www.larare.at

Industrialismen

Industrialismen är en historisk och ekonomisk period som betecknar övergången från en agrar ekonomi till en industriell ekonomi, präglad av utvecklingen av maskiner och fabriker. Den industrialistiska eran sträckte sig från slutet av 1700-talet till mitten av 1900-talet och markerade en dramatisk förändring av samhället och produktionssystemet.

Demokratin under början av 1900-talet genomgick betydande förändringar och utmaningar. Det var en tid av politisk turbulens, sociala förändringar och teknologiska framsteg som påverkade demokratiska institutioner och processer runt om i världen.

Universal rösträtt och kvinnlig rösträtt: Under början av 1900-talet genomfördes flera stora framsteg när det gäller rösträtt. Många länder införde allmän rösträtt för män, vilket innebar att alla vuxna män oavsett ekonomisk eller social status fick rösta i politiska val. Samtidigt kämpade kvinnorörelsen för kvinnlig rösträtt, och flera länder började gradvis införa denna rättighet under perioden, till exempel Nya Zeeland (1893) och Storbritannien (1918).

Första världskriget, som pågick från 1914 till 1918, hade en djupgående inverkan på demokratiska länder. Kriget ledde till en omstrukturering av politiska system och ekonomier, och i vissa länder förändrades maktförhållandena drastiskt efter kriget.

Början av 1900-talet var en tid för politiska reformer i flera länder. I Storbritannien genomfördes reformer för att expandera rösträtten och minska makten hos överhuset (House of Lords). I USA infördes direktval av senatorer genom 17:e ändringen till konstitutionen år 1913.

Början av 1900-talet var också en tid då politiskt engagemang ökade, särskilt inom arbetarklassen och fackföreningsrörelsen. Arbetskraften organiserade sig för att kämpa för bättre arbetsvillkor och sociala rättigheter. Industrialismens framväxt kan spåras till den industriella revolutionen som började i Storbritannien under 1700-talet. Genom användningen av maskiner och ny teknik, såsom ångkraft och mekanisering av produktionen, kunde man öka produktiviteten avsevärt och effektivisera tillverkningsprocesserna. Detta ledde till en betydande ökning av produktionen och möjliggjorde snabb urbanisering och befolkningsökning. En av de mest framträdande förändringarna under industrialismen var övergången från hemproduktion och hantverk till fabriksbaserad massproduktion. Arbetskraften samlades i fabriker, och människor arbetade i regelbundna skift för att producera varor i stor skala. Detta möjliggjorde en ökad tillgänglighet av varor och sänkte kostnaderna, vilket i sin tur stimulerade ekonomisk tillväxt. Industrialismen hade en djupgående påverkan på samhället och levnadsstandarden för människor. Urbaniseringen ledde till att människor flockades till städer i jakt på arbete, vilket resulterade i snabba befolkningsökningar och uppbyggnad av industriella centra. Samtidigt skedde en omfattande migration från landsbygden till städerna. Det fanns också sociala och ekonomiska konsekvenser av industrialismen. Arbetarna i fabrikerna levde ofta under svåra förhållanden med långa arbetsdagar, farliga arbetsmiljöer och låga löner. Denna ojämlikhet och exploatering ledde till att arbetarrörelser och fackföreningar bildades för att kämpa för bättre arbetsförhållanden och rättigheter. Industrialismen ledde också till teknologiska framsteg och innovationer som förändrade samhället på djupgående sätt. Till exempel möjliggjorde järnvägar och ångfartyg snabbare och effektivare transport av varor och människor. Framväxten av maskiner och ny teknik revolutionerade också jordbruket och förändrade det traditionella jordbrukssamhället till en mer mekaniserad och effektiv verksamhet. Den industriella eran var också förknippad med ekonomiska teorier som kapitalism och laissez-faire. Laissez-faireär en ekonomisk teori där människor och företag fritt ska få bestämma hur de ska använda sina resurser, utan inblandning av staten. Kapitalismen blomstrade under industrialismen, där privata företag ägde produktionsmedlen och konkurrensen styrde ekonomin.

 

Industrialismen / 20 nyckelord
  
  1. Industriell revolution: Perioden av snabb teknologisk, ekonomisk och social förändring som innebar övergången från handarbete till maskinell produktion.
  2. Ångmaskin: En central uppfinning som möjliggjorde effektiv och kraftfull mekanisk kraft och användes inom industriella processer och transport.
  3. Fabriker: Stora anläggningar där massproduktion ägde rum med hjälp av maskiner och arbetskraft.
  4. Urbanisering: Övergången från ett huvudsakligen jordbruksbaserat samhälle till ett samhälle där människor i allt större utsträckning flyttade till städer på jakt efter arbete.
  5. Kapitalism: Ekonomiskt system som präglades av privat ägande, konkurrens och vinstinriktning.
  6. Arbetsförhållanden: Villkoren och situationen för arbetare inom den industriella sektorn, inklusive långa arbetsdagar, dåliga arbetsförhållanden och låga löner.
  7. Masstillverkning: Produktion av varor i stora kvantiteter genom standardiserade processer.
  8. Teknologisk innovation: Utvecklingen av nya teknologier och uppfinningar som förändrade produktionsmetoder och effektivitet.
  9. Transportrevolution: Införandet av ångfartyg och järnvägar som möjliggjorde snabb och pålitlig transport av varor och människor över långa avstånd.
  10. Arbetsdelning: Uppdelning av arbetskraften i specialiserade roller och arbetsuppgifter för att öka produktiviteten och effektiviteten.
  11. Ekonomisk tillväxt: Snabb ökning av produktionen, handeln och den ekonomiska aktiviteten som präglade industrialismen.
  12. Sociala klasser: Uppkomsten av en tydligare uppdelning mellan arbetsgivare och arbetare, med stora ekonomiska och sociala skillnader.
  13. Miljöpåverkan: Den negativa påverkan på miljön som industrialismen medförde genom utsläpp av föroreningar och förstörelse av naturresurser.
  14. Arbetsfackliga rörelser: Organisationer bildade av arbetare för att skydda sina rättigheter och förbättra arbetsförhållandena.
  15. Textilindustrin: En av de första och mest betydelsefulla industriella sektorerna, där produktionen av tyger och kläder mekaniserades.
  16. Barnarbete: Användningen av barn som arbetskraft i fabriker och gruvor under svåra och farliga förhållanden.
  17. Kapitalackumulation: Ackumulering av kapital och rikedom genom industriell produktion och investeringar.
  18. Kol och järn: De viktigaste råmaterialen för den industriella produktionen, som användes i stor skala för att driva maskiner och bygga infrastruktur.
  19. Samhällsförändring: Förändringar i samhället som en följd av industrialismen, inklusive nya sociala strukturer, värderingar och normer.
  20. Demografiska förändringar: Snabb befolkningsökning och omlokalisering av människor till urbana områden som ett resultat av industrialiseringen.

 

Industrialismen / Ismerna
  

Socialisterna gjorde sig till talesmän för den framväxande arbetarklassen. De menade att klassmotsättningen mellan arbetare och kapitalister skulle leda till ett nytt samhällssystem där privategendomen avskaffats. Läs mer om Socialismen, Marxismen och Kommunismen.

Konservatismen varnade för att alltför snabba förändringar kunde leda till samhällets upplösning. Den vann mest stöd inom den traditionella överklassen och de mest förmögna. Läs mer om Konservatismen.

Liberalismen som främst hade sin förankring inom medelklassen angrep de gamla ståndsprivilegierna och förespråkade en marknadsekonomi utan statliga ingripanden. Läs mer om Liberalismen.

Källa

 

Socialism

Socialliberalism

Vad innebär ideologin?

Skapa ett jämlikt samhälle. Kritisk mot industrialismen baksidor (fattigdom och smuts).

En mellanlinje mellan socialism och liberalism.

Förgrunds-figur

Karl Marx och Friedrich Engels skrev Det kommunistiska manifestet 1848.

John Stuart Mill

Om förändringar

Förändringar som gynnar samhället och dess medborgare välkomnas.

Inte lika öppna för förändringar som liberalerna. Man ska arbeta för samhällets bästa.

Statens funktion

Skydda och se till att alla medborgare har det någorlunda bra.

Skydda medborgarna, också de svagaste i det. Motarbeta miss-förhållanden inom arbets-marknaden.

Vilka ska styra i landet? Vilka ska ha makten?

Medborgarna genom en folk-representativ regering.

En intellektuell elit ska styra landet.

Viktigt i ett samhälle

Statens stöd i det vardagliga livet. Solidaritet.

Frihet under ansvar.

Fördelar

Jämlikhet, social trygghet, ekonomisk stabilitet, demokrati och deltagande, mänskliga rättigheter och hållbar ekonomi.

Nackdelar

Brist på innovation och produktivitet, minskat individuellt inflytande, byråkrati och ineffektivitet, begränsad valfrihet, risk för korruption, ekonomisk stagnation och förtryck av individuella rättigheter.

 

 

Konservatism

Liberalism

Vad innebär ideologin?

Bevara och skydda samhället mot samhälls-omstörtande krafter. Bevara är slagord. Politisk kontroll.

Knyter an till idéer från upplysningen och från den Franska revolutionen. Frihet är slagord. Frihandel kommer leda till ökat varuutbyte som i sin tur höjer välståndet. Politisk frihet.

Förgrunds-figur

Edmund Burke skrev Tankar om revolutionen i Frankrike 1790. I den kritiserar han revolutionen i Frankrike.

Adam Smith skrev Nationernas välstånd 1776. Skriver utifrån ett ekonomiskt perspektiv och drar slutsatserna att en nations välbestånd grundar sig i arbete.

Om förändringar

Om förändringar nödvändigtvis måste ske så ska de ske gradvis: författningar växer fram, de görs inte, skriver Burke.

Öppen till förändringar om de motarbetar regleringar och talar för fri konkurrens.

Statens funktion

Staten är en levande organism och ska skyddas mot yttre hot och vårdas.

Sköta infrastruktur och se till att lagar efterföljs.

Vilka ska styra i landet? Vilka ska ha makten?

Endast de kunniga och kloka ska ha politisk makt. Eliten ska styra för allas bästa.

Folkrepresentation – främst inriktad på medelklassen. Den stora okunniga massan hade inte rätt att delta.

Viktigt i ett samhälle

Krigsmakten och kyrkan.

Frihandeln och ekonomin.

Fördelar

Stabilitet och kontinuitet, grad- vis förändring, bevarande av kulturarv, respekt för traditio- nella värden, trygghet och ordning, personligt ansvar, lokal autonomi och gemenskap och samhällsansvar.

Individuell och ekonomisk frihet, rättssäkert, demokratiskt, mänskliga rättigheter, innovation och kreativitet, fred och samarbete och respekt för mångfald.

Nackdelar

Auktoritarism, tröghet och motstånd mot förändring, bevarande av orättvisor, brister i mångfald och inkludering, föråldrade sociala värden, begränsat personligt utrymme, brist på nytänkande och innovation.

Social ojämlikhet, finanskriser, miljöproblem, kortsiktigt fokus och politik, bristande socialt skyddsnät, exploatering, brist på reglering.

 

Industrialismen / Socialismen
  

Socialismen är en politisk och ekonomisk ideologi som grundar sig på principen om att produktionen och fördelningen av samhällets resurser bör vara gemensamt ägd och kontrollerad av samhället som helhet, istället för privat ägande och kapitalism. Socialismens mål är att skapa ett mer jämlikt och rättvist samhälle genom att minska ekonomiska klyftor och ge alla medborgare lika möjligheter och tillgång till grundläggande tjänster.

En central princip inom socialismen är kollektivt ägande av produktionsmedlen, såsom företag, fabriker och jordbruk, istället för privat ägande. Detta kan åstadkommas genom statlig ägande (statlig socialism) eller genom kollektivt ägande av arbetarna själva (arbetsplatsdemokrati och kooperativ socialism). Socialister betonar även vikten av en planekonomi där produktionen planeras och riktas mot samhällets behov istället för att överlåtas till marknadskrafterna.

Socialismen eftersträvar att minska ekonomiska klyftor och främja social rättvisa genom progressiv beskattning och omfördelning av inkomster och tillgångar. Syftet är att ge alla medborgare lika tillgång till utbildning, sjukvård, bostäder och andra grundläggande tjänster.

I den klassiska marxistiska socialismen betonas arbetarklassens roll som den främsta kraften för förändring. Marxister argumenterar för att arbetarklassen, eller proletariatet, som är majoriteten av arbetskraften, genom en revolutionärt omstörtning ska avskaffa kapitalismen och upprätta ett socialistiskt samhälle.

Demokratisk socialism betonar vikten av demokratiska metoder och friheter för att uppnå socialism. Istället för en revolutionär omstörtning eftersträvar demokratiska socialister förändring genom fredliga och demokratiska processer, där folkets röster och beslut är avgörande för samhällets inriktning.

Ekologisk socialism betonar kopplingen mellan kapitalismens exploaterande natur och miljöförstöring. Ekologiska socialister betonar behovet av en mer hållbar och miljövänlig ekonomi som respekterar planetens ekosystem och naturresurser.

 

Industrialismen / Konservatismen
  

Konservatismen är en politisk ideologi och filosofi som betonar bevarande av traditioner, institutioner och värderingar. Det syftar till att upprätthålla samhällsordningen och undvika radikala förändringar.

En central princip inom konservatismen är betydelsen av att bevara samhällets traditioner, kulturella värderingar och etablerade institutioner. Konservativa värdesätter stabilitet och kontinuitet, och anser att förändringar bör göras med försiktighet och eftertanke för att undvika att rubba den sociala ordningen.

Konservatismen är skeptisk till radikala förändringar och föredrar gradvisa och inkrementella förbättringar. Konservativa tror att radikala omvälvningar kan leda till oönskade konsekvenser och kaos, och att samhället är bäst tjänat av att bygga på befintliga institutioner och prövade metoder.

Konservatismen betonar betydelsen av auktoritet och hierarki i samhället. Konservativa tror att auktoriteter som regeringen, religiösa institutioner och sociala hierarkier är viktiga för att upprätthålla ordning och stabilitet i samhället.

Trots betoningen på samhällets traditioner och institutioner värdesätter konservatismen också individualism och personligt ansvar. Individer förväntas ta ansvar för sina handlingar och sitt eget välbefinnande, samtidigt som de är en del av det bredare samhället.

Inom ekonomiskt konservatism betonas en fri marknadsekonomi, låga skatter och minskad statlig inblandning i ekonomin. Konservativa anser att en fri marknad är den bästa mekanismen för att skapa välstånd och ekonomisk tillväxt.

Inom social konservatism förespråkar konservativa traditionella sociala normer och värderingar. De kan vara motståndare till sociala förändringar som till exempel samkönade äktenskap, aborträttigheter och drogliberalisering.

 

Industrialismen / Instuderingsfrågor
  

Läs texten

Arbeta med:

  1. Sammanfatta texten om Konservatism (s.172) och besvara frågorna på under rubriken: ”De politiska idéerna” (s.82)
  2. Sammanfatta texten om Socialism (halva s.174 och början av s.175) och besvara de fem frågorna under rubriken Socialismen (s.85)
  3. Sammanfatta texten Socialliberalism (s.175)
  4. Sammanfatta texten om Liberalism (s.173 och början av s.174) och besvara frågorna under rubriken Liberalismen (s.83)
  5. Sammanfatta texten Materialistisk historieuppfattning (s.175)
  6. Sammanfatta texten Klasskampen (s.176)

 

Industrialismen / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)