bygger på: tes (händelse) kontra antites (motreaktion mot händelsen) ger syntes (händelsens konsekvenser). Med andra ord ska du se till följderna (syntes) av att två sidor (tes och antites) kolliderar. Detta sätt kallas också för en orsaksförklaring där orsakerna: tes och antites får följder (syntes) – använd alltså begreppen: tes, antites och syntes. Försök också vara värdeneutral när det gäller begreppen (orden) – alltså ska inte "tes" kopplas till något positivt och "antites" till något negativt och "syntes" till ett mellanting.
Exempel på dialektisk historieskrivning skildrar kampen mellan de de fattiga (tes) och rika (antites) som utmynnar i revolution (syntes). Utifrån ett imperialistiskt perspektiv kan man se kolonisatören (antites) som strävar efter ekonomisk vinning genom att exploatera (utnyttja) ett fattigare land (tes) som inledningsvis inte kan försvara sig, men organiserar sig och gör motstånd och lyckas därigenom frigöra sig (syntes).
I ditt arbete ska du nämna två historiska händelser och två enskilda personer från tiden mellan industrialismen och Nutid och förklara hur de har påverkat historien – händelser och individers handlande har fått konsekvenser (vissa negativa andra positiva – utgå från båda).
I ditt arbete ska du utgå från de historiska händelserna: upplysningen och industrialismen och förklara med hjälp av dessa historiska skeenden uppkomsten av ideologierna: konservatismen, socialismen och liberalismen. Utgå från idéerna som står i stark kontrast till varandra (tes och antites) och diskutera ideologierna både utifrån ett ekonomiskt perspektiv och ett humanistiskt (med människan och dennes strävanden i centrum).
Historiska skeenden kan alltså ses utifrån polariteter (motsatser). Se om det finns liknande polariteter idag och hur kommer historieskrivningen präglas av denna tvåsamma syn på historiska händelser?
Avsluta ditt arbete med att fundera över de källor du använt. Låna en bok på biblioteket (fråga gärna bibliotekarien om en bok som skildrar historiska skeenden inom perioden industrialismen). Jämför boken med den litteratur du läst och jämför hur de olika texterna valt att skildra samma historiska skeende. Se också hur faktaframställningen ser ut på webbplatsen: Wikipedia (sök på nyckelord som industrialism, imperialism, revolution eller kalla kriget). Jämför dessa tre källor och värdera källorna (vad är bra och vad är dåligt). Se också till vilket användningsområde varje enskild källa passar bäst till. Läs mer om källkritik här.
Förslag på körschema
1. Du kan börja med att fråga dig varför den franska revolutionen uppstod? Därefter kan du se till Upplysningen och dess påverkan på den industriella revolutionen (fokus på betydelsefulla råvaror, teknik, effektivisering och expansion). Fundera över hur det kom sig att den ryska revolutionen fick till stånd en av världens första socialistiska stater (med fokus på folkets situation och statsbildning).
Fundera över revolutionsbegreppet och ställ industriella revolutionen, franska revolutionen, ryska revolutionen emot varandra. Se till vad som gick fel och på vilket sätt revolutionerna i slutändan kom att bli misslyckade projekt. Den franska revolutionen fick ett direkt bakslag genom att Napoleon blev kejsare, den industriella revolutionen led till att stora grupper (arbetare) i samhället fick det mycket sämre och den Ryska revolutionen slog ner tsardömet, men efter Stalins övertagande återinförs en sorts diktatur. Följderna är kortsiktiga, men i det långa loppet led franska revolutionen till att demokratitankarna stärktes och industrialismen banade väg för materiell utveckling.
Jämför också dessa revolutioner med dagens IT-revolution och vad tror du att vi kommer att få uppleva för konsekvenser av den och hur kommer revolutionerna i framtiden se ut? Nyckelord: tekniska innovationer (uppfinningar), energikällor, handel, transportrevolution, masskommunikation och informationsteknik (IT).
2. Se till Europas expansion (utbredning) och kolonialisering av både Afrika och Asien – hur gick det för Afrikas länder, hur gick det för Kina och på vilket sätt skiljer sig Japans tillvägagångssätt? Fundera över de kommande krigen (1:a och 2:a världskriget) och hur de kan kopplas till Europas expansion – kan de förklaras med hjälp av tes, antites och syntes? Se till hur en stat blev mäktig under industrialismen – hur blir, tror du, en stat mäktig idag? Nyckelord: kolonialism, imperialism, kapital och makt
3. Se till begreppen demokrati och diktatur och förklara Tysklands resa från furstendöme, till demokrati och slutligen kan du fråga dig varför Hitler och nazismen blev så framgångsrik. Ta hjälp av begreppen: tes, antites och syntes. Nyckelord: Versaillesfreden, krigsskadestånd, depression och inflation.
4. Se till Sovjets resa mot att bli stormakt och ställ det mot USA väg till stormaktsrollen. Förklara kalla kriget utifrån ett ideologisk, maktpolitiskt och marknadsekonomiskt perspektiv. Nyckelord: industrialisering, kollektivisering, liberalism, socialism, kommunism, Jaltakonferensen, järnridån (Churchill), imperialism, marknadsandelar (nya marknader), prestige och världsherravälde
5. Se till den litteratur du läst och värdera den. Läs mer om källkritik här.
Stöd i arbetet
- Från bondesamhälle till industrisamhälle leder till urbanisering (inflyttning till städerna).
- Adeln hade störst inflytande i det franska samhället samhället. Den franska revolutionen bryter ut i slutet av 1700 och konflikten står emellan adeln och folket. Adeln slås inledningsvis ner, men Napoleon återupptar en diktatorisk maktställning.
- Slavar (= livegna) bidrar till ekonomisk tillväxt.
- Naturvetenskapliga framsteg leder till att vissa Europeiska länder blir väldigt mäktiga.
- Upplysningen = Förnuft, tolerans och nytta.
- Textilindustri (spinning Jenny), utbrytning av kol och järnmalm, ståltillverkning, ångmaskinen, lokomotivet och järnvägsnätet leder till stora ekonomiska framgångar.
- I städerna blir de sociala förhållanden svårare för de fattiga.
- Ideologi = en sammanställning av idéer som utgör grund för ett system.
- Nationalism = fosterlandskärlek.
- Liberalismen bygger på frihet både för individen och marknaden och statens inflytande ska vara så litet som möjligt.
- Konservatismen bygger på bevarande där staten ska skyddas mot förändringar och yttre hot.
- Kapplöpningen om Afrika leder till att Afrika styckas upp i länder bestämt av kolonialisterna. Britterna besegrar Kina och erövrar Indien, medan Japan efter en förödmjukande förlust leder till "det japanska undret". Ekonomisk lönsamhet och rasism är drivkrafter inom imperialismen som rättfärdigar kolonialisering.
- Första världskriget föregås av nationalistiska vindar, ekonomisk och maktpolitisk tävlan, många alliansbildningar och alliansförbristningar.
- Versaillesfreden drabbar Tyskland hårt i och med krigsskadestånd och förlusten av viktiga inkomstkällor.
- Den ryska revolutionen är ett resultat av att adeln levde allt för vidlyftigt (lyxigt), medan folket hade det alldeles för dåligt och att statens finanser (affärer) sköttes dåligt. Adeln slås ner och bondesamhället utvecklas i snabb takt till industristaten: Sovjet som blir en stormakt, men på bekostnad av stora mänskliga lidanden.
- Motsättningar mellan: kommunism och kapitalism och demokrati och diktatur. Kommunismen bygger på en socialistisk idé, men i Sovjet verkställs kommunismen, men starkt styrd av en stalinistisk diktatur. Kapitalismens högfäste blir den unga nationen: USA.
- På Jaltakonferensen delas Europa upp i två delar: en västlig och en östlig del och däremellan dras en järnridå. En tydlig gräns skär Tyskland/Berlin i två delar: Berlinmuren som rivs när Sovjet faller.
- Se till hur olika skolböcker skildrar samma sak olika (både vad gäller innehåll och omfång)
- Fundera över tillförlitligheten hos webbplatser som Wikipedia och hur ser faktapresentationen ut där - jämfört med den i skolböcker.
- Hur vet man att det som står i skolböcker är "sant"?
