www.larare.at

Marxismen

Bildspel - Innehållsförteckning -

Marxismen grundas av Karl Marx (1818-1883) och Friedrich Engels (1820- 1895). I större utsträckning än konservatismen och liberalismen gör marxismen anspråk på att ge en total förklaring av hela tillvaron och har i marxistiska länder också tillämpats inom naturvetenskapen. Här kommer ideologins syn på individen, samhället, ekonomin och historien att skildras översiktligt, med utgångspunkten i grundläggande begrepp.

 

Marxismen / Verklighetsuppfattning
 

Med det avses hur allt som existerar är till sin natur. De vanligaste inställningarna är:

  • materialism
    allt som finns är till sin grund fysiskt (till exempel uppbyggt av atomer)
  • idealism
    allt som finns är till sin grund andligt (dvs icke-fysiskt)
  • dualism
    allt som finns är antingen fysiskt eller andligt (tillexempel kropp och själ)

Marxismens svar på den ontologiska frågan är:

  • materien (det fysiska) är det grundläggande (det primära)
  • det andliga finns också men det förutsätter det fysiska och är beroende av det.

Denna inställning brukar kallas genetisk materialism. Vilket innebär att ursprunget (genesis) är materia

 

Marxismen / Förändring
 

I nära anslutning till den ontologiska frågan ligger frågan om hur förändring äger rum. Ett vanligt svar när det gäller materien är att förändring sker mekaniskt,
dvs kontinuerligt och förutsebart genom knuffar och stötar (från atomerna och uppåt).

  • Marxismens svar är att förändringen sker dialektiskt på tre olika sätt:

    • Motsatsernas enhet och kamp:
      Ett exempel från fysiken är elektriciteten, + och - är varandras motsatser och bekämpar varandra men samverkar i den elektriska strömmen.
    • Kvantitativ förändring leder till kvalitativ förändring:
      En kvantitativ förändring av temperaturen (att den t ex minskas)
      leder till en kvalitativ förändring (att vattnet fryser till is och övergår från flytande till fast form)
    • Negationens negation:
      Har något ändrats en gång måste det ändras en gång till,
      • tesen
        går över i sin motsats
      • antitesen,
        som i sin tur förändras till något tredje,
      • syntesen
        som i sig rymmer såväl tes som antites, men som själv är mer än bara summan av tes och antites.

 

Marxismen / Begrepp
 

Synen på varan och arbetet, grundläggande begrepp

    • Bruksvärdet
      användningsvärdet för mig när jag använder varan
    • Bytesvärdet
      genomsnittlig arbetstid för att framställa varan
    • Byteshandel
      byte av vara mot vara
      tillverkningstiden avgör varornas inbördes relation (t ex hur många skor det går på en rock)
    • Penninghushållning
      pengar mäter bytesvärdet
    • Kapitalistiskt samhälle
      monopolbildningar och kriser påverkar priset och lösgör det från tillverkningskostnaderna allt får ett pris även icke-varor som samvete och ära.

 

Marxismen / Det kapitalistiska samhället
 

Varuframställning i det kapitalistiska samhället

Kapitalistens utgift Inkomst
Löner för att hålla arbetaren vid liv

       L

Varan arbetaren framställer

           V
Investering:
produktionsmedel
maskiner, fabrik, råvaran
        I
Minsta möjliga villkor: L+I=V

Arbetaren kan således inte få betalt så att lönen motsvarar bytesvärdet utan   endast för en del av den tid det tar för honom att framställa varan. Tar det alltså 5 timmar att framställa varan får han kanske betalt för 3. Resten av tillverkningskostnaderna måste arbetsgivaren använda till investering och eventuell egen vinst. Skillnaden mellan lön och varans bytesvärde kallas mervärde.

 

Marxismen / Process
 

Processer i det kapitalistiska samhället.

    • Mervärde tas ut
    • Investeringar sker (t ex i ny teknik)
    • Strävan efter ökad produktivitet (så att allt fler varor framställs)
    • Varuackumulering (ansamling av varor)
    • Sänkta priser (för att bli av med varuhögen)
    • Småföretagare slås ut (eftersom de inte klarar de pressade priserna)
    • Storföretag överlever
    • Kapitalkoncentration (få äger mycket)
    • Krig om marknaden
    • Vapenindustrin blir lönsam (eftersom krigen om marknaderna kan utvecklas till militära konflikter)
    • Ekonomiska kriser

 

Marxismen / Samhällets uppbyggnad
 

 

Ideologisk överbyggnad:

konst, litteratur, religion, lagar

Speglar tankar och idéer

Bas Produktionsförhållanden:

Makt, organisation

Vem äger? Vem arbetar?

Produktivmedel:

Råvaror, verktyg, maskiner, teknik, kunskap

I detta samhälle är basen primär (först) och materiell, medan överbyggnaden uppstår i andra hand (är sekundär) och speglar basen på ett bevarande sätt, så att konsten och litteraturen hyllar sådana ideal, som råder i just det samhälle som har den här basen.

Under medeltiden till exempel var riddaridealen viktiga för att feodalsamhället skulle bestå och dessa ideal kom till uttryck i den så kallade höviska litteraturen,
där lydnad och lojalitet är dygder.

Produktivmedlen förändras kontinuerligt så att ny teknik uppstår, nya tekniska hjälpmedel kan framställas och kunskapen växer.

Ideologin strävar emellertid att bevara det bestående samhällets maktstrukturer
så att de som tjänar mest kan fortsätta att göra så. Därför ändras inte produktionsförhållandena i samma takt som produktivmedlen utan bromsas av den ideologiska överbyggnaden.

När emellertid avståndet mellan basens bägge delar, produktionsförhållandena och produktivmedlen, vuxit till en viss storlek tar produktionsförhållandedelen ett språng, kanske genom revolution, och når i fatt.

En ny ideologisk överbyggnad uppstår så småningom och ett nytt samhälle har uppstått.

Genom kvantitativ förändring av produktivmedlen förändras samhället kvalitativt.

Marx jämför det kapitalistiska samhället med det ideala:

  • Idealt samhälle:
    Varor framställs efter det behov som finns.
    Människorna är i en arbetande och social gemenskap.
    Kollektivt ägande av naturresurser, kapital och arbetskraft (socialisering).
  • Kapitalistiskt samhälle:
    Kapitalisten försöker skapa ett behov, en konstgjord efterfrågan t ex med hjälp av reklam.
    Han ger arbetaren lägsta möjliga lön.
    Människorna blir alienerade (främmandegjorda):
    • främmande för sitt arbete (endast en del i produktionsledet)
    • främmande för varan hon köper (köper ej det hon behöver)
    • främmande för varandra (överblickar ej samhället)
    • främmande för sig själv (förstår ej sin roll)

 

Marxismen / Historieuppfattning
 

Produktivmedlen förändras således kontinuerligt, medan produktionsförhållandena förändras språngvis, så att nya samhällen uppstår. Denna förändringsprocess är dialektisk, så att samhällena följer varandra som tes - antites - syntes.

Marx tänker sig följande samhällstyper genom historien i en kvalitativt stigande skala:

Ursamhället (jägar- och samlarsamhället)

  • allt är gemensamt
  • alla arbetar
  • tekniken är obefintlig

Slavsamhället (antikens Grekland och Rom)

  • viss teknik har uppstått
  • det antitetiska ligger i att ett herre-slav förhållande har uppstått
  • slavuppror förekommer

Feodalsamhället

  • fortsatt teknikutveckling
  • den livegne är friare än slaven
  • men beroende av godsägaren
  • bondeuppror förekommer

Det kapitalistiska samhället

  • fortsatt teknikutveckling leder till den industriella revolutionen
  • arbetaren är beroende av kapitalisten
  • strejker, revolution

Socialism

  • fortsatt teknikutveckling
  • proletariatets diktatur vänder på förhållandena
  • de många styr över de få
  • ännu löneskillnader som stimulans
  • rester av det kapitalistiska systemet

Kommunism

  • återupprättar Ursamhället
  • fast på en högre nivå kvalitativt
  • Människan effektivare i sin kamp för uppehället.
  • Ett rättvist samhälle: "av envar efter hans förmåga åt envar efter hans behov"

Eftersom all förändring sker av materiella orsaker såsom utveckling av produktivmedlen och inte förorsakas av tankar och idéer eller enskilda människors insatser sägs historiesynen vara materialistisk.

Eftersom förändringen sker språngvis på det tre dialektiska sätten sägs den vara dialektisk

Detta gör att historieuppfattningen kallas dialektisk materialism.

Eftersom denna process är lagbunden och drivs mot ett mål, det kommunistiska samhället, har han en teleologisk historieuppfattning.

 

Marxismen / Instuderingsfrågor
 
    1. Vad innebär marxismens genetiska materialism?
    2. Ge tre exempel på dialektiska förändringar.
    3. Förklara skillnaden mellan bruksvärde och bytesvärde.
    4. Vad menas med mervärde?
    5. Vad menar Marx med den ideologiska överbyggnaden?
    6. Vad menar han med produktivmedel och produktionsförhållande?
    7. Vilken roll har den ideologiska överbyggnaden i samspelet mellan produktivmedlen och produktionsförhållandet?
    8. Vad innebär alienationen enligt Marx?
    9. Vad menar han när han hävdar att historien är dialektisk?
    10. Vad innebär det att den är teleologisk?

 

 

Marxismen / Kunskapskrav
 

Filosofi 1

Delar av E1. "Eleven redogör översiktligt för och diskuterar översiktligt och med enkla argument några frågor och teorier som gäller [---] samhällsfilosofi..."

Delar av E2. "Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör enkla analyser av några frågor och teorier som gäller [---] samhällsfilosofi..."

Delar av C1. "Eleven redogör utförligt för och diskuterar utförligt och med välgrundade argument flera frågor och teorier som gäller [---] samhällsfilosofi..."

Delar av C2. "Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade analyser av några frågor och teorier som gäller [---] samhällsfilosofi..."

Delar av A1. "Eleven redogör utförligt och nyanserat för och diskuterar utförligt och med välgrundade och nyanserade argument flera frågor och teorier som gäller [---] samhällsfilosofi..."

Delar av A2. "Eleven identifierar med säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade och nyanserade analyser av flera frågor och teorier som gäller [---] samhällsfilosofi..."

 

 

Marxismen / Lärarhandledning
 

Klicka här Lösenordsskyddat.

 

 

Marxismen / Innehållsförteckning
 

 

 

 

Källa

Joni Stam (2013)